Välkommen till

Uppdrag

Tematext

Prova på mera

NTA,
skolhuvudmän,
akademier

Smartare
elektronik-
system

I nuläget är utskriftfunktionen avstängd, tanken är med att göra den digitala upplevelsen så bra som möjligt och begränsa antalet utskrifter. Vissa delar borde kanske vara tillgängliga för utskrift, men där behöver vi hjälp från användaren som kan berätta vad som fungerar bäst.

Sidan är i nuläget bara anpassad för en liggande läsplatta och större.

Skolverket (2021). Teknik. Hämtad 22 september 2021 från: Länk >>

Arbetsmiljöverket (2021). Ljud och akustik. Hämtad 2 maj 2021 från: Länk >>

Skolverket (2021). Teknik. Hämtad 22 september 2021 från: Länk >>

Skolverket (2021). Teknik. Hämtad 22 september 2021 från: Länk >>

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) (2021). Mål 3: God hälsa och välbefinnande. Hämtad 28 mars 2021 från: Länk >>

Folkhälsomyndigheten (2020). Buller och höga ljudnivåer. Hämtad 6 april 2021 från: Länk >>

Nilsson, E., Johansson, A-C., Brunskog, J., Sjökvist, L-G. & Holmberg, D. (2005). Grundläggande Akustik. TVBA-3116. Tredje upplagan. Lund: Lunds tekniska högskola, Lunds universitet.

Canning, D., & James, A. (2012). The Essex Study: Optimised Classroom Acoustics for All. UK: The Association of Noise Consultants.

Holm, S., & Lagerberg, P. (2015). En effektiv lektion: En interventionsstudie kring akustikåtgärder och taluppfattbarhet hos en femteklass. Examensarbete, Kungliga Tekniska högskolan. DiVA. Länk >>

Blomkvist, V., Eriksen, C. A., Theorell, T., Ulrich, R., & Rasmanis, G. (2005). Acoustics and psychosocial environment in intensive coronary care. Occupational and environmental medicine, 62(3). doi: 10.1136/oem.2004.017632

Berg, L. M., Ehrenberg, A., Florin, J., Östergren, J. & Göransson, K. E. (2012). An observational study of activities and multitasking performed by clinicians in two Swedish emergency departments. European Journal of Emergency Medicine. 19(4), s. 246-251. doi: 10.1097/mej.0b013e32834c314a

Skolverket. (u. å.). Teknik. Hämtad 30 november 2020 från: https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591749/1603780372804/Teknik.pdf

Skolverket. (u. å.). Teknik. Hämtad 30 november 2020 från: https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591749/1603780372804/Teknik.pdf

Elgström, O. & Riis, U. (1990). Läroplansprocesser och förhandlingsdynamik: Exemplet obligatorisk teknik i grundskolan (Linköping studies in arts and science, nr 52). Linköping: Linköpings universitet.

Elgström, O. & Riis, U. (1990). Läroplansprocesser och förhandlingsdynamik: Exemplet obligatorisk teknik i grundskolan (Linköping studies in arts and science, nr 52). Linköping: Linköpings universitet.

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan: perspektiv på teknikämnet och tekniken. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (u. å.). Teknik. Hämtad 30 november 2020 från: https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591749/1603780372804/Teknik.pdf

Skolinspektionen (2014). Teknik - gör det osynliga synligt (Rapport 2014:04) Stockholm: Skolinspektionen.

Teknikföretagen (2012). Teknikämnet i träda: teknikföretagens och CETIS rapport om teknikundervisningen i grundskolan. Stockholm: Teknikföretagen.

Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan (Studies in Science and Technology Education, nr 33). Linköping: Linköpings universitet.

Grimvall, G. (2014). Teknikens metoder: skolans teknikämne i senare skolår. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Grimvall, G. (2014). Teknikens metoder: skolans teknikämne i senare skolår. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan (Studies in Science and Technology Education, nr 33). Linköping: Linköpings universitet.

Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system: förväntningar, traditioner och skolverkligheter (Studies in Science and Technology Education, nr 32). Linköping: Linköpings universitet.

Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system: förväntningar, traditioner och skolverkligheter (Studies in Science and Technology Education, nr 32). Linköping: Linköpings universitet.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Grimvall, G. (2014). Teknikens metoder: skolans teknikämne i senare skolår. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Johansson, U. & Schoultz, J. (2019). NTA och kollegialt lärande – lärande för hållbar utveckling. Stockholm: NTA Skolutveckling ekonomisk förening.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) (2020). Om globala målen. Hämtad 26 oktober 2020 från: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/

Skolverket. (u. å.). Teknik. Hämtad 30 november 2020 från: https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591749/1603780372804/Teknik.pdf

Skolverket. (2018). Betyg och betygssättning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Betyg och betygssättning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (u. å.). Teknikutvecklingsarbete. Hämtad 28 september 2020 från: https://www.skolverket.se/download/18.189c87ae1623366ff377d70/1542293671159/teknikutvecklingsarbete.pdf

Skolverket. (u. å.). Teknik. Hämtad 30 november 2020 från: https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591749/1603780372804/Teknik.pdf

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik (reviderad 2017). Hämtad 28 september 2020 från: https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/kommentarmaterial-till-kursplanen-i-teknik-reviderad-2017

Skolverket. (u. å.). Teknik. Hämtad 30 november 2020 från: https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591749/1603780372804/Teknik.pdf

Skolverket. (u. å.). Teknik. Hämtad 30 november 2020 från: https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591749/1603780372804/Teknik.pdf

Thulin, H. (2004). Dödade och skadade på övergångsställen före och efter regeln om väjningsplikt.

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 7.0 Kapitel 9 Trafiksäkerhet och olyckskostnader. Version 2020-06-15.

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 7.0 Kapitel 9 Trafiksäkerhet och olyckskostnader. Version 2020-06-15.

Ny Teknik. Glöm id-kortet – så här kan vi identifiera oss med kroppen. https://www.nyteknik.se/sakerhet/glom-id-kortet-sa-har-kan-vi-identifiera-oss-med-kroppen-6919324

1. FN. Mänskliga rättigheter. https://www.ohchr.org/EN/UDHR/Pages/Language.aspx?LangID=swd 2. https://lagen.nu/1974:152 3. https://fra.europa.eu/sv/eu-charter/article/7-respekt-privatlivet-och-familjelivet

Socialstyrelsen. (2020) Statistik om socialtjänstinsatser till äldre 2019.

Ekonomifakta. Kommunernas kostnader och intäkter. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/kommunal-ekonomi/kommunernas-kostnader-kostnader-och-intakter/

Kommunal. 2019. Så mycket bättre? 2018. En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg.

Gyllensvärd, H. (2009). Fallolyckor bland äldre. En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder. Statens folkhälsoinstitut, E, 1

Naturvårdsverket. Matsvinn. https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Matsvinn/

Sveriges Television. SVT-enkät: Skolor i var femte kommun övervakar eleverna. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-enkat-skolor-i-var-femte-kommun-overvakar-eleverna

Lucas Jr, H. C., & Goh, J. M. (2009). Disruptive technology: How Kodak missed the digital photography revolution. The Journal of Strategic Information Systems, 18(1), s. 46–55.

Lucas Jr, H. C., & Goh, J. M. (2009). Disruptive technology: How Kodak missed the digital photography revolution. The Journal of Strategic Information Systems, 18(1), s. 46–55.

Saure, P. (2011). Belgium's highways shine into space - but for how long? Hämtad 25 oktober 2020 från: https://phys.org/news/2011-07-belgium-highways-space-.html

SKL & Trafikverket. (2017). Belysning där det behövs: Belysning längs statlig väg. Hämtad 25 oktober 2020 från: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-578-3.pdf?issuusl=ignore

Robert, K. A., Lesku, J. A., Partecke, J., & Chambers, B. (2015). Artificial light at night desynchronizes strictly seasonal reproduction in a wild mammal. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences, 282(1816), doi: 10.1098/rspb.2015.1745.

Škvareninová, J., Tuhárska, M., Škvarenina, J., Babálová, D., Slobodníková, L., Slobodník, B., Středová, H. & Minďaš, J. (2017). Effects of light pollution on tree phenology in the urban environment. Moravian Geographical Reports, 25(4), s. 282-290. doi: 10.1515/mgr-2017-0024.

Forward, S. (2008). Driving violations: investigating forms of irrational rationality. Doktorsavhandling, Uppsala: Uppsala universitet.

Pollard, J. (2008). The Eccentric Engineer: The History of Traffic Light Is Full of Twists And Turns. Engineering and Technology 3(15), s. 93.

Pollard, J. (2008). The Eccentric Engineer: The History of Traffic Light Is Full of Twists And Turns. Engineering and Technology 3(15), s. 93.

Specktor, B. (2020). This Is Why Japan Has Blue Traffic Lights Instead of Green. Hämtad 25 oktober 2020 från: https://www.rd.com/article/heres-japan-blue-traffic-lights/.

Korinek, A., & Stiglitz, J. E. (2017). Artificial intelligence and its implications for income distribution and unemployment. I The Economics of Artificial Intelligence: An Agenda. National Bureau of Economic Research, Inc. doi: 10.3386/w24174.

Vinuesa, R., Azizpour, H., Leite, I., Balaam, M., Dignum, V., Domisch, S., Felländer, A., Langhand, S. D.,Tegmark, M. & Nerini, F. F. (2020). The role of artificial intelligence in achieving the Sustainable Development Goals. Nature communications, 11(1), s. 1-10. doi: 10.1038/s41467-019-14108-y

Andrae, As. (2020). New perspectives on internet electricity use in 2030. Engineering and Applied Science Letters. 3. S. 19-31. doi: 10.30538/psrp-easl2020.0038.

Prova på Smartare ljudmätare   

Digital temapärm      

Välkommen till
prova på-uppdragSmartare ljudmätareVälkommen att arbeta med NTA-uppdraget Smartare ljudmätare! Uppdraget belyser att tekniska lösningar som bygger på att elektronik och digital teknik ständigt utvecklas och vilka förändringar det medför i vårt samhälle. På så sätt har uppdraget koppling till NTA Skolutvecklings teman Smartare produkter och Den smartare staden. Smartare ljudmätare behandlar hur vi genom att använda digital teknik i befintliga tekniska lösningar kan göra lösningarna smartare. Begreppen smart och smartare kan ha olika innebörd i olika sammanhang. Här handlar det om att produkter och system får nya funktioner genom att elektroniksystem med programmering byggs in i dem. Att de anses smartare och därmed bättre kan diskuteras under arbetet med uppdraget. Uppdraget Smartare ljudmätare handlar om vår ljudmiljö. När ljudmiljön är dålig blir det svårt att föra samtal och kommunicera. Med byggnadstekniska lösningar går det förhållandevis enkelt att förbättra ljudmiljön i exempelvis ett klassrum. I uppdraget får eleverna bland annat möjlighet att lära sig om akustik och ljudabsorption. De får genom att programmera en så kallad micro:bit utveckla en prototyp av en ljudmätare som är smartare och har fler funktioner. Detta uppdrag har tagits fram i samarbete med arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen i samband med deras 125-årsjubileum 2021. Uppdraget har utvecklats på samma sätt som ett NTA-tema. Det är en omfattande process där många olika kunskapsområden samarbetar. En viktig del är att följa läroplanen och den ämnesdidaktiska forskningen. Stor hänsyn tas till synpunkter från lärare som är engagerade i utvecklingen av temat. Varje tema granskas av NTA:s vetenskapliga råd som består av ledamöter från Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ämnesdidaktiska forskare från universitet och högskolor.

 Christian Rydberglektor i Ängelholms kommunfil lic. i naturvetenskapernas och teknikens didaktik Referenslista Arbetsmiljöverket (2021). Ljud och akustik. Hämtad 2 maj 2021 från: https://www.av.se/inomhusmiljo/ljud-och-akustik/ Berg, L. M., Ehrenberg, A., Florin, J., Östergren, J. & Göransson, K. E. (2012). An observational study of activities and multitasking performed by clinicians in two Swedish emergency departments. European Journal of Emergency Medicine. 19(4), s. 246-251. doi: 10.1097/mej.0b013e32834c314a Blomkvist, V., Eriksen, C. A., Theorell, T., Ulrich, R., & Rasmanis, G. (2005). Acoustics and psychosocial environment in intensive coronary care. Occupational and environmental medicine, 62(3). doi: 10.1136/oem.2004.017632 Canning, D., & James, A. (2012). The Essex Study: Optimised Classroom Acoustics for All. UK: The Association of Noise Consultants. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) (2021). Mål 3: God hälsa och välbefinnande. Hämtad 28 mars 2021 från: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/ Folkhälsomyndigheten (2020). Buller och höga ljudnivåer. Hämtad 6 april 2021 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/tillsynsvagledning-halsoskydd/buller/ Holm, S., & Lagerberg, P. (2015). En effektiv lektion: En interventionsstudie kring akustikåtgärder och taluppfattbarhet hos en femteklass. Examensarbete, Kungliga Tekniska högskolan. DiVA. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:856819/FULLTEXT01.pdf Nilsson, E., Johansson, A-C., Brunskog, J., Sjökvist, L-G. & Holmberg, D. (2005). Grundläggande Akustik. TVBA-3116. Tredje upplagan. Lund: Lunds tekniska högskola, Lunds universitet. Skolverket (2021). Teknik. Hämtad 22 september 2021 från: https://www.skolverket.se/download/18.645f1c0e17821f1d15c2d9b/1622621792470/Teknik.pdf Copysida NTA Skolutveckling ekonomisk förening
Lilla Frescativägen 4A
114 18 Stockholm
ntaskolutveckling.se

Redaktion: Anders Martinsen, Christian Rydberg, Sebastian G Danielsson, Siv Engelmark, Tina Häggholm och Veronica Bjurulf.
Faktagranskare: Göran Grimvall, professor emeritus i teoretisk fysik, Kungliga Tekniska högskolan, ledamot Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Åke Ingerman, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap och teknik, Göteborgs universitet.
Ett särskilt tack riktas till innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen för värdefullt stöd. Vi vill också tacka Ann-Sofie Westerlund och Emma Arvidsson på Ecophon för idéer, fakta, bilder och faktagranskning i arbetet med Smartare ljudmätare, utbildarna i NTA Skolutvecklings teman Smartare produkter och Den smartare staden samt alla andra som har bidragit med värdefulla synpunkter.

Formgivning och produktion: AB Typoform.
Illustrationer och grafik: AB Typoform.
Foton: Getty Images förutom på dessa sidor: s.7, s.17 och s.18 Christian Rydberg, s.9, s.13, s.15, s.16, s.19 och s.20 Ecophon, s.22 Wikimedia Commons


NTA, prova på-uppdrag
version 1.0
© 2021 NTA Skolutveckling ekonomisk förening.

Kopieringsförbud:
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges i avtalet om kopiering i skolorna (UFB4). Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att ersätta upphovsman/rättsinnehavare.
Smartare elektroniksystemProgrammet Smartare elektroniksystem arbetar för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen till den svenska elektronikbranschen. Detta sker på flera nivåer i utbildningssystemet. Aktiviteter riktade till grundskolan handlar om att öka elevernas intresse för teknik och naturvetenskap, samt om att påvisa elektronikens möjligheter att lösa allt från enkla vardagsproblem till stora samhällsutmaningar. Digitaliseringens inträde i människans vardag har gjort det viktigt att förstå möjligheter och konsekvenser som denna teknik innebär. Efter att läroplanen i teknik för grundskolan förändrades under 2018 analyserade Smartare elektroniksystem på vilket sätt det skulle gå att göra en satsning på elektronikområdet i skolan. Valet att samarbeta med NTA Skolutveckling gjordes efter en noggrann utvärdering av möjligheterna till stor spridning med kvalitativt innehåll. Temat Den smartare staden ligger helt i linje med de aktiviteter som programmet gör kring kompetensförsörjning.Smartare elektroniksystem är ett program inom Vinnova, Energimyndigheten och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden. Det övergripande målet är att bidra till ökad konkurrenskraft och tillväxt i svensk industri. För att lyckas adresseras tre huvudutmaningar: Förbättra samverkan och öka effektiviteten i värdekedjor, bibehålla och vidareutveckla nationell spets inom nyckelområden samt säkra branschens kompetensförsörjning.

Mer information om programmet finns på www.smartareelektroniksystem.se

Magnus SvenssonProgramchef Smartare elektroniksystem

logo1.jpg NTA – ett samarbete mellan
skolhuvudmän och akademierNTA (Naturvetenskap och teknik för alla) startade som ett projekt 1997 i samverkan mellan Linköpings kommun, Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Efter sex års projekttid bildade de skolhuvudmän som då använde sig av NTA, den ekonomiska föreningen NTA Produktion och Service som fick ansvaret för driftsverksamheten. KVA och IVA fortsatte att ansvara för utveckling och utvärdering i projektet NTA Utveckling. Från och med 2013 har föreningen ansvar för hela NTA-programmet, från utveckling och drift till utvärdering. I samband med organisationsförändringen bytte föreningen namn till NTA Skolutveckling. Akademiernas engagemang fortsätter genom att de finns representerade i föreningens styrelse samt att de utser ledamöter till det vetenskapliga råd som bland annat granskar NTA Skolutvecklings nyproducerade och reviderade teman.logo2.jpg
CopysidaProgrammet Smartare elektroniksystem arbetar för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen till den svenska elektronikbranschen. Detta sker på flera nivåer i utbildningssystemet. Aktiviteter riktade till grundskolan handlar om att öka elevernas intresse för teknik och naturvetenskap, samt om att påvisa elektronikens möjligheter att lösa allt från enkla vardagsproblem till stora samhällsutmaningar.Digitaliseringens inträde i människans vardag har gjort det viktigt att förstå möjligheter och konsekvenser som denna teknik innebär. Efter att läroplanen i teknik för grundskolan förändrades under 2018 analyserade Smartare elektroniksystem på vilket sätt det skulle gå att göra en satsning på elektronikområdet i skolan. Valet att samarbeta med NTA Skolutveckling gjordes efter en noggrann utvärdering av möjligheterna till stor spridning med kvalitativt innehåll. Temat Smartare Produkter ligger helt i linje med de aktiviteter som programmet gör kring kompetensförsörjning.Smartare elektroniksystem är ett program inom Vinnova, Energimyndigheten och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden.Det övergripande målet är att bidra till ökad konkurrenskraft och tillväxt i svensk industri. För att lyckas adresseras tre huvudutmaningar: Förbättra samverkan och öka effektiviteten i värdekedjor, bibehålla och vidareutveckla nationell spets inom nyckelområden samt säkra branschens kompetensförsörjning.

Mer information om programmet finns på www.smartareelektroniksystem.se

Magnus SvenssonProgramchef Smartare elektroniksystem

logo1.jpg
Tematext Så får vi en bra ljudmiljö Ett av de 17 globala mål för hållbar utveckling som FN (Förenta nationerna) har satt upp handlar om att alla människor i alla åldrar ska ha en god hälsa och uppleva välbefinnande, en känsla av att må bra.5 Det finns många faktorer som påverkar människors hälsa och välbefinnande. Ett delmål i detta globala mål handlar om att alla människor på jorden ska ha tillgång till god sjukvård, att smittsamma sjukdomar ska stoppas och dödsfall på grund av trafikolyckor och missbruk förebyggas och minskas. Det finns även faktorer som försämrar vår hälsa och vårt välbefinnande som inte är direkt dödliga. Ett stort hälsoproblem för både barn och vuxna är buller. Det är oönskat ljud, alltså ljud som man blir störd av. Enligt Folkhälsomyndigheten är buller den miljöstörning som berör flest svenskar.6 Det kan vara störande ljud från trafik, byggnadsarbete eller grannar – men även störande ljud under skoldagen. Akustik Tema_portrattNY.jpg Ann-Sofie Westerlund och Emma Arvidsson är ingenjörer och arbetar med ljud, eller akustik, som läran om ljud heter. De arbetar på ett företag som med tekniska akustiklösningar skapar en bättre arbetsmiljö på arbetsplatser och skolor. En god ljudmiljö ökar vårt välbefinnande och gör dessutom att vi presterar bättre. När man pratar om dålig ljudmiljö och buller pratar man ofta om ljudstyrka eller ljudtrycksnivå. Ljudtrycksnivå uttrycks i enheten decibel (dB). Tema_ljuduppfangNY.jpg Källa: Nilsson, Johansson, Brunskog, Sjökvist & Holmberg, 2005, sidan 267 Bilden visar örats ljudomfång, det vill säga de ljudtrycksnivåer som vi kan höra. Hörtröskeln är det vi precis kan höra och smärtgränsen är den ljudtrycksnivån som orsakar smärta i våra öron. Ljudets frekvens har stor betydelse för vad vi hör. Vi är mer känsliga för höga frekvenser än för låga frekvenser. Det visas också i bilden. – Hur man upplever ljudmiljön i ett klassrum beror inte bara på ljudstyrkan. Efterklangstid och taltydligheten spelar också stor roll för om vi upplever att ljudmiljön i klassrummet är bra, säger Emma Arvidsson. Efterklangstiden är den tid det tar för ett ljud att minska i styrka efter att man stängt av ljudkällan. Om efterklangstiden är lång kan vi uppleva eko. Ljudet som vi hör är dock alltid en kombination av direktljud och reflekterade ljudvågor. Direktljud är det vi hör direkt från ljudkällan, till exempel en lärare som talar. Det reflekterade ljudet har först träffat något föremål, till exempel en vägg eller en möbel, innan det når vårt öra. Om det går kort tid mellan att det direkta ljudet och det reflekterade ljudet träffar vårt öra, förstärks direktljudet. Det är bra för taltydligheten. Med kort tid menas här fem hundradelar av en sekund, 0,05 sekunder. Om det mesta av det reflekterade ljudet träffar örat inom 0,05 sekunder blir taltydligheten hög. Tar det längre tid för det reflekterade ljudet att träffa örat blir det i stället störande. Det gör det svårare för oss att uppfatta informationen och vi måste anstränga oss mer. – Lite förenklat kan man säga att för att få en bra ljudmiljö i ett klassrum ska man ha en lagom ljudstyrka hos den som talar och ett rum med kort efterklangstid och hög taltydlighet. Men flera saker spelar in och dessutom kan samma ljud upplevas på olika vis av olika personer, förklarar Emma Arvidsson som forskar på just hur man upplever ljud på olika sätt. Tema_taltydlighet.jpg Dålig och bra ljudmiljö i klassrummen Oavsett hur man upplever ljud så påverkas alla människor negativt av en dålig ljudmiljö. – Pulsen ökar och vi upplever en stress. När det är en dålig ljudmiljö i ett klassrum behöver hjärnan anstränga sig bara för att förstå vad någon säger. Detta tar av energin som behövs för att behandla information och lära sig nya saker, säger Ann-Sofie Westerlund. I en forskningsstudie som gjordes i England jämfördes undervisningen i klassrum med olika bra ljudmiljöer.8 I några klassrum hade man inte gjort något för att förbättra ljudmiljön, i andra hade akustiken i klassrummet förbättrats med olika tekniska lösningar. Resultaten var väldigt tydliga. Varje förbättring av ljudmiljön gjorde att både lärare och elever pratade tystare och det blev lugnare i klassrummet. Undervisningen blev effektivare när läraren inte behövde säga saker flera gånger och eleverna lärde sig mer. I klassrum med bra ljudmiljö blev det även fler diskussioner och grupparbeten. I en annan studie gjord vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm har forskare räknat ut att en god ljudmiljö skapar 15 minuters extra lektionstid varje vecka eftersom arbetet kommer i gång snabbare på lektionerna.9 En bra ljudmiljö i klassrummet är bra även för läraren. Olika undersökningar har visat att lärarens puls och stressnivå sjunker. Dessutom behöver inte läraren höja rösten så ofta under lektionerna. – När läraren, eller någon annan i klassrummet, höjer rösten gör det att även nästa person gör det, och så vidare. En dålig ljudmiljö kan då lätt bli ännu sämre. Att ha problem med rösten är ett vanligt problem bland lärare och eftersom lärarens röst påverkar elevernas inlärning och koncentration är det viktigt för alla i klassrummet att lärarens röst är bra, berättar Ann-Sofie Westerlund. Att ha en bra ljudmiljö är viktigt även i andra byggnader än på skolor. Studier vid Huddinge sjukhus visar exempelvis att en god ljudmiljö gör att sjuka återhämtar sig snabbare och att behovet av läkemedel minskar.10 Andra studier visar att sjukvårdspersonalens stress minskar och då minskar också risken att de begår misstag.11 Hur ljud uppstår, reflekteras och absorberas När en person pratar i ett klassrum uppstår ljudet genom att personens stämband vibrerar. Luften runt stämbanden pressas samman och det skapar en tryckvåg, en ljudvåg, som sedan sprider sig i alla möjliga riktningar. När ljudvågorna träffar en vägg, eller något annat i rummet, delar vågen upp sig i tre delar. En del av ljudvågen går rakt igenom väggen och en del reflekteras tillbaka in i rummet. En tredje del av ljudvågen stannar kvar i väggen och ljudet absorberas. Hur mycket av ljudet som går igenom väggen, studsar tillbaka eller absorberas beror på vad väggen är gjord av. Är det en hård betongvägg kommer det mesta av ljudet att reflekteras tillbaka. Om det sitter skivor av ett poröst material som mineralull ovanpå betongväggen kommer mycket av ljudet i stället att kunna absorberas. Tema_apsorbtion.jpg Förbättra ljudmiljön Skivor av material som kan fånga in ljud bra kallas ljudabsorbenter. Genom att använda ljudabsorbenter i klassrummen kan man skapa en bättre ljudmiljö. Det allra vanligaste på svenska skolor är att man använder plattor av porösa material som glas- eller stenull. Men det finnas även andra material som går att använda för ljudabsorption. När man sätter upp ljudabsorbenter måste man tänka på var man vill att ljud ska absorberas och var man vill att det ska reflekteras. – I ett klassrum vill man att alla ska höra läraren bra, även de som sitter långt ifrån. Man kan placera speciella takplattor ovanför där läraren står som reflekterar ljudet så att ljudet sprids i rummet och läraren får support till sin röst. Då behöver inte läraren höja rösten för att alla ska höra, förklarar Emma Arvidsson. – Man kan också ha olika material på väggarna. Om vill man fokusera på att sänka ljudnivån ska man ha mycket absorption, men man kan också använda material som reflekterar ljudet för att på så vis sprida det. Även föremål som möbler och annan inredning påverkar akustiken. Det kan absorbera men det kan också sprida och dela upp ljudvågorna, säger hon. Om ett klassrum ska användas för grupparbeten bör man placera ljudabsorbenterna på ett annorlunda sätt. Man kan då ha ljudabsorbenter på alla väggar och även hängande ”öar” av ljudabsorbenter ovanför borden. På så sätt kan flera grupper föra diskussioner samtidigt utan att störa varandra. – Ljudabsorbenter behöver inte bara vara i form av skivor på väggar och i tak. Det kan vara fristående skärmar, frihängande takabsorbenter eller delar av en möbel. För att skapa en god ljudmiljö i ett klassrum spelar även gardiner, bokhyllor, mattor och andra saker en stor roll. Alla dessa föremål kan absorbera ljud men också bryta upp ljudvågor så att de sprids, vilket påverkar ljudmiljön, berättar Ann-Sofie Westerlund. Att ta hänsyn till akustik och ljudmiljön är viktigt när man ritar och planerar nya byggnader – och även när man renoverar. Det finns föreskrifter och standarder för akustik men arkitekter och konstruktörer måste även tänka på andra saker som vad lokalen ska användas till och vilka som ska vara i den. Allt detta påverkar vilka ljudabsorbentlösningar som väljs för att få en god ljudmiljö. Av Christian Rydberg
Prova på uppdrag Prova på-uppdrag för förskolan smartareforskolan.jpg digitalt-prova-pa-forskolan Människan
i rymden smartarerymden.jpg digitalt-prova-rymden Till månen
och tillbaka smartaremanen.jpg digitalt-prova-smartare-manen Smartare fiske smartarefiske.jpg digitalt-prova-smartare-fiske
IntroduktionTemats övergripande mål och syfte Runt omkring oss finns och utvecklas ständigt nya tekniska lösningar som bygger på elektronik och digital teknik. Temat Den smartare staden belyser flera aspekter av dessa lösningar och förändringarna de ger upphov till. När eleverna arbetar med temat får de både fundera över hur dessa används i vårt samhälle och pröva att utveckla egna tekniska lösningar. De får lära sig om hur elektronik och digital teknik fungerar, de får utmaningar att lösa, och möjligheter att reflektera över och diskutera hur tekniken påverkar dem själva, samhället och världen i stort.Temat Den smartare staden ger eleverna breda möjligheter att utveckla kunskaper och förmågor i teknikämnets kursplan.1förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tidkunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktionförmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.Konkret innebär detta att eleverna i arbetet med temat får möjlighet att utveckla:förmåga att reflektera över hur elektroniska styr- och reglersystem i en stad kan förenkla vardagen och göra saker effektivare, men även vara sårbara och möjliga att missbruka med negativa konsekvenser för individ, samhälle, natur och miljöförmåga att reflektera kring viktiga drivkrafter bakom digitaliseringen och hur detta har inneburit teknikskiften och omvälvningar för samhälle och vardagslivkunskaper om hur dessa smartare system i staden kan påverka omgivningen genom att sensorer, processorer och styrenheter samverkar i tekniska system med hjälp av återkoppling och gränsvärden för att uppnå ändamålsenlighet och funktionförmåga att genomföra teknikutvecklingsarbeten och förståelse för att det är en lång väg från idé via prototyp till en färdig produkt, både i klassrummet och i samhället. Den smartare staden är ett tekniktema där programmering av ett elektroniksystem, en så kallad micro:bit, är grunden för att lösa olika tekniska problem. Det innebär att eleverna kommer att behöva lära sig en del begrepp och uttryck som används vid programmering för att kunna arbeta med temat. Eleverna kommer även att möta andra tekniska begrepp som används för att sätta in och belysa den elektroniska och digitala tekniken i olika sammanhang.Den smartare staden utgår från grundskolans kursplan för teknikämnet. Ett syfte med temat är att undervisningen ska erbjuda eleverna medborgerlig bildning, så att de utvecklas till ansvarstagande och medkännande individer. Eleverna ska utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.Ett annat syfte är att eleverna ska kunna förstå och hantera sin tekniska vardag. De tekniska system som behandlas i temat kan finnas, eller ha funnits, i elevernas närhet. För att kunna orientera sig i dagens digitala samhälle behöver eleverna lära sig att använda digitala verktyg, produkter och system. Samtidigt måste tekniken göras synlig och begriplig för dem, så att de ska kunna förstå digitaliseringens påverkan på samhället och kunna förhålla sig kritiska till teknisk förändring. Även om ny teknik kan missbrukas eller ge oförutsedda konsekvenser, sker utvecklingen ofta med goda intentioner. Om eleverna utvecklar en teknisk allmänbildning kommer de att bättre kritiskt kunna bedöma konsekvenser av olika teknikval.Ett tredje syfte med temat är att stimulera elevernas intresse för teknik. Eftersom praktiskt teknikutvecklingsarbete med programmering kontinuerligt kopplas till tekniska system som eleverna stöter på i vardagen, ökar möjligheten att temat upplevs relevant för alla elever.Teknik handlar om den konstruerade världen, det vill säga människoskapade artefakter, system och metoder, som löser problem och uppfyller mänskliga behov. Kunskap och förmågor som vi besitter om den konstruerade världen kan relateras både till den naturliga världen, som naturvetare försöker förklara, och till den sociala värld, som tolkas inom samhällsvetenskap och humaniora. Skolans teknikämne ska inte endast handla om att konstruera, bygga och uppfinna. Eftersom kreativa skapandeprocesser ingår i teknikämnet överlappar det de praktisk-estetiska skolämnena.Centralt innehåll som helt eller delvis berörs i temat är:2I årskurs 4–6
Teknik, människa, samhälle och miljöNågra tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta.Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i vardagen, till exempel vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer.Konsekvenser av teknikval: olika tekniska lösningars för- och nackdelar för människa och miljö.Tekniska lösningarHur några komponenter i vanliga tekniska system benämns och samverkar.Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Begrepp som används i samband med detta.Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningarTeknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.Styrning av egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.Dokumentation av tekniska lösningar: skisser med vyer och måttangivelser, ord samt fysiska och digitala modeller.I årskurs 7–9
Teknik, människa, samhälle och miljöInternet och några andra globala tekniska system samt deras fördelar, risker och begränsningar.Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i samhället, däribland vid lagring av data.Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling.Hur tekniken möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.Hur föreställningar om teknik påverkar individers användning av tekniska lösningar och yrkesval.Tekniska lösningarHur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.Teknikämnet i den svenska grundskolanLäroplaner och kursplanerI de första läroplanerna för grundskolan, Lgr 62 och Lgr 69, var teknik ett tillvalsämne där praktiska moment och arbetssätt dominerade. Teknikämnet var industritekniskt inriktat, avsett för elever som skulle börja arbeta inom industrin direkt efter skolan.3I läroplanen Lgr 80 blev ämnet obligatoriskt, dock utan egen ämnesdefinition och kursplan. Teknik ingick som en del av de naturorienterande ämnena, trots att teknik och naturvetenskap egentligen är olika kunskapsområden. Ett av motiven till att införa teknik som ett obligatoriskt ämne var att det genom sin praktiska inriktning skulle stärka det undersökande arbetssättet i fler ämnen. Ytterligare motiv var att rekrytera fler elever till naturvetenskapliga och tekniska linjer på gymnasiet, samt jämställdhetsargumentet att såväl flickor som pojkar skulle kunna arbeta med teknik i framtiden.4Vad handlar då teknikämnet om i dagens skola? Från att inledningsvis ha varit inriktat på industriteknik handlar det i dag om den teknik som omger oss och om hur den formas och förändras. Det kan bidra till utveckling av nya kreativa lösningar och ett ansvarsfullt sätt att förhålla sig till teknik. Egen kursplanI läroplanen Lpo 94 fick teknikämnet en egen kursplan för hela grundskolan. I nästa läroplan, Lgr 11, infördes centralt innehåll och kunskapskrav. Teknikämnets innehåll och inriktning har på så sätt blivit tydligare och ämnet har blivit obligatoriskt för alla elever i grundskolan. De senaste kursplanerna bygger på en bredare syn på teknik. Där betraktas teknik som något människan sätter mellan sig och sin omgivning för att uppfylla vissa behov, samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och använder vid denna problemlösande process. Man kan säga att teknik är något människan har skapat för att lösa problem eller tillfredsställa behov, och att tekniken kan ses som ett sätt att förlänga eller förstärka våra mentala och fysiska förmågor.5Skolämnens förändringPrecis som de flesta skolämnen står teknikämnet i relation till motsvarande vetenskapliga fält. Skolämnena behandlar alltid bara ett utsnitt av människans kunskap inom ett visst ämnesfält. Skolämnen kan därför förändras över tid, så som skett med teknikämnet. Ett ämne kan även omdefinieras, som när gymnastik blev idrott och hälsa, eller så kan tyngdpunkter inom ämnet förskjutas, som religionskunskap som tidigare handlade om undervisning i kristendom och nu handlar om undervisning om religioner. Andra skolämnen struktureras om, som barnkunskap som slogs ihop med hemkunskap till hem- och konsumentkunskap, medan några skolämnen är mer stabila över tid, som matematik.Dagens skolämne teknik kan sägas vara en spegling och utsnitt av ingenjörsvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och erfarenhetsbaserade fält, liksom av deras metoder. Den förståelse av, och handlingsberedskap inom, den konstruerade världen som skolämnet syftar till att eleverna ska utveckla, medför alltså att teknikämnet är format för att erbjuda flera och breda perspektiv på teknik som företeelse. Det handlar om att eleverna ska ha kunskaper både om och i teknik. Tre långsiktiga målI kursplanen finns tre långsiktiga mål som eleverna ska ges möjlighet att utveckla:6förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tidkunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktionförmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.I kursplanen för teknik betonas ett centralt innehåll med hjälp av tre aspekter på teknik. Dessa är teknik, människa, samhälle och miljö, tekniska lösningar och arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar.

 Teknikundervisning i skolanTeknikämnets roll i skolanTrots att teknikämnet har funnits i läroplaner under många år har det varit svårt att etablera ämnet i skolan. Enligt en rapport från Skolinspektionen känner sig lärare osäkra på att undervisa i teknik.7 De anser sig ha svårt att förstå och konkretisera kursplanens intentioner. Rapporten visar att både lärare och elever uppfattar att lite tid ägnas åt teknikundervisningen. Undervisningen utgår sällan från elevernas intressen, behov och erfarenheter. Läraren förklarar dessutom sällan för eleverna vad de ska lära sig och eleverna känner sig inte delaktiga i sitt eget lärande. Enligt rapporten tycker de att undervisningen är rolig – men inte tillräckligt intressant och relevant. Fokus i teknikundervisningen har ofta begränsats till tekniska föremål. Eleverna har gjort konstruktioner, byggt modeller och plockat sönder apparater. Ofta har teknikämnets innehåll blivit en uppsättning tekniska prylar och deras funktion.8Men undervisningen får inte stanna vid detta. Eleverna behöver få rika möjligheter att reflektera över konsekvenser av det de tillverkar och använder, så att teknikämnet inte enbart blir ett görande. Det är viktigt att det eleverna gör på lektionerna sätts in i ett sammanhang.Undervisningen ska skapa intresse och nyfikenhet för teknik och för fortsatta studier inom området. Den ska ge eleverna förutsättningar att förstå konsekvenserna av olika teknikval och teknikens roll för en hållbar utveckling. I temat Den smartare staden ges eleverna möjligheter att problematisera, ställa kritiska frågor, värdera och avgöra vilka konsekvenser olika tekniska lösningar kan få för individen, samhället och miljön.Teknikens historiaEn viktig del i teknikundervisningen är teknikens historia. Tekniken har under historien utvecklats av människor. Vi påverkar tekniken och tekniken påverkar oss. Det är svårt att planera för framtiden utan att känna till historien. Genom att undersöka och fundera över den teknik som finns i dag och den som fanns i går skaffar sig eleverna kunskaper om teknikens förändring över tid. I undervisningen bör man sträva efter att låta mönster i den tekniska förändringen framträda och bli uppmärksammade av eleverna. Det kan gälla teknikens drivkrafter, dess konsekvenser och generella förändringslinjer. I temat Den smarta staden kan till exempel den tilltagande automationen ges som exempel. Sådana perspektiv ger eleverna begrepp och termer för att uttrycka sin förståelse för att samhället är föränderligt och att de själva kan påverka utvecklingen.9Tekniskt arbetssättEn annan central del i teknikundervisningen är arbetssättet för att finna tekniska lösningar på problem och för att tillverka nya produkter. Det innebär att den enskilda eleven lär sig hur en modell konstrueras och utvecklas, hur processen kan dokumenteras, hur en skiss kan användas som redskap och hur idéer kan prövas och omprövas. Teknikundervisningen visar att tekniska problem kan lösas på olika sätt. Den tekniska lösning som valts i en viss situation är inte nödvändigtvis den enda. Kunskaper om det tekniska arbetssättet innefattar också förståelse för hur produkter tillverkas i industrin, varför nya produkter tillverkas samt hur designprocesser och produktutveckling går till. De som designar tekniska lösningar försöker på olika sätt optimera dem i relation till ändamål och ibland motstridiga krav. I undervisningen får eleverna fundera över varför det blev just den här tekniska lösningen och vad det kan få för konsekvenser för individen, miljön och samhället.Tekniska systemI läroplanen betonas kunskaper om tekniska system. I tidigare läroplaner har det funnits ett större intresse för enskilda tekniska produkter, artefakter, än för hur dessa samspelar med människor och samhälle. Människan är en del av de tekniska systemen, och vi har stora möjligheter att påverka hur de ser ut, vad de bör göra och vilka system vi vill ha. Tekniska system hanteras av människor och systemen finns alltid i ett sammanhang.10Att se på teknik som tekniska system är annorlunda än att se det som funktioner hos olika tekniska produkter och för det krävs ett annat sätt att undervisa. Ett tekniskt system har en yttre gräns, komponenter som samverkar och genom systemet rör sig olika flöden. Enligt Göran Grimvall, professor emeritus vid KTH, kan system definieras som ”en ändamålsenlig avgränsning mot omgivningen med syfte att klarlägga resultatet av samverkan mellan enskilda delar”.11Undervisningen ska ge eleverna redskap för att förstå sin egen roll i de tekniska systemen och hur de blir bra användare av dem. För att förstå teknik som tekniska system krävs att eleverna får möjlighet att se systemets delar i helhet och i ett sammanhang. Ett system kan vara linjärt, det vill säga vara en följd av händelser som har förbindelse med varandra. Det kan också vara ett kluster, ett nätverk, av samverkande delar.12 Genom att lyfta fram tekniken som system kan kopplingar göras till miljö, människa och samhälle och till hållbar utveckling. Att göra tekniska system synliga är därför en utmaning i teknikundervisningen.13Naturvetenskap och teknik Det är viktigt att förstå att teknik och naturvetenskap är skilda kunskapsområden. Det finns samband, och vissa tekniska lösningar bygger på naturvetenskaplig kunskap, men teknikämnet är mycket bredare än tillämpad naturvetenskap. Många tekniska lösningar har inte särskilt mycket med naturvetenskap att göra. Claes Klasander, forskare i teknikdidaktik, ger i Teknikämnets roll i skolan14 ett par exempel; man kan inte förstå en bilmotor genom att studera friktion och energiprincipen, inte heller vindkraften genom att studera meteorologi.Teknik innebär oftast att pröva sig fram för att finna något som fungerar. Sedan händer det att vi med hjälp av naturvetenskapen bättre kan förklara varför en teknisk lösning fungerar på ett visst sätt.15 I skolans undervisning är teknik och naturvetenskap två kunskapsområden som kompletterar varandra, men läraren behöver kunna skilja dem åt. På samma sätt är det med andra skolämnen där teknik förekommer i ämnesövergripande undervisning. Teknik och språkNär eleverna diskuterar och reflekterar över texter, bilder och filmer med ett tekniskt innehåll tränar de sin språkliga förmåga, och sin förmåga att tala om teknik och tekniska problem. Då lärandet synliggörs och utvecklas i sådana språkliga sammanhang blir det ett sätt för elever att lära sig men också att visa sina kunskaper.16 Ofta beror elevers svårigheter inom ett ämnesområde på svårigheter att använda och förstå områdets ord, begrepp och uttrycksformer.Teknikens språk skiljer sig från andra språk och det behövs träning för att läsa och skriva texter om teknik. Att lära sig ett ämnesområde innebär att lära sig att hantera dess speciella språk.17 Det betyder att elever i alla ämnen behöver möta ämnesspecifika texter och arbeta med texternas innehåll och utformning. När eleverna talar, läser och skriver om teknik, får de träning i att använda ord och begrepp från tekniken. Detta är viktig kunskap för att de inte längre fram i livet ska bli utestängda från möjligheten att läsa och förstå texter med tekniskt innehåll. Men när eleverna läser, diskuterar och skriver texter kan de behöva hjälp både med att tolka texter och att få respons på det de har skrivit.

 Lärande för hållbar utvecklingArbetssättet i Den smartare staden ger eleverna möjligheter att träna sin handlingskompetens och det bidrar till lärande för hållbar utveckling. Detta lärande kännetecknas bland annat av att eleverna ska ges möjlighet att vara delaktiga i undervisningens utformning och innehåll, och att den ska handla om verkliga situationer. I en sådan undervisning, som innefattar värderingar och etiska förhållningssätt, blir diskussioner, samarbete och kritiskt tänkande centrala. I studiehandledningen NTA och kollegialt lärande – lärande för hållbar utveckling finns frågeställningar avsedda att användas vid kollegiala träffar.18 Men de passar även vid observationer kollegor emellan och vid planering av undervisningen.FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling integrerar tre dimensioner av hållbar utveckling, den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.19 Skolan har som en viktig uppgift att erbjuda eleverna verktyg för att kunna förstå hur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop, och vilka förändringar som behövs för att få ett hållbart samhälle. Utbildning om hållbar utveckling handlar om att undervisningen ska ge effekter på elevers kunskaper, attityder och beteenden.Eftersom teknik har en avgörande roll för hållbar utveckling är detta ett viktigt och självklart undervisningsinnehåll i teknikämnet. Tekniska aspekter är framträdande i flera av de globala målen. Ett mål handlar om att skapa hållbara städer och samhällen. Det rör bland annat frågor om hur vi kan bygga välfungerande och effektiva trafiksystem, vatten- och avloppssystem, samt system för återvinning. I hållbara städer ska det även finnas trygghet och säkerhet för invånarna. I utvecklingen av staden ska extra hänsyn tas till personer med funktionsvariation, barn, samt äldre människors olika behov.Hållbar stadsutveckling för att skapa ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara städer och samhällen kräver en rad tekniska system. Detta tema illustrerar några av dessa. Ett viktigt syfte med temat är att visa att lösningar med digital teknik, liksom all teknik, både erbjuder möjligheter och kan medföra risker. Med nya ”smartare” tekniska system kan livet i staden bli miljövänligare, exempelvis genom att energikrävande aktiviteter effektiviseras. Digitala säkerhetssystem kan innebära ett säkrare och tryggare liv för invånarna. Andra digitala lösningar kan förenkla vardagen på olika sätt.Samtidigt kan dessa nya digitala lösningar leda till ökad sårbarhet. Till exempel finns risk för att information som lagras i stora digitala databaser kan missbrukas. Ny teknik som underlättar vardagen för oss människor är inte heller alltid gynnsam för djur, natur och miljö. Tekniken kan ställa till det, men samtidigt vara det vi sätter våra förhoppningar till för att finna lösningar på problemen. Man brukar tala om denna dubbelnatur som “teknikens Janusansikte”, efter den grekiska guden Janus som kunde både se tillbaka i historien och in i framtiden. När man arbetar med detta tema handlar de olika tekniska lösningarna såväl om historien, samtiden som om framtiden. I en del av temats uppgifter kan du som lärare tillsammans med eleverna diskutera teknikens Janusansikte i relation till teknikens förändring från industrialiseringen och fram till i dag.Det finns olika drivkrafter bakom teknikutveckling och samhället förändras och utvecklas med dessa. Vissa tekniska uppfinningar har orsakat problem som har genererat andra lösningar för att lösa dessa problem. Ett exempel är från den stora industrialiseringsepoken som inleddes i mitten på 1700-talet. På den tiden utgjorde en hög skorsten en teknisk lösning på ett problem, eftersom den gjorde att röken från industrierna förflyttades upp i luften för att ta sig någon annanstans. Då var det en fungerande och gynnsam lösning för boende i de städer som snabbt växte upp kring industrierna. Nu ser vi annorlunda på utsläpp av rökgaser och rökgasrening, men än i dag finns städer som har stora problem med så kallad smog.Med dagens tekniska infrastruktur har många industrier placerats allt längre från stadens centrum och maskiner och robotar gör att allt mindre arbetskraft behövs. I dag övervakas ofta hela eller delar av produktionen av ett fåtal anställda i kontrollrum, som skulle kunna ligga i stadens centrum. Ett exempel kan tas från gruvindustrin, där mycket av brytningen genomförs av automatiserade och fjärrstyrda maskiner, djupt ner under jord och långt ifrån kontrollrummen.Precis som när andra nya funktionella tekniska lösningar överförs från ett användningsområde in i ett annat (som till exempel elmotorn från industrin in i borrmaskiner och tandborstar) följer den digitala tekniken samma mönster. Integrerade elektroniksystem och robotar sprider sig till allt fler områden i samhället. Exempelvis finns små datorer med pekskärm inte bara i mobiltelefonen, utan också i hissar, restauranger och bilar. En sådan utveckling innebär omvälvande förändringar av arbetsliv och fritid.Teknik och innovationer är nycklar för att uppnå FN:s globala mål för ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle. För att ny, framtida, teknik verkligen ska medföra hållbara lösningar, är det dock viktigt att eleverna i teknikämnet tränas i att reflektera över hur olika val av tekniska lösningar får konsekvenser för individen, samhället och miljön. Tre exempel på redskap för att hjälpa eleverna att utveckla en sådan medvetenhet är att successivt öva dem i systemtänkande, konsekvensanalys och livscykelanalys. Detta kan göra att framtidens vuxna har förståelse för att teknik både har betydelse för och påverkar människan, samhället och miljön – på gott och ont. Med den förståelsen kan de fatta hållbarare beslut för jordklotets bästa, än vad mänskligheten hittills lyckats med. Temat Den smartare staden vill bidra till detta.

 Temats uppläggElevers förkunskaperFör att kunna arbeta med uppgifter och frågeställningar som berör till exempel teknikens förändring och dess konsekvenser, eller systemaspekter, behöver en del tekniska kunskaper, ord och begrepp repeteras och befästas. Det gället till exempel kunskaper om tekniska system och hur systemens delar samverkar, vad ändamålsenlighet innebär samt kunskaper om teknikens drivkrafter och mönster i teknikutvecklingen. Det ger eleverna möjligheter att fördjupa sina kunskaper, jämföra perspektiv och diskutera alternativ.Temat Den smartare staden är inget ”programmeringstema” utan ett tekniktema där olika aspekter av digitalisering och elektroniksystem behandlas.I temat Den smartare staden förutsätts eleverna ha grundkunskaper i programmering och micro:bit-systemet. De ska vara bekanta med loopar, variabler, villkor och flödesdiagram, förstå hur enklare program byggs upp och ha arbetat med både micro:bits utvecklingsmiljö och hårdvara. Ett utmärkt sätt att erbjuda denna grund är att arbeta med temat Smartare produkter, men det kan även göras på andra sätt. För att eleverna ska få utbyte av temat krävs att de har fått en del träning i programmering innan arbetet startar.Temats olika uppdragVarje uppdrag i detta tema är omfattande och består av deluppgifter som görs i en bestämd följd. Man kan se uppdragen som miniteman där smarta system i staden belyses ur olika perspektiv. I varje enskilt uppdrag ges eleverna möjlighet att träna alla förmågor i kursplanen för teknik. Det betyder att du som lärare kan fördela arbetet med temats olika uppdrag över flera terminer.Genom arbetet med temat får eleverna möjligheter att resonera mer och mer utvecklat om teknikens förändring och dess konsekvenser, då uppgifter kring detta återkommer i uppdragen. Det innebär en progression i elevernas utveckling av kunskaper och förmågor. När eleverna blir bekanta med fler och fler tekniska system i staden, får de även successivt förbättrade kunskaper om tekniska lösningar och system och kan dra paralleller mellan dessa.När eleverna arbetar med att programmera prototyper kommer de att kunna utföra sådant teknikutvecklingsarbete mer självständigt ju fler uppdrag de gör. Genom att de blir mer säkra på att använda micro:bitens mjuk- och hårdvara kan de gradvis utveckla sin förmåga att testa egna tekniska idéer och lösningar på problem.Inte sällan kan elevers kunskaper och förmågor utvecklas gynnsammare när de ges möjlighet att arbeta med liknande arbetsuppgifter upprepade gånger, snarare än att de ständigt ställs inför helt nya utmaningar i undervisningen. Mycket tid och kraft går i det senare fallet åt till att orientera sig kring praktiska aspekter av den nya arbetsuppgiften. Det blir då mindre tid för tekniskt kunskapande kring de centrala frågorna om den smarta teknikens roll för människan, samhället och miljön.intro_bild1ny.jpgTemats första uppdrag, Smartare system i staden, är ett introduktionsuppdrag och är annorlunda uppbyggt än de övriga. Uppdraget består av olika diskussionsuppgifter som ni arbetar med utifrån ett bildspel.I de två första delarna av detta introduktionsuppdrag belyses temats olika smartare system ur skilda perspektiv, och eleverna introduceras till temats upplägg kring en berättelse, en ”storyline”. I de två sista delarna av bildspelet i detta uppdrag fördjupas elevernas kunskaper om användning av styr- och reglerteknik för att styra energianvändningen i ett digitaliserat samhälle. Dessa två delar kan med fördel vävas in i arbetet med övriga uppdrag, men är placerade i detta introduktionsuppdrag.Utöver introduktionsuppdraget består temat av fem uppdrag med en arbetscykel som beskrivs mer i nästa avsnitt. Dessa uppdrag är likvärdiga både kunskapsmässigt och i omfång. Det innebär att de kan göras oberoende av varandra i valfri ordning. De kan också göras utspridda över flera läsår. Det innebär en flexibilitet för dig som tekniklärare, då du har möjlighet att välja vilka smartare system och uppdrag som passar in i den aktuella undervisningsplaneringen. I uppdragen A – D förutsätts att eleverna har grundläggande kunskaper om programmering och utrustningen.Rekommendationen är att göra uppdrag 2, Smartare gatubelysning, direkt efter introduktionsuppdraget, eftersom en del moment förklaras lite grundligare i detta uppdrag. Därför har detta uppdrag nummer 2, medan resterande uppdrag har en bokstavsbeteckning. Det finns ytterligare en fördel med att arbeta med uppdrag 2, Smartare gatubelysning efter introduktionsuppdraget. Om eleverna tidigare har arbetat med temat Smartare produkter kan ni få en naturlig övergång. Eleverna känner igen sig, då programmeringen bygger vidare på uppdraget Smartare ljudmätare i detta tema.Vad gäller uppdragen A – D kan dessa göras i valfri ordning. Ni gör så många ni hinner med. Samtliga uppdrag tränar alla förmågor även om innehållet skiljer sig åt. Betrakta temat som ett smörgåsbord där du som lärare kan välja uppdrag som passar den övriga teknikundervisningen. När ni arbetar med ett uppdrag ska ni arbeta med alla deluppgifter. Detta för att eleverna ska träna samtliga förmågor och kunskaper som teknikämnet syftar till att utveckla, och för att det praktiska arbetet med att programmera prototyper ska sättas in i ett större sammanhang.När ni har valt ett uppdrag att arbeta med finns det en ytterligare flexibilitet att beakta. Varje uppdrag har, utöver introduktionsdelen, en grundläggande och en fördjupande del. Vill du som lärare endast arbeta med ett visst uppdrag en kortare period kan ni avsluta efter den grundläggande delen. Vill ni arbeta vidare fortsätter ni med den fördjupande delen, där framför allt programmeringsdelarna blir på en något mer komplex nivå. Bildspel och elevblad Till varje uppdrag, förutom i introduktionsuppdraget, finns två resurser där uppdragets deluppgifter beskrivs – bildspel och elevblad.Utgångspunkten med temat är att undervisningen ska genomföras i helklass utifrån uppdragets bildspel. Där finns alla uppdragens deluppgifter beskrivna. Bildspelet är anpassat för att du som lärare ska kunna presentera uppgifterna i en sammanhållen undervisning i klass eller elevgrupp.Erfarenheter från utprovningen av detta tema samt temat Smartare produkter visar att en sammanhållen undervisning utifrån bildspelet är den metod som fungerar bäst. Detta gäller framför allt när eleverna arbetar med att programmera för att göra olika prototyper. Eleverna diskuterar och programmerar efter stegvisa och detaljerade instruktioner som ges i bildspelet.Elevbladen är anpassade för arbete på individnivå och skrivna till eleverna, så att de ska klara att programmera på egen hand. Elevbladen är tänkta att användas av elever som redan har väl utvecklade kunskaper i programmering. De kan också användas av elever som har varit frånvarande från lektionerna. Vi uppmanar dig som lärare att läsa igenom elevbladen innan ni påbörjar arbetet med temat i klassen. Där finns mål formulerade på elevnivå, samt en del förklarande texter till några uppgifter som inte finns i bildspelet. De förklarande texterna finns även inlästa och är möjliga att lyssna på i bildspelet.Programmeringsmomenten är detaljerat beskrivna och presenteras steg för steg, för att temat ska kunna användas av både elever och lärare med ringa erfarenhet av elektronik och programmering. Det hindrar dock inte att eleverna kan fundera själva och komma på egna lösningar. Genom att du som lärare avvaktar en stund med att visa bildspelets nästa bild erbjuds eleverna dessa möjligheter. På en del bilder i bildspelen finns det dessutom uppmaningar till eleverna att själva fundera på nästa steg i programmeringen, eller reflektera över något de just har gjort.Genom att efter en stund visa svar och rätta lösningar i bildspelet får alla elever möjlighet att klara av temats olika programmeringsmoment, även om det innebär att vissa kommer att lära sig genom att de kopierar från lärarens bildspel.ArbetsgångI detta tema förväntas inte eleverna att komma på programlösningar helt på egen hand. Programmet skapas steg för steg med hjälp av bildspelet. Genom att det görs i en logisk följd, med kommentarer kring vad som händer, får eleverna möjligheter att lära sig programmering. Vid olika tillfällen kan du som lärare uppmana eleverna att själva komma på olika steg i programmeringen.Upplägget ger relativt ingående instruktioner så att eleverna ska förstå vad de ska göra, speciellt i programmeringsmomenten. Detta innebär inte att de ska lämnas ensamma med uppgifterna. Gemensamma diskussioner och stöd från dig som lärare är mycket viktigt.Eftersom elevbladen är skrivna så att eleverna ska klara sig mer på egen hand, behöver du som lärare vara uppmärksam på att de inte bara kopierar programmen utan även reflekterar och därmed utvecklar en förståelse för vad programmet gör. Låt endast i undantagsfall eleverna arbeta enskilt med hjälp av elevbladens instruktioner.Annorlunda teknikutvecklingsarbeteUndervisningen för att utveckla elevernas förmåga att genomföra teknikutvecklingsarbete skiljer sig i detta tema en del från traditionellt teknikutvecklingsarbete. Vanligen läggs ofta stor vikt på att eleverna helt på egen hand ska komma på lösningar och utveckla dessa. Uppgifterna är öppet formulerade och eleverna ska göra egna val i processen på ett systematiskt vis.Arbetssättet när det gäller teknikutvecklingsarbetet i detta tema är mer styrt och elevernas frihetsgrader är begränsade. Didaktiken bygger på att eleverna är ”lärlingar” som lär sig genom att härmar en ”mästare”, alltså lärare och bildspelet. I en logisk följd skapas färdiga program som är komplexa och svåra för eleverna att komma på själva. Vid en första anblick kan man som lärare tycka att de färdiga programmen kommer vara allt för avancerade för eleverna, men med de stegvisa och detaljerade instruktioner som ges i bildspelet klarar eleverna att skapa dessa program.En skicklig mästare pausar då och då instruerandet och ger lärlingen möjlighet att försöka klara av delmoment på egen hand. På motsvarande vis bör man ibland pausa i bildspelet för att eleverna ska få fundera på nästa steg i programmeringen på egen hand en stund.Diskussionsuppgifter I det här temat finns utöver programmeringsuppgifter prototyper av delar av tekniska system i en stad, som ska kompletteras med uppgifter som tränar andra saker än teknikutvecklingsförmåga. Dessa Fundera på-, Lär dig mer om- och Ta reda på mer-uppgifter beskrivs ytterligare i nästa avsnitt. Gemensamt för dessa är att de är diskussionsuppgifter där eleverna får reflektera över funktionen hos tekniska system och de ingående delarna, samt om den digitala teknikens konsekvenser och förändring.Dessa olika uppgifter finns med i bildspelet och formuleras som uppgifter att göra i helklass under lärarens ledning. Ingenting hindrar att du låter eleverna reflektera över någon av dessa uppgifter enskilt, eller i mindre grupper, i stället för i helklass. Att organisera detta är upp till varje enskild lärares professionalitet, i relation till den aktuella grupp man undervisar. Väljer du mer enskild undervisning kring uppgifter som berör teknisk funktion, teknikens förändring och dess konsekvenser, kan elevbladen användas som komplement till bildspelet.Arbetsblad, programfiler och tematexter Till några uppdrag finns utskrivningsbara arbetsblad till eleverna. Dessa hittar du under rubriken Förberedelser i varje uppdrag. Det finns även en länk till arbetsbladet på den bild i bildspelet där det ska användas.Till uppdragen finns även tematexter som är kopplade till deluppgifter i uppdragen. I tematexterna finns frågeställningar att arbeta kring, utifrån textens innehåll. Tematexterna finns under en egen flik och går både att dela med elever och att få upplästa. Även om en tematext är länkad till uppdragets större kontext och övriga deluppgifter, är det möjligt att läsa och diskutera texterna fristående. Om ni väljer att inte arbeta med exempelvis uppdraget Smartare kylkedjor kan ni alltså ändå läsa tematexten om hur smartare plastetiketter kan hjälpa till att kontrollera kylkedjan för transporter av vacciner i utsatta områden. Då kan eleverna utveckla sina resonerande förmågor kring den smarta teknikens roll i samhället.Under rubriken Förberedelser finns i färdigt format de program som eleverna skapar i de olika deluppgifterna. Vi rekommenderar att du laddar ner dessa program och sparar på din dator så att de är lättillgängliga. Programmen till prototyperna som eleverna gör byggs i flera av uppdragen upp steg för steg genom flera deluppgifter. Om ni startar en lektion mitt i ett uppdrag kan någon elev sakna det program ni ska utgå ifrån och då kan dessa programfiler vara bra att ha till hands.UtrustningUtförligt stödmaterial om utrustning hittar du under temat Den smartare staden på NTA:s webbplats. Nedan kommenteras kort hur ni kan hantera temats utrustning.ElektronikkortDen utrustning som används i temat introduceras för eleverna med hjälp av bildspelet. Målet är att ge eleverna en övergripande förståelse för hur utrustningen fungerar.Förutom micro:bit-kort används tre kort från det brittiska företaget Kitronik: ett trafikljus, en gatlampa och en vägbom. Dessutom ingår en temperaturgivare speciellt framtagen för temat av det strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem och branschorganisationen Svensk elektronik. Dessa komponenter fästs med skruv och mutter i micro:bit-kortet.MonteringsanvisningÄven om de olika komponenterna enkelt kan monteras på och av micro:bit-kortet bör du fundera över om du själv ska göra detta innan lektionen börjar, eller om eleverna ska göra det. Tänk på att det är små skruvar och muttrar som det finns risk att tappa bort och på att ni ska vara försiktiga så att ni inte spänner fast muttrarna för hårt.Om ni har god tillgång på micro:bit-kort är det en bra idé att låta korten förbli monterade på komponenterna hela tiden. Hur utrustningen ska monteras rent praktiskt finns beskrivet i dokumentet Utrustning till temat Den smartare staden under temats sida på NTA:s webbplats. TestprogramNär uppsättningarna är monterade finns det testprogram att ladda över till micro:bit-kortet så att ni kan kontrollera att allt fungerar. Dessa testprogram kan laddas ner under rubriken Förberedelser i respektive uppdrag, men finns även beskrivna i dokumentet Testprogram på NTA:s webbplats. När en klass ska börja med ett nytt uppdrag bör du lägga in testprogrammet för den aktuella komponenten för att kontrollera att utrustningen fungerar. Ta även bort eventuella gamla program som ligger kvar på micro:bit-kortet.FaktahäftePå NTA:s webbplats finns ett stödmaterial som heter Fakta och praktiska tips. Dokumentet innehåller fakta om uppdragens programmeringsmoment, om utrustningen samt praktiska tips. Faktahäftet innehåller även fördjupande information om elektroniken och programmeringen i temat för dig som lärare.KlassuppsättningGrundtanken med utrustningen i temat är att det ska finnas femton av varje elektronikkort, vilket är antalet i en klassuppsättning. Eleverna kan då arbeta två och två när de för över programmen till micro:bit-kortet för att testa prototypen. Även om de arbetar parvis i just detta moment rekommenderas att samtliga elever skapar programmen på sina enskilda datorer. Hur många uppsättningar av temats utrustning ni använder per klass och hur ni grupperar eleverna är upp till varje lärare/skola/medlem. Det är exempelvis fritt att köpa in fler komponenter om eleverna ska arbeta enskilt med uppdragens uppgifter där de skapar prototyper med programmering.

 Uppdragens arbetscykelNedan beskrivs hur uppdragen är uppbyggda. Här finns några delar om förberedelser och efterarbete som enbart riktas till dig som lärare. Dessa rubriker saknas i bildspelen och i elevbladen. BakgrundDenna text ger en kort beskrivning av det tekniska innehållet i uppdraget. I avsnittet beskrivs vad uppdraget utgår från, till exempel olika tekniska lösningar för trafikkorsningar, och vad eleverna får arbeta med i den grundläggande delen respektive fördjupningen. FörberedelserHär finns en kort beskrivning av vad läraren behöver tänka på innan arbetet med uppdraget börjar. Det handlar till exempel om hur ni kan arbeta med tematexterna och organisera undervisningen.Till något uppdrag finns arbetsblad att skriva ut. Det är exempelvis tabeller i vilka eleverna dokumenterar testresultat. På Förberedelser-sidan finns även uppdragets program att ladda ner och testprogrammet som kan användas för att testa utrustningen. Vår rekommendation är att lärare själv skapar programmen före lektionerna, genom att följa bildspelets steg-för-steg-instruktion, men det kan finnas situationer där det finns ett behov av att ladda ner ett färdigt program. Ett program som laddas ner till en dator sparas i Hämtade filer eller motsvarande. Använd funktionen Importera i micro:bits utvecklingsmiljö för att öppna det på datorn. I arbetet med uppdraget använder eleverna sig av en dator, micro:bit-kortet samt ytterligare en komponent. Förbered undervisningen för detta.Arbeta med och MålUnder den här rubriken framgår vilka förmågor och kunskaper eleverna får möjlighet att utveckla. Detta är en konkretisering av de förmågor och kunskaper som finns i kursplanen för teknikämnet, som gäller för det aktuella uppdraget. På elevernas elevblad finns dessa mål omformulerade för att tydliggöra för eleverna vad de får möjlighet att träna på i uppdraget. Var och ett av dessa konkretiserade mål, och närliggande syften på de enskilda uppdragen, avser att vara en del av arbetet mot de övergripande syftena och målen med hela temat. Grundläggande del och fördjupningFörutom Smartare system i staden är samtliga uppdrag uppdelade i en grundläggande och en fördjupande del. Varje del har en arbetscykel som beskrivs nedan. Målformuleringar och kommentarer om utvärdering av elevernas lärande, avser uppdraget i sin helhet.Fundera påAtt eleverna är delaktiga och aktiva i undervisningen är avgörande för att de ska utveckla både kunskaper om och intresse för den teknik som omger oss. Med inledande Fundera på-frågor kan du som lärare fånga upp elevernas funderingar och förkunskaper och anpassa undervisningen efter detta.Vid starten av uppdraget är det viktigt att alla elevers röster får höras och att du som lärare visar att alla elevers tankar är värdefulla. Inledande diskussioner kan även innebära att klassens samlade kunnande ökar. Med tanke på att uppdragen i detta tema är breda behöver det bli tydligt för eleverna vad respektive uppdrag handlar om. Fundera på-uppgifterna etablerar en grund för resten av uppdraget.Lär dig mer omI varje uppdrag arbetar eleverna i en teknikutvecklingsprocess där de gör prototyper som illustrerar delar av tekniska system i en stad. Systemen har inte valts ut för att just dessa nödvändigtvis är de tekniska system som är allra viktigast för eleverna att bli bekanta med. Exemplen i uppdragen är sådana som är ”större än sig själva” genom att de kan belysa mer generella teknikområden. I uppdraget Smartare säkerhetssystem är det inte hur just en vägbom kan styras på ett säkert sätt som är det primära, utan vägbommen fungerar som ett exempel på att tekniska säkerhets - och övervakningssystem har fördelar, risker och begränsningar. I arbetet med uppdraget Smartare gatubelysning ska inte eleverna bli belysningsexperter. Genom uppgifterna kan de emellertid se hur olika sensorer kan användas för att styra och reglera ett system. Eleverna kan vidare utveckla förståelse för att man måste utvärdera konsekvenser av olika teknikval utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter genom exempel från gatubelysningssystemet.De exempel på tekniska system som eleverna gör prototyper av är en del av en större teknisk och samhällelig kontext. Detta handlar Lär dig mer om-uppgifterna om. I dessa uppgifter tränas eleverna i att analysera och diskutera olika tekniska system och deras delar utifrån funktion och ändamålsenlighet. Vidare tränas eleverna i att identifiera och förstå hur teknik förändras, att se mönster och värdera såväl positiva som negativa konsekvenser av teknikutveckling. Det är viktigt att avsätta tid för att eleverna ska hinna bearbeta dessa områden och frågor. Inom denna del av uppdragen har eleverna möjligheter att befästa och fördjupa de teknikrelaterade begrepp och termer i temat som berör individ, samhälle och miljö, inte minst aspekter som berör teknikens roll för en hållbar utveckling.Gör en prototyp av- och UtvecklaI varje uppdrag finns flera teknikutvecklingsuppgifter som heter Gör en prototyp av ..., Utveckla ... eller liknande. Det primära i dessa är att eleverna få möjlighet att utveckla kunskaper om arbetssätt för att utveckla tekniska lösningar. Med programmering av micro:bit-kortet gör eleverna olika prototyper som styr, mäter och återkopplar. Några av teknikutvecklingsarbetets olika faser (identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning) är förhållandevis givna i uppdragen. Men genom att visa bildspelets steg för steg-instruktioner varsamt ges eleverna möjlighet att både utveckla egna förslag till lösningar och att pröva dessa. De tränas också i att konkretisera idéer om lösningar genom att använda flödesdiagram. Dessa ger metoder att systematiskt testa prototyper liksom att förbättra och optimera tekniska lösningar.Som beskrivits i förra avsnittet skiljer sig detta didaktiska upplägg för att träna elevernas teknikutvecklingsförmågor en del från traditionellt teknikutvecklingsarbete i skolan.Temats huvudsyfte är inte att ge eleverna färdighetsträning i olika programmeringsspråk. Tanken är i stället att de ska arbeta med datalogiska metoder för att utveckla de teknikförmågor som kursplanen anger.För att kunna arbeta och förstå tekniskt utvecklingsarbete med digital teknik behöver eleverna lära sig grundläggande begrepp och byggstenar inom programmering. I detta tema innebär det att eleverna får arbeta med programmeringsblock och programmeringssekvenser. Eleverna har möjlighet att utveckla och förbättra programmen och prototyperna under arbetet. Genom att du som lärare avvaktar en stund med att visa instruktionerna som finns i bildspelet, får eleverna tid att fundera självständigt eller tillsammans i grupp.De prototyper eleverna gör ska användas för att testa olika saker. Eleverna får även möjlighet att genomföra systematiska tester för att utifrån dessa förbättra prototypen. Låt eleverna reflektera över hur deras prototyp fungerar och kan utvecklas och låt det ta lite tid när de gör tester av prototyperna. Eftersom denna fas av teknikutvecklingsarbetet kan leda till olika lösningar kan det vara gynnsamt att låta grupperna delge varandra sina tankar under processen, sprida kunskap och idéer.Ta reda på merI slutet av varje grundläggande och fördjupande del av uppdragen finns Ta reda på mer-uppgifter. I dessa uppgifter sätts det aktuella tekniska systemet in i ett större sammanhang. Det kan bidra till att engagera eleverna i uppdragets innehåll. Uppgifterna breddar därmed uppdragen, vilket kan göra att elevernas förståelse och intresse för tekniken ökar.Ta reda på mer-uppgifterna fungerar utmärkt att genomföra både som inledning till och som avslutning av ett uppdrag. De kan också genomföras som fristående uppgifter. Då kan det behövas en viss introduktion till det aktuella smarta systemet. Uppgifterna behöver inte nödvändigtvis göras i den ordningsföljd som de är placerade i på temasidan. Det centrala i Ta reda på mer-uppgifterna är de förmågor som berör teknikens förändring och konsekvenser, samt att analysera tekniska lösningars för- och nackdelar. Eleverna utmanas att undersöka och utveckla förståelse för hur användningen av stora tekniska system, styrda av elektronik, datorer och programmering, har vuxit fram. Dessutom får de möjlighet att bearbeta vilka konsekvenser för människan, samhället, naturen och miljön användningen av tekniska system kan medföra. Eleverna tränar också den språkliga förmågan genom att reflektera över och beskriva den smarta tekniken med ord, termer och begrepp. För att erbjuda eleverna en helhetsförståelse av den konstruerade världen görs i dessa uppgifter även kopplingar till andra kunskapsfält än teknikens.Den smartare staden är ett tekniktema och inte endast ett programmeringstema. Genom Lär dig mer- och Ta reda på mer-uppgifterna sätts teknikutvecklingsarbetet med programmeringen av micro:bit-korten in i större sammanhang. Att skapa en lagom balans i undervisningen mellan de olika uppgifterna är avgörande för att arbetet med temat ska bli lyckat. Genom att utnyttja temats inbyggda flexibilitet, som beskrevs i introduktionsdelens avsnitt om temats upplägg, kan undervisningen innehålla alla delar av teknikämnets syfte, oavsett hur mycket tid ni lägger ned på temat. Såväl Lär dig mer-, Ta reda på mer- som Gör en prototyp-uppgifterna tar oundvikligen tid. Samtidigt kommer de delar som berör elektroniken och programmeringen att kräva sin tid. Det är därför viktigt att ni planerar undervisningen så att det finns tillräckligt med tid för de moment ni väljer att arbeta med. Utvärdering av elevernas lärandeSist i Arbeta med-texterna finns ett avsnitt om utvärdering av elevernas lärande, som ett stöd för att göra bedömning. Stödet för den formativa bedömningen fokuserar på teknikämnets centrala kunskaper och förmågor i relation till respektive uppdrag. Det ska poängteras att den formativa bedömningen i temat har flera aspekter. Den ska stärka elevens lärande, men ger också viktig information till dig som lärare hur du på bästa sätt kan utforma den fortsatta undervisningen utifrån elevernas aktuella kunskapsnivå. Bedömning i temat diskuteras mer i nästa del av denna introduktion.

 Bedömning i Den smartare stadenUndervisningens roll för bedömningUndervisningen planeras med utgångspunkt från syftet och det centrala innehållet i teknikämnets kursplan. Genom undervisningen i teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla: förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tidkunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktionförmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.20Kunskapskraven är ett underlag för att bedöma elevernas kunskaper. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen för och det centrala innehållet i teknikämnet och anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen.21 För att sätta betyg på eleverna behövs ett brett och varierat bedömningsunderlag. Ska bedömningen kunna säga något om nivåerna i kvaliteten av elevernas kunnande måste den alltid relateras till ämnets syfte, karaktär och långsiktiga mål, samt mot det aktuella undervisningsinnehållet och hur undervisningen genomförts i arbetet med temat. Kunskapskraven anger, med värdeord och progressionsuttryck, de kvalitativa skillnader läraren ska identifiera utifrån de tecken på kunnande som eleverna har visat i de bedömningsunderlag läraren valt ut för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen.22 Genom att arbeta med temat Den smartare staden får eleverna breda förutsättningar att utveckla de kunskaper och förmågor som anges i teknikämnets kursplan. Det betyder att det finns möjligheter att få underlag för att bedöma eleverna i alla delar i teknikämnets kunskapskrav. I det här temat är tanken att uppgifterna genomförs i form av helklassgenomgångar med diskussioner. Det finns dock inget som hindrar att eleverna arbetar i mindre grupper eller individuellt med Lär dig mer- och Ta reda på mer-uppgifterna. Då kan elevbladen som finns till varje deluppgift användas, där frågeställningarna är formulerade på individuell nivå och kan utgöra bedömningsunderlag. Den smartare staden består av uppdrag med uppgifter där eleverna får resonera om teknikens förändringar och konsekvenser, beskriva och förklara de tekniska systemens funktion samt genomföra teknikutvecklingsarbete. Genom att arbeta med flera av uppdragen ges underlag för att bedöma progressionen i elevernas kunskapsutveckling. Det kan skilja sig åt hur många uppdrag eleverna arbetat med i de olika årskurserna som temat är framtaget för, det vill säga årskurserna 6 – 9, och även i vilken ordning de genomförs. Temats flexibla upplägg gör att det inte kan finnas några färdiga mallar eller matriser för vad de olika värdeorden innebär i ett visst uppdrag. Detta måste varje enskild lärare avgöra beroende på hur undervisningen genomförts i den aktuella elevgruppen. Vad som bör anses som välutvecklat för en elev i årskurs 6 som arbetar med en uppgift om teknikens konsekvenser för första gången, kan skilja sig från vad som är det hos en elev i årskurs 9 som arbetat igenom alla temats uppdrag. Bedömningen av eleverna ligger därför i den undervisande lärarens professionalitet och bedömarkompetens.Som stöd i att utveckla bedömarkompetensen i relation till detta tema finns det förslag på kunskapsmål och kommentarer till respektive uppdrag. Vidare finns det filmer om bedömning på NTA Skolutvecklings webbplats, bland annat filmer som handlar om bedömning av elevers programmeringsprojekt i teknikämnet. I dessa finns resonemang om vad som bedöms samt tips på bedömningsstöd och bedömningskriterier. Där finns också länkar till Skolverkets kommentar- och stödmaterial kring planering, genomförande och utvärdering av teknikundervisning. Bedömning av teknikutvecklingsarbetetI temats Gör en prototyp-uppgifter tränar eleverna på teknikutvecklingsarbete. Teknikutvecklingsarbete i skolan kan innebära att eleverna arbetar utifrån fem faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.23 I temat Den smartare staden genomförs inte teknikutvecklingsarbete på detta sätt eftersom eleverna arbetar med att skapa identiska program och prototyper. I Gör en prototyp-uppgifterna bidrar en del elever med egna förslag och idéer för att skapa den slutgiltiga produkten, medan andra elever skapar programmen i större utsträckning genom att kopiera bildspelet. För att bedöma elevernas teknikutvecklingsförmåga gäller det att beakta denna skillnad. Då mycket av arbetet dessutom görs gemensamt utifrån bildspelens instruktioner går det inte att samla in bedömningsunderlag som visar på kvalitativa skillnader i elevernas kunnande, som när eleverna exempelvis fritt skapar egna konstruktioner. Det finns goda möjligheter att bedöma elevernas förmåga att se olika handlingsalternativ i de delar av uppdragen där nya kravspecifikationer ges i uppdragstexterna. I uppdragen konkretiseras kravspecifikationen med flödesdiagram. I vilken grad eleverna klarar av att tolka och bidra till att skapa dessa kan utgöra underlag för bedömning. Under arbetet med programmeringen kan du som lärare göra pauser i bildspelet och uppmana eleverna att själva komma på vilket nästa steg i teknikutvecklingsarbetet är. Dessa tillfällen kan också användas för att samla in bedömningsunderlag. När eleverna arbetar med prototyperna i uppdragen finns det flera tillfällen där eleverna prövar och omprövar genom att göra förbättringar. I dessa delar går det att bedöma graden av systematik i elevernas arbete. I några av dem kan även kvaliteten i elevernas dokumentation bedömas. Bedömning av arbetet med Lär dig mer- och Ta reda på mer-uppgifterI temat Den smartare staden sätts teknikutvecklingsarbete i form av programmering in i en större kontext. Teknikutvecklingsuppgifterna knyts till verklighetsbaserade tekniska utmaningar som ger eleverna förutsättningar att även utveckla kunskaper om systemens ändamålsenlighet. Att teknisk verksamhet får stora konsekvenser för hela samhället blir särskilt tydligt när tekniken utvecklas i snabb takt som den gjort i våra städer. Ett syfte med undervisningen i teknik är att eleverna ska få förståelse för att all teknik har betydelse för och påverkar människan, samhället och miljön.24Ett sätt att få en sådan förståelse är att analysera och värdera samspelet mellan människan och tekniken. I det här temat ges upprepade möjligheter att göra detta. Uppgifter som ger eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att reflektera över hur tekniken har förändrats över tid är också centrala när elevernas kunskaper ska bedömas. Teknikutveckling drivs både av människors behov och av nyfikenhet och skaparglädje. När tekniken förändras kan det innebära olika konsekvenser för människan.25 I temat simuleras sådana händelser som eleverna får reflektera över och ta ställning till.Då uppdragens ordning inte är förutbestämd i detta tema är uppdragens Lär dig mer om- och Ta reda på mer om-uppgifter öppet formulerade, så att det ska vara möjligt att föra resonemang om dessa på olika kvalitativa nivåer. Ju äldre eleverna är och ju fler uppdrag i temat de har gjort, desto högre krav på djup och bredd går det att ställa på ett resonemang. I temats uppdrag undersöker eleverna tekniska system där de med ämnesspecifika begrepp ska beskriva hur det tekniska systemet används och fungerar. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att använda ämnets begrepp.26 På så sätt bidrar undervisningen till att de kan samtala och delta i samhällsdebatten kring tekniska lösningar av olika slag och då använda relevanta tekniska begrepp. Eleverna ges därför i temat förutsättningar att utveckla förtrogenhet med ämnets specifika begrepp. Du som lärare får sedan beakta att det på de högre betygsnivåerna krävs att eleverna visar en ökad bredd i sina förklaringar av de tekniska systemen och hur ingående delar samverkar.

 Uppdragen i Den smartare stadenDe olika tekniska system som behandlas i uppdragen ger eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om det specifika systemet. Samtidigt belyser de även mer generella delar av teknikens kunskapsfält, som teknikutvecklingsarbete och teknikens förändring och dess konsekvenser. Genom att arbeta med uppdragen får eleverna möjlighet att utveckla de förmågor och kunskaper som anges i teknikämnets kursplan.När eleverna undersöker olika smartare system får de möjlighet att utveckla förmågan att reflektera över tekniska lösningars konsekvenser, när det gäller hur elektroniska styr- och reglersystem i en stad kan förenkla vardagen och göra saker effektivare. Uppdragen illustrerar samtidigt att elektroniska system är sårbara och kan missbrukas. På samma gång som smartare system kan förenkla livet för människan kan de även innebära nackdelar för människan, samhället och miljön. Med artificiell intelligens-teknik, AI-teknik, kan dessutom smartare system på egen hand fatta optimerade beslut. Vi människor behöver därför värdera i vilken utsträckning vi ska låta datorerna fatta beslut.Av kursplanen i teknik framgår att ”drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit nyfikenhet och en strävan att uppfylla behov eller lösa problem som uppstått”. I de olika uppdragen erbjuds eleverna träning i att reflektera kring drivkrafter bakom digitaliseringen. Temat belyser även hur drivkrafter som ekonomisk utveckling, nya uppfinningar och militära behov ligger bakom teknikens förändring. I temat diskuteras hur det har inneburit teknikskiften och omvälvningar för samhälle och vardagsliv. I arbetet med temat får eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om tekniska system. Det handlar till exempel om hur styr- och reglertekniska lösningar använder återkoppling och gränsvärden för att uppnå ändamålsenlighet och funktion i systemet. Det handlar även om hur smartare system i staden kan påverka omgivningen genom att sensorer, processorer och styrenheter samverkar i de tekniska systemen. I uppdragen programmerar eleverna prototyper med micro:bit-kort och externa komponenter. Syftet är inte att eleverna ska bli experter på programmering av detta elektroniksystem, men genom arbetet med uppgifterna kan de utveckla sin förmåga att genomföra teknikutvecklingsarbete. I uppdragen studerar eleverna även hur teknikutvecklingsarbete kan gå till i samhället. På så vis kan de utveckla sin förståelse för att det är en process med flera faser, från idé via prototyp till en färdig produkt.I en del av temats uppdrag görs framtidsblickar för att eleverna ska få möjlighet att reflektera över morgondagens teknik. I detta sammanhang är det viktigt att fundera kring risker med ny teknik. Det ger eleverna en handlingsberedskap för att värdera ny teknik.I en del av dessa framåtblickande uppgifter i temat får eleverna reflektera över vart teknikutvecklingen leder oss. Dessa uppgifter är öppet formulerade, vilket innebär att nackdelar och risker inte explicit beskrivs i frågeställningarna. Det kan lätt tolkas som om temat är naivt teknikoptimistiskt. Den bakomliggande didaktiska tanken med de öppna frågeställningarna är att risker och nackdelar med dessa tillsynes ”smarta” system ska komma fram i diskussioner i klassrummen, snarare än som på förhand uppvisade pekpinnar från dig som lärare. När det gäller arbete med uppdragens uppgifter kring teknikens konsekvenser ligger därför ett stort ansvar på dig som lärare att även belysa risker, sårbarhet och andra nackdelar med exemplen i temat. Detta beskrivs utförligt i lärartexterna Arbeta med.Uppdrag 1. Smartare system i stadenI det första uppdraget går ni gemensamt igenom bildspelet om smartare system, sakernas internet och AI, utifrån de tekniska system som behandlas i uppdragen. Bildspelet ger även introduktion till den ramberättelse som finns i temat.Uppdraget består av fyra deluppgifter:Stadens smartare systemVälkommen till SEABStyrning och regleringSmartare system och energianvändning.Uppgifterna Styrning och reglering och Smartare system och energianvändning kan mycket väl göras senare i temat. Dessa två delar är fristående och kompletterar och fördjupar innehållet i temats övriga uppdrag. Styrning och reglering syftar till att eleverna ska utveckla grundkunskaper om styr- och reglerteknik. Smartare system och energianvändning ger eleverna möjligheter att utveckla kunskaper och insikter om den ökade energianvändning i samhället som kan bli en följd av ökad digitalisering.Uppdrag 2. Smartare gatubelysningI detta uppdrag undersöker eleverna hur olika tekniska lösningar som använder digital teknik kan göra ett gatubelysningssystem smartare. Eleverna utvecklar vidare en prototyp av gatubelysning som tänds automatiskt när det blir mörkt. För att göra detta testar eleverna ljusmätning med både intern och extern ljussensor. De får också lära sig mer om analoga och digitala signaler. Uppdraget diskuterar samhällsfrågor med tekniskt innehåll kring för- och nackdelar med ökad gatubelysning. Det berör exempelvis hur stadsbelysningen påverkar växter och djur, samt planerat åldrande med glödlampan som exempel.Uppdrag A. Smartare trafiksystemI uppdraget studerar eleverna hur trafiken kan flöda effektivare genom en stad, genom att trafikljuslösningar styrs och regleras med sensorer. Eleverna får möjlighet att lära sig hur ett traditionellt trafikljus fungerar och hur denna uppfinning kom till och utvecklades. De får även träna på att bedöma ändamålsenligheten genom att studera några smartare lösningar för trafikljus.I uppdraget gör eleverna flera olika prototyper där trafikljuset ändras beroende på olika indata från omgivningen i form av tid, knapptryckning och radiosignal. Eleverna erbjuds både en historisk tillbakablick för att identifiera mönster i teknikutveckling och en framtidsblick kring framtida trafiksystem.Uppdrag B. Smartare äldreomsorgI uppdraget bekantar sig eleverna med välfärdsteknik. Inriktningen är på hur tekniska hjälpmedel kan underlätta vardagen för äldre människor. Eleverna får möjlighet att utveckla kunskaper om digital och analog teknik genom att studera hur analoga och digitala trygghetslarm fungerar. De får även urskilja fördelar och nackdelar med de olika systemen.Teknikskiften som innebär att digital teknik ersätter analog teknik undersöks även på en övergripande nivå. Eleverna får möjlighet att utveckla kunskaper om hur teknikskiften blir omvälvande teknik då det sker större förändringar i arbetslivet eller i vardagslivet. De får även reflektera över hur välfärdsteknik kan komma att påverka livet för äldre, på gott och ont.I uppdraget skapar eleverna en prototyp av ett fall-larm. Det utvecklas och förbättras i flera steg genom uppdraget. Eleverna får även veta mer om teknikutvecklingsarbete i samhället genom ett exempel med en smartare klocka som kan förutsäga fall.Uppdrag C. Smartare kylkedjorI detta uppdrag undersöker eleverna kylkedjans tekniska system och urskiljer delar i detta system. Eleverna uppmärksammas på att kylkedjan inte bara handlar om mattransporter utan även är viktig för mediciner, speciellt för vaccineringsprogram i låg- och medelinkomstländer.Eleverna får utveckla en prototyp av en temperaturmätare som steg för steg programmeras för att registrera och beräkna olika värden. Prototypen testas både genom simulering och med en extern temperatursensor. I samband med detta får eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur gränsvärden används i samhället och vikten av dessa.Eleverna får även reflektera över och diskutera kring framtida teknik. Dels kring möjliga konsekvenser av att ha uppkopplade kylskåp med inbyggd AI, dels kring möjliga användningsområden för tryckt elektronik. Vad gäller det senare får eleverna studera teknikutvecklingsarbete i samhället med verkliga prototyper och produkter som använder denna teknik.Uppdrag D. Smartare säkerhetssystemI detta uppdrag undersöker eleverna hur digital teknik kan vara en del av olika säkerhetssystem. De får undersöka skolans skalskydd, biometriteknik, kameraövervakning med ansiktsigenkänning och krypteringsteknik.I uppdraget får de möjlighet att diskutera samhällsfrågor med tekniskt innehåll utifrån användandet av smartare säkerhets- och övervakningssystem som bygger på AI. Olika konsekvenser av att använda dessa system för att övervaka en stad diskuteras och värderas.Eleverna får i uppdraget även utveckla, testa och förbättra en prototyp av en vägbom som till slut öppnas genom en krypterad radiosignal. De får också möjlighet att lära sig mer om kryptering och utveckla kunskaper om hur dekrypteringsteknik har haft stor inverkan på historiska skeenden.Uppdragens tidsåtgångTidsåtgången för att arbeta med Den smartare staden beror på faktorer som förkunskaper, tidigare erfarenheter, mognad och intresse hos eleverna. Eleverna behöver ha grundkunskaper i programmering av micro:bit för att arbeta med detta tema. Deras kunskaper om programmering spelar så klart roll för tidsåtgången för uppdragen. En annan aspekt är elevernas ålder och diskussionsklimatet i gruppen. Är de äldre kan ni fördjupa diskussionerna och lägga mer tid på dem. Samtidigt kan helklassdiskussioner med yngre elever ta oväntade vändningar och av den orsaken ta längre tid. En stor del av uppdragen handlar om att reflektera och diskutera och hur omfattande detta arbete blir skiljer sig från klass till klass. Om eleverna exempelvis får reflektera enskilt inledningsvis, sedan i smågrupper och slutligen i helklass tar en deluppgift lite längre tid jämfört med enbart en helklassdiskussion.Bortsett från det något kortare första introducerande uppdraget, Smartare system i staden, är tanken att temats uppdrag ska vara ungefär lika omfattande. Ett riktmärke har varit att ett uppdrag ska motsvara ungefär 4–5 timmars undervisning, men som beskrivits ovan kan tiden variera mellan olika grupper beroende på förutsättningarna. Temat erbjuder en stor flexibilitet med en grundläggande del och en fördjupande för varje uppdrag. Som lärare väljer man ut de uppdrag som passar den aktuella undervisningsgruppen. Du som lärare måste alltså välja både vilka uppdrag eleverna ska arbeta med och om de ska göra endast den grundläggande delen i varje uppdrag eller även fördjupningen.

 1
Smartare ljudmätareBakgrundDetta uppdrag handlar om vår ljudmiljö. När den är dålig blir det svårare att föra samtal och kommunicera. Det påverkar i sin tur vår koncentration, prestation och vårt minne. Med byggnadstekniska lösningar kan man med förhållandevis enkla medel förbättra ljudmiljön exempelvis i ett klassrum.I uppdraget utvecklar eleverna en prototyp av en ljudmätare så att den får fler funktioner, den blir smartare. Begreppen ”smart” och ”smartare” har blivit vanliga att använda i samband med teknik och kan ha olika innebörd i olika sammanhang. Här handlar det om att produkter och system har fått nya funktioner genom att elektroniksystem med programmering har byggts in i dem.Arbetet med detta uppdrag genomförs i tre steg:1. Arbetet inleds med att eleverna får reflektera och diskutera utifrån frågeställningarna i Fundera på-uppgiften. Syftet är att fånga elevernas funderingar och förkunskaper och att väcka ett intresse för temats innehåll. 2. Ni läser en tematext. Med hjälp av frågeställningar i Lär dig mer om-uppgiften kan innehållet i texten diskuteras och fördjupas. 3. Eleverna får möjlighet att utveckla kunskaper om arbetssätt för att utveckla tekniska lösningar med hjälp av ett programmerbart elektroniksystem i Gör en prototyp-uppgiften. De gör prototyper av ljudnivåmätare genom att programmera ett elektroniksystem, en så kallad micro:bit. Programmen skapas först i utvecklingsmiljön på micro:bits webbplats. Där kan även programmen simuleras för att sedan föras över till ett micro:bit-kort där prototypen kan testas på riktigt.

FörberedelserI uppdraget används en mikrofon för att mäta ljudnivån. Denna komponent finns endast på micro:bit version 2. All programmering görs i micro:bits utvecklingsmiljö och i den finns en simulator där alla funktioner kan testas. Det är således möjligt att arbeta med större delen av uppdraget, även om ni inte har tillgång till micro:bit version 2. Men då kan ni inte testa ljudnivån på riktigt.Både i Fundera på- och i Lär dig mer om-uppgifterna är tanken att eleverna ska reflektera och diskutera kring ljudmiljö, vilka akustiska parametrar som i huvudsak påverkar denna och hur det med ljudabsorbenter går att förbättra akustiken. Som lärare behöver du fundera på hur du organiserar diskussionerna utifrån sammansättningen i den aktuella klassen. Uppdragets bildspel är anpassat för en helklassdiskussion men du kan även låta eleverna reflektera enskilt eller diskutera i mindre grupper.Innan eleverna arbetar med Lär dig mer om-uppgiften ska de läsa en tematext. Fundera gärna på om de ska läsa denna text enskilt eller gemensamt. Texten kan vara svår för en del elever. Tanken med Lär dig mer om-uppgiften är att uppdragets bildspel både ska repetera och fördjupa innehållet i texten.En viktig del av Lär dig mer om-uppgiften är att eleverna praktiskt ska undersöka om det finns ljudabsorbenter i klassrummet och kanske även i resten av skolan. Det är därför en god idé att du själv inventerar vilka tekniska ljudabsorbentlösningar det finns i klassrummen och på skolan i övrigt. Här kan du ta hjälp av skolans vaktmästare.I arbetet med Gör en prototyp-uppgiften är den didaktiska idén att du som lärare visar bilderna i uppdragets bildspel bild för bild och att eleverna skapar programmen i micro:bits utvecklingsmiljö. Även om uppdragets teknikutvecklingsuppgifter på detta sätt genomförs sammanhållet bör alla elever programmera på sin egen digitala enhet. När det gäller att föra över programmen till själva micro:bit-korten kanske det inte finns utrustning till var och en och då kan eleverna delas in i par eller grupper. Programmeringen i uppdraget är på en grundläggande nivå och lämpar sig väl för elever med liten erfarenhet av programmering och micro:bit. Det finns en progression i uppgifterna så att programmen blir lite mer avancerade efter hand. Även om eleverna börjar om med ett nytt program för varje deluppgift är det därför bra om de arbetar med dessa i den ordning de presenteras i bildspelet. Med hjälp av bildspelets steg-för-steg-instruktioner kan sedan eleverna utveckla sin programmeringsförståelse. Som lärare kan du välja att stanna bildspelet då och då, för att låta eleverna komma med egna förslag och idéer om hur programmet kan se ut. Programmeringsuppgifterna i detta uppdrag ger eleverna grundläggande kunskaper i programmering och gör dem redo för att arbeta med större programmeringsuppgifter, till exempel i NTA-temat Den smartare staden.Uppdragets programmeringsuppgifter kan även användas i klasser där eleverna har mer programmeringserfarenheter. Du kan då låta eleverna skissa på egna lösningar utifrån endast prototypbeskrivningen. Då kan det program som bildspelet stegvis skapar bli referenser som elevernas program kan jämföras med. Uppdraget kan exempelvis användas för att utvärdera elevers kunskaper efter ett arbetsområde där eleverna har lärt sig grunderna i programmering med micro:bit, som exempelvis NTA-temat Smartare produkter.För att hinna med alla delar i detta uppdrag är rekommendationen att ni avsätter tre lektioner. Under den första lektionen kommer en stor del av tiden gå åt till att arbeta med Fundera på-uppgiften, tematexten och Lär dig mer om-uppgiften. Om inte dessa diskussioner tar allt för lång tid bör ni även hinna börja med den första prototypuppgiften och introducera eleverna till micro:bits utvecklingsmiljö. På den andra lektionen kan ni arbeta vidare med prototypuppgifterna där eleverna får lära sig mer om micro:bits hårdvara. De får testa de olika ljudmätarprototyperna, både i klassrummet och kanske även på andra ställen på skolan. Låt gärna elevernas tester av prototyperna ta lite tid.En tredje lektion kan ägnas åt den avslutande prototyp-uppgiften som är lite mer programmeringsmässigt avancerad. Givetvis påverkas uppdragets tidsåtgång av en rad omständigheter som elevernas och dina egna förkunskaper, gruppstorlek och lektionslängd. Ovanstående kan emellertid ses som ett riktmärke på hur lång tid uppdraget kan ta.

Arbeta med uppdraget Smartare ljudmätare I uppdraget får eleverna möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor i teknikämnets kursplan:1 förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.
Konkret innebär detta att eleverna i arbetet med temat får möjlighet att: utveckla kunskaper om olika tekniska lösningar som förbättrar vår ljudmiljö utveckla kunskaper om akustik och materialens egenskapers betydelse för ljudmiljön göra undersökningar av ljudmiljön på skolan utveckla sin förmåga att utarbeta förslag och förbättringar till tekniska lösningar använda grundläggande begrepp och byggstenar inom programmering. Fundera på ljudmiljöArbetsmiljöverket definierar buller som allt oönskat ljud.2 Det betyder att det inte går att begränsa frågan om buller till att handla endast om starka ljud från exempelvis flygplan, tåg, trafik, industrier eller byggarbetsplatser. Det gäller även oönskat ljud från exempelvis pratande klasskamrater. I ett klassrum ska eleverna en stor del av tiden lyssna på exempelvis en lärare som håller en genomgång eller en klasskamrat vid ett grupparbete. Då är det väldigt viktigt att det är lätt att uppfatta vad personen säger. För att det ska bli god ljudmiljö i ett klassrum ska det vara en lagom lång efterklangstid och en god taltydlighet.Syftet med uppdragets Fundera på-uppgift är att uppmärksamma eleverna på ljudmiljön i stort. De får fundera på var på skolan de upplever att det är lugnt och tyst och var det inte är det. I diskussionerna kan ni då komma fram till att ljudnivån spelar stor roll. Är det många elever som skriker och talar högljutt på en begränsad yta blir det en dålig ljudmiljö. Förhoppningsvis går det utifrån elevernas upplevelser även att hitta exempel på hur ljudmiljön kan förbättras, med rätt material i väggar och tak och med andra föremål i rummet som absorberar ljud. Uppgiften är en ingång till tematexten.1. Lär dig mer om akustik och ljudabsorptionDet är viktigt att eleverna har läst tematexten Så får vi en bra ljudmiljö innan de reflekterar och diskuterar kring frågeställningarna i Lär dig mer-uppgiften. Texten bygger på intervjuer med två ingenjörer som arbetar med ljudabsorbenter. Genom att läsa texten kan eleverna få grundläggande kunskaper om akustik och ljudabsorption. Syftet med texten är att ge eleverna en grundförståelse av vad ljud är, hur ljud kan reflekteras i ett rum och hur det påverkar hur vi uppfattar ljudet, samt hur man med ljudabsorbenter kan skapa en bra ljudmiljö. Med hjälp av bildspelet kan du som lärare förklara och fördjupa det som beskrivs i tematexten, genom att låta eleverna undersöka ljudabsorbenter i klassrummet och reflektera kring frågeställningarna. Om eleverna har arbetat med ljud och akustik tidigare ger denna uppgift stora möjligheter att fördjupa deras kunskaper ytterligare.Ljudabsorbenter i klassrummetI den första delen av Lär dig mer-uppgiften ska eleverna undersöka om det finns några ljudabsorbenter i klassrummet. Sannolikt sitter det någon form av ljudabsorbent i innertaket, men tänk på att ljudabsorbenter kan se lite olika ut. Vanligast är att de är porösa och gjorda av någon slags mineralull. De är mjuka och bra på att fånga upp ljudenergi och omvandla det till värmeenergi. Det finns även ljudabsorbenter gjorda av hårda material som trä. Det är då som regel antingen skivor med perforeringshål eller tunna ribbor med en luftspalt bakom. Ljudet från rummet sätter luften i spalten i resonans. Ljudenergin omvandlas då till värmeenergi i väggen. Vill man fånga upp ljud med låg frekvens finns även ljudabsorbenter där utsidan på absorbenten är ett membran som börjar svänga i takt med ljudet. På så vis omvandlas ljudenergin till rörelseenergi och därefter till värme.Om det finns förutsättningar på skolan kan du låta eleverna undersöka ljudabsorbenterna mer ingående. Ni kan klättra upp och känna på innertaket eller fråga om vaktmästaren har en lös bit av innertaket som ni kan få låna och känna på. I ett klassrum kan det finnas flera olika ljudabsorbenter. Ni kanske har anslagstavlor som är placerade där som ljudabsorbent snarare än för att sätta upp anslag på. Ni kanske har gardiner gjorda av ett tyg med god ljudabsorption eller har skärmar av olika slag. Tänk på att även möbler, tavlor och andra föremål i ett klassrum absorberar ljud.RumsakustikNästa segment i Lär dig mer-uppgiftens bildspel handlar om att repetera de så kallade rumsakustiska parametrarna som påverkar hur vi uppfattar ljud. Det är förhållandevis komplext och i detta sammanhang håller vi oss till tre aspekter: ljudstyrka, efterklangstid och taltydlighet. I bildspelet finns ljudklipp för att illustrera dessa parametrar. I tematexten Så får vi en bra ljudmiljö beskrivs hur efterklangstid och taltydlighet hänger samman. Eftersom vår hjärna är van vid att ljudvågor reflekteras mot föremål omkring oss i naturen kan vår hjärna sätta samman det direkta ljudet och det som reflekteras, även om det reflekterade ljudet kommer med en lite fördröjning. I naturen träffar sällan reflekterat ljud örat efter mer än fem hundradelar av en sekund, vilket däremot kan ske i ett rum med sämre ljudmiljö. Träffar ett reflekterat ljud våra öron efter längre tid än fem hundradelar så har hjärnan svårt att urskilja om det är samma ljud eller något nytt och då blir det en låg taltydlighet. Måttet taltydlighet beskriver hur stor del av det reflekterade ljudet som är snabba reflektioner, det vill säga ljud som reflekteras med liten fördröjning. Värdet på taltydlighet blir alltså högt om andelen snabba reflektioner är hög.Akustiken påverkas även av andra parametrar än ljudstyrka, efterklangstid och taltydlighet. När ljud går in i örat och tas emot av hörselsinnet, är det fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar hur man uppfattar ljudet. Beroende på sinnesstämning, allmänt mående och tidigare erfarenheter gör varje individ sin egen bedömning av ljudet.Ljudtrycksnivå är det man mäter, men hur det upplevs finns det alltså olika sätt att utvärdera. Ska man utvärdera ljudtrycksnivån man utsätts för under en hel arbetsdag brukar man exempelvis ta hänsyn till vilka frekvenser vår hörsel är känsligast för. Barn är känsligare än vad vuxna är för höga frekvenser. Frekvensbegreppet är mycket viktigt inom akustisk design eftersom det helt enkelt relaterar till vad vi uppfattar med våra öron. Har inte eleverna arbetat med ljud och akustik i de naturorienterande ämnena tidigare behöver de inte förstå frekvens i detalj i denna uppgift, men det kan vara bra att veta att låga frekvenser är basljud och höga frekvenser är ljusa toner. Som avslutning på denna del finns ett kort filmklipp där en lärare upprepar samma sak tre gånger i klassrum med olika god ljudmiljö. Uppmärksamma eleverna på att lektionssalen utrustas med fler ljudabsorbenter för varje nytt klassrum, först med absorbenter i undertaket och sedan med väggabsorbenter. Placering av ljudabsorbenterEfter filmen får eleverna en uppgift där de ska fundera på hur två olika salar ska utrustas med ljudabsorbenter. Syftet med frågan är att uppmärksamma eleverna på att hur en lokal ska utrustas beror på vad man huvudsakligen ska göra i lokalen. Ämnet berörs i tematexten.I en lokal där det i huvudsak är en lärare som talar är det viktigt att även eleverna längst bak hör. Reflektion från den bakre väggen kan öka taltydligheten. Därför bör man ínte placera en absorbent på den väggen. En ljudreflektor i taket ovanför talaren gör att ljudet når längst bak i lokalen. Ljudabsorbenter på väggarna gör att det inte blir för mycket reflekterat ljud.Är det i stället ett klassrum där mycket av arbetet sker i grupper kan det vara bra att ha väggabsorbenter runt alla väggar. Genom att ha lågt hängande skivor av ljudabsorberande material, så kallade öar, förhindras ljudet att spridas i lokalen. Vanligtvis sker både helklassföreläsning och gruppdiskussioner i ett klassrum och då får man göra en kompromiss. Dock kan det finnas salar på en skola där den ena eller andra verksamheten dominerar och då kan placeringen av ljudabsorbenter och ljudreflektorer se olika ut.Hitta ljudabsorbenterDen sista delen av Lär dig mer-uppgiften är till för att visa för eleverna att ljudabsorbenter inte nödvändigtvis är fyrkantiga skivor som sitter i taket eller på väggen. De kan ha olika former och även integreras i möbler och annan inredning. Det första exemplet är från köpcentret Hallarna i Halmstad. Det vackra böljande innertaket är gjort av vertikalt hängande ljudabsorbenter, så kallade bafflar. De kan ni se på den andra bilden. Bafflar är ett effektivt sätt att absorbera ljud, framför allt i större lokaler med mycket folk. Genom att formge dem på olika sätt kan det dessutom bli ett vackert innertak.Det andra exemplet är från ett ryskt barnsjukhus där molnen i lekrummet är ljudabsorbenter. De hänger en bit nedanför innertaket och hindrar då ljud från de lekande barnen att sprida sig alltför mycket i rummet. Det sista exemplet är även det från en sjukhusmiljö. Som beskrivs i tematexten har forskning visat att en god ljudmiljö är väldigt viktig på sjukhus. Bilden är från ett behandlingsrum med djungeltema vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Både taket och den stora tavlan med zebror är ljudabsorbenter. Eftersom ljudmiljön blivit så bra han man dessutom lagt till ett naturtroget bakgrundsljud i rummen. I zebrarummet hörs ljudet av en zebrahjord som närmar sig.2. Gör en prototyp-uppgifternaI uppdraget finns fyra Gör en prototyp-uppgifter där eleverna får arbeta teknikutvecklande. Som beskrivits under Förberedelser är tanken att ni arbetar gemensamt med uppgifterna genom att du visar bildspelet, medan eleverna programmerar på sina enskilda digitala enheter. Programmeringsmomenten är detaljerat beskrivna. De presenteras steg för steg för att temat ska kunna användas även av elever och lärare med ringa erfarenhet av elektronik och programmering. Det hindrar dock inte att eleverna kan fundera själva och komma på egna lösningar. Genom att du som lärare avvaktar en stund med att visa bildspelets nästa bild erbjuds eleverna dessa möjligheter. På en del bilder i bildspelet finns det dessutom uppmaningar till eleverna att själva fundera på nästa steg i programmeringen, eller reflektera över något de just har gjort.Genom att du efter en stund visar svar och rätta lösningar i bildspelet får alla elever möjlighet att klara av temats olika programmeringsmoment. Vissa elever kommer att lära sig genom att de imiterar från bildspelet. Har eleverna i klassen erfarenhet av programmering med micro:bit kan Gör en prototyp-uppgifterna användas för att utvärdera deras kunskaper. Vänta då helt med att visa bildspelets instruktioner. När eleverna sedan har kommit på egna lösningar kan bildspelet användas som en referens.De fyra programmeringsuppgifterna är fristående men bygger delvis på varandra. Det finns en progression och komplexiteten i programmen ökar efter hand. De tre första uppgifterna är tämligen enkla och har få programmeringsblock medan den sista uppgiften är mer utmanande. Som lärare kan du själv bestämma hur många av uppgifterna ni gör, men de tre första programmen är ganska korta och därför snabba att göra.Prototypuppgift 1I den första Gör en prototyp-uppgiften ska eleverna använda micro:bit-kortets mikrofon för att mäta ljudstyrka. Som nämnts ovan finns inte en mikrofon på micro:bit-kortets första version. Använder ni en riktig ljudnivåmätare blir ljudnivå beskriven med decibel-skalan. Eftersom denna är logaritmiskt uppbyggd är den lätt att misstolka om man är lekman. Om decibelvärdet fördubblas betyder det inte att ljudstyrkan har fördubblats. Den har ökat betydligt mer än så. Det är inte helt enkelt för eleverna att förstå men du kan ge exempel på detta. I ett normalt samtal brukar ljudnivå ligga på mellan 60 och 70 decibel. Om ljudnivån i samtalet höjs från 65 decibel till 68 decibel har ljudeffekten enligt decibelskalan fördubblats. Mikrofonen sitter på baksidan av micro:bit-kortet. På framsidan hittar du en mikrofonsymbol bredvid hålet som släpper in ljudet. Denna symbol lyser när mikrofonen är aktiverad. Mikrofonen på micro:bit-kortet är en memsmikrofon, ett mikro-elektro-mekaniskt system, där en elektrisk signal bildas när ljudet trycker samman ett membran. Ljudstyrkan är proportionell mot signalstyrkan. Micro:bit-kortet graderar signalstyrkan med värden mellan 0 och 255. När eleverna skapar programmet kommer ljudet att mätas med mikrofonen och värdet på ljudet hämtas in med ljudnivå-blocket. Genom att placera detta block inuti ett visa siffra-block kommer ett värde mellan 0 och 255 att skrivas ut på skärmen. Det är lätt hänt att elever tar ett ljusnivå-block istället när de ska hämta ut ljudnivå-blocket. Är det något program som inte fungerar är detta en första felkälla att undersöka.Med ett pausa-block i programmet kan man styra hur länge programmet ska vänta på att göra en ny mätning och en ny utskrift. Med rensa skärm-blocket ser man till att den nya utskriften blir lättare att läsa. Eleverna testar först programmet i micro:bits simulator. Genom att ändra på stapeln under mikrofon-symbolen kan de simulera olika ljudnivåer. Allra sist ska programmen testas på micro:bit-kortet. Har inte eleverna fört över program till micro:bit-kort tidigare behöver du visa hur de ska göra detta. Tillvägagångssättet skiljer sig lite beroende på vilken digital utvecklingsenhet ni använder. När eleverna genomför sina tester kommer de att upptäcka att ett rejält vrål kan ge ett mätvärde på ungefär 200. Även om ljudmiljön tillfälligt försämras när eleverna försöker få en så hög ljudnivå som möjligt är det viktigt att låta dem genomföra dessa tester. De kan då komma att upptäcka att mikrofonen sitter på baksidan, och inte vid indikatorn på framsidan, och att de även kan få utslag genom att blåsa på micro:biten.I slutet av bildspelet kan ni diskutera huvudprincipen för hur datorns tekniska system, ett elektroniksystem, fungerar. Centralt finns en processor (en datorenhet) med ett program. All information som processorn behöver ha åtkomst till ligger i ett minne. Indata från en sensor behandlas i programmet, som sedan skickar ut data till ett styrdon där något sker. Styrdonet kan exempelvis vara en skärm, en motor eller en lysdiod.Micro:bitens mikrofon är en sensor som mäter omgivningens ljudnivå. Sensorn skickar indata till mikroprocessorn på micro:bit-kortet. I programmet har vi bestämt att det ska bli en utskrift på displayen och att utdata skickas så att ett värde skrivs ut.Prototypuppgift 2I den andra prototypen ska en grafisk figur illustrera ljudnivån, i stället för tal mellan 0 och 255. Med hjälp av ett rita diagram av 0 mellan 0 och 255-block är det enkelt gjort. I detta block finns förprogrammerat hur olika värden ska illustreras på skärmen, så det är bara att bestämma vilken indata man ska använda och vilket värde som ska vara det högsta i visningen på skärmen. I vårt fall använder vi som tidigare indata från blocket ljudnivå. Det maximala värdet är som tidigare 255.Prototypuppgift 3I den tredje uppgiften ska prototypen också illustrera ljudnivån grafiskt, men bara med två symboler: en bock om ljudnivån är under ett gränsvärde ni bestämmer, och ett kryss om den är över. I programmeringen tillkommer nu ett nytt block, en villkorssats. Ett villkor i programmeringen är ett logiskt uttryck för att avgöra om delar av programmet ska köras eller inte. Villkorssatser innebär att programmet gör olika saker beroende på förutsättningarna. I detta program ska en bock visas om ljudnivå är låg och ett kryss om den är hög. Efter utskriften på skärmen ska programmet ta en kort paus för att sedan göra en ny mätning och skriva ut antingen en bock eller ett kryss, beroende på mätvärdet på ljudnivån. Är villkor något nytt är det viktigt att stanna upp så att eleverna förstår att programmet gör ett ”vägval” i detta block, ett vägval som beror på ljudnivån. Rent handhavandemässigt kan det vara utmanande för en del elever när villkorssatsen ska skapas eftersom ett jämförelseblock först ska placeras i villkorsblocket och sedan ett input-block placeras i jämförelseblocket. Det kan vara värt att lägga lite tid på att förklara hur villkorssatsen fungerar eftersom den återkommer i den fjärde prototypuppgiften.Prototypuppgift 4I den sista Gör en prototyp-uppgiften höjs svårighetsnivån en del. Samtidigt blir uppgiften lik uppgifter som programmerare, tekniker och ingenjörer arbetar med i verkligheten. Grundförutsättningen är att utveckla den prototyp eleverna gjorde allra först, den som skrev ut ett mätvärde på ljudnivån med ett tal mellan 0 och 255. En svaghet med den förra prototypen är att den gör en snabb mätning under en kort tidsperiod och värdet på detta skrivs sedan ut. Är det en ljudmiljö där ljudet varierar mycket finns risk att denna ljudmätare missar ljud med hög ljudstyrka då den endast mäter genom korta ”stickprov”.Nu ska eleverna i stället skapa ett program som gör ett stort antal mätningar under en något längre tidsperiod, och sedan skriver ut det högsta uppmätta värdet. Då minskar risken att våra mätningar ska missa tillfälliga ljud. Hur prototypen ska fungera illustreras i bildspelet med hjälp av ett flödesdiagram. Man kan behöva stanna en stund vid detta moment och börja med exemplet kring en glödlampa för att eleverna ska förstå hur flödesdiagram fungerar. För att eleverna ska kunna skapa programmet behöver de dock inte förstå flödesdiagrammet så ni kan även välja att hoppa över denna del av bildspelet. När man skapar lite mer avancerade program är flödesdiagram effektiva hjälpmedel för att konkretisera lösningar till mer utmanande problem. Därför finns alltså ett långsiktigt syfte med att arbeta med flödesdiagrammet i denna uppgift.För att skapa programmet behöver vi använda variabler. Begreppet variabel kan vara svårt för eleverna att förstå. Det kan därför vara viktigt att gemensamt diskutera vad en variabel innebär. Genom att skapa en variabel skapas en plats i micro:bitens minne där ett värde lagras. Värdet på denna variabel ändras när programmet bearbetar ny indata från micro:bitens sensorer. I detta fall ändras variabeln Mätvärde genom att micro:biten mäter ljudnivån. Variabeln Maxvärde ändras sedan om det senast uppmätta värdet på ljudnivån är större än det sparade maxvärdet.Variabler kan användas på flera platser i programkoden och värdet på variabeln kan styra vad programmet ska göra. Ibland liknas en variabel med en liten skrivtavla där man skriver upp olika tal som enkelt kan suddas ut och ändras beroende på indata till programmet. Programmet utför (exekverar) sedan olika saker beroende på vilket tal det står just nu.Eftersom programmet ska mäta ljudnivån 300 gånger och efter varje mätning jämföra det aktuella mätvärdet med det lagrade maxvärdet blir programmeringen lite mer komplex än tidigare. Är eleverna nybörjare på programmering kan det vara lite svårt, men med hjälp av steg-för-steg instruktionerna i bildspelet kan eleverna ändå skapa programmet. När programmet är färdigt och ni går igenom det kan eleverna förstå vad de olika blocken gör och hur programmet fungerar. Stöd för detta finns även i bildspelet. Utvärdering av elevernas lärandeI detta uppdrag sätts teknikutvecklingsarbete med programmering in i en större kontext, i form av akustik och ljudabsorption. Prototypuppgifterna knyts till verklighetsbaserade tekniska lösningar för att skapa bättre ljudmiljö i skolan. Det ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om, och reflektera kring, tekniska lösningars ändamålsenlighet. När eleverna undersöker och diskuterar ljudabsorbenter kan man utvärdera deras kunskaper om hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion i dessa sammanhang.Buller är ett exempel på hur teknisk verksamhet får stora konsekvenser för människans hälsa. Ett syfte med undervisningen i teknik är att eleverna ska få förståelse för att all teknik har betydelse för och påverkar människan, samhället och miljön.3 I uppgiften kan man utvärdera elevernas förmåga att resonera om val av tekniska lösningar och deras konsekvenser för människans hälsa.I temats Gör en prototyp-uppgifter tränar eleverna på teknikutvecklingsarbete. I skolan kan det innebära att eleverna arbetar utifrån fem faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.4 I uppdraget genomförs inte teknikutvecklingsarbete riktigt på detta sätt eftersom eleverna arbetar med att skapa identiska program och prototyper då ni arbetar gemensamt efter bildspelet. I prototypuppgifterna bidrar emellertid en del elever med egna förslag och idéer för att skapa den slutgiltiga produkten, medan andra elever skapar programmen i större utsträckning genom att kopiera bildspelet. För att bedöma elevernas teknikutvecklingsförmåga gäller det att beakta denna skillnad. Under arbetet med programmeringen kan du som lärare göra pauser i bildspelet och uppmana eleverna att själva komma på vilket nästa steg i teknikutvecklingsarbetet är. Dessa tillfällen kan användas för att samla in bedömningsunderlag.Detta uppdrag kan även användas som utvärderingsuppdrag för elever som arbetet med liknande uppgifter tidigare, exempelvis med NTA-temat Smartare produkter. Elevernas förmåga att genomföra teknikutvecklingsarbete med hjälp av programmering kan utvärderas. Att arbeta vidare medDe två första prototypuppgifterna i uppdraget kan elever med lite programmeringserfarenheter säkert lösa på egen hand. Eftersom det inte är säkert att eleverna arbetat med micro:bitens mikrofon tidigare kan det behövas att man introducerar ljudnivå-blocket. Det kan även behövas en introduktion till rita diagram av 0 mellan 0 och 0-blocket.Att programmen inte blir exakt lika det som skapas med bildspelet gör inget, det är snarare en tillgång då ni kan diskutera skillnader. I den första prototypuppgiften visas ljudnivå på skärmen även utan pausa- och rensa skärm-block och troligtvis skapar en del programmet på detta sätt. Det blir ett utmärkt tillfälle att diskutera vilka fördelar det finns med programmet i bildspelet – att det är lättare att visa siffror som rullar på skärmen eftersom skärmen släcks ner mellan varje utskrift.I den tredje prototypuppgiften ska eleverna använda en villkorssats. De kan beroende på hur mycket de arbetat med detta tidigare behöva lite hjälp med att komma på att de ska använda detta block och vad ett jämförelseblock som ljudnivå < 50 egentligen betyder. Att förstå hur dessa logiska block fungerar är en känd tröskel för elever att ta sig över för att förstå programmering. I detta program skulle man kunnat använda sig av en variabel kallad Ljud som får värdet från ljudnivå-blocket. Det skulle ha gjort programmet mer utvecklingsbart, men i detta uppdrag väntar vi med att introducera variabelbegreppet till nästa prototypuppgift.I den sista prototypuppgiften blir det betydligt svårare för eleverna att skapa programmet helt på egen hand. I programmet behöver eleverna använda både variabler, loop och villkorssats, vilket är en utmaning. Eleverna kan behöva en del ledning för att utveckla denna prototyp på egen hand, beroende på deras förkunskaper.Man kan behöva hjälpa eleverna igång med att skapa de två variabler som behövs och diskutera kring att variabeln Mätvärde får sitt värde från blocket ljudnivå, medan variabeln Maxvärde ska vara det högst uppmätta värdet. Hur det senare görs i villkorssatsen kan vara utmanande för elever. I teknikundervisningen är det lätt hänt att man som lärare lägger lite för stor vikt vid att eleverna ska skapa prototyper och program helt på egen hand. Teknikutvecklingsarbete utanför skolan, inte minst vad gäller programmering, präglas av samarbete och inspiration av olika förlagor, snarare än av individuellt och unikt uppfinnande.

Så fungerar webbplatsen tips.svg 1Smarta staden
omkring oss 2Smartare
gatubelysning – grund 1
Smartare ljudmätareuppd1_introNY.jpg bryt a1up10U2_bildspelNyare2.jpg bryt a2up10U2_bildspelNyare3.jpg bryt a3up10U2_bildspelNyare4.jpg video_classroom1.mp4https://youtu.be/KA03XeWJilwbryt b1up12U2_bildspelNyare5.jpg bryt b2up12U2_bildspelNyare6.jpg bryt b3up12U2_bildspelNyare7.jpg bryt b4up12U2_bildspelNyare8.jpg bryt b5up12U2_bildspelNyare9.jpg bryt b6up12U2_bildspelNyare10.jpg Ljud1_hog.mp3bryt b7up12U2_bildspelNyare11.jpg Ljud1_hog.mp3Ljud2_kortklang.mp3Ljud3_langklang.mp3bryt b8up12U2_bildspelNyare12.jpg Ljud1_hog.mp3Ljud2_kortklang.mp3Ljud3_langklang.mp3Ljud4_hogtal.mp3Ljud5_lagtal.mp3bryt b9up12U2_bildspelNyare13.jpg bryt b10up12U2_bildspelNyare14.jpg video_classroom2.mp4https://youtu.be/mUBoC6jmPdQbryt b11up12U2_bildspelNyare15.jpg bryt b12up12U2_bildspelNyare16.jpg bryt b13up12U2_bildspelNyare17.jpg bryt b14up12U2_bildspelNyare18.jpg bryt b15up12U2_bildspelNyare19.jpg bryt b16up12U2_bildspelNyare20.jpg bryt c1up13U2_bildspelNyare21.jpg bryt c2up13U2_bildspelNyare22.jpg bryt c3up13U2_bildspelNyare23.jpg bryt c4up13U2_bildspelNyare24.jpg bryt c5up13U2_bildspelNyare25.jpg bryt c6up13U2_bildspelNyare26.jpg bryt c7up13U2_bildspelNyare27.jpg bryt c8up13U2_bildspelNyare28.jpg bryt c9up13U2_bildspelNyast29.jpg bryt c10up13U2_bildspelNyast30.jpg bryt c11up13U2_bildspelNyare31.jpg bryt c12up13U2_bildspelNyare32.jpg bryt c13up13U2_bildspelNyare33.jpg bryt c14up13U2_bildspelNyare34.jpg bryt c15up13U2_bildspelNyare35.jpg bryt c16up13U2_bildspelNyare36.jpg bryt c17up13U2_bildspelNyare37.jpg bryt d1up13U2_bildspelNyare38.jpg bryt d2up13U2_bildspelNyare39.jpg bryt d3up13U2_bildspelNyare40.jpg bryt d4up13U2_bildspelNyare41.jpg bryt d5up13U2_bildspelNyare42.jpg bryt d6up13U2_bildspelNyare43.jpg bryt d7up13U2_bildspelNyare44.jpg bryt d8up13U2_bildspelNyare45.jpg bryt d9up13U2_bildspelNyare46.jpg bryt d10up13U2_bildspelNyare47.jpg bryt d11up13U2_bildspelNyare48.jpg bryt e1up13U2_bildspelNyare49.jpg bryt e2up13U2_bildspelNyare50.jpg bryt e3up13U2_bildspelNyare51.jpg bryt e4up13U2_bildspelNyare52.jpg bryt e5up13U2_bildspelNyare53.jpg bryt e6up13U2_bildspelNyare54.jpg bryt e7up13U2_bildspelNyare55.jpg bryt e8up13U2_bildspelNyare56.jpg bryt e9up13U2_bildspelNyare57.jpg bryt e10up13U2_bildspelNyare58.jpg bryt e11up13U2_bildspelNyare59.jpg bryt e12up13U2_bildspelNyare60.jpg bryt e13up13U2_bildspelNyare61.jpg bryt e14up13U2_bildspelNyare62.jpg bryt e15up13U2_bildspelNyare63.jpg bryt e16up13U2_bildspelNyare64.jpg bryt e17up13U2_bildspelNyare65.jpg bryt e18up13U2_bildspelNyare66.jpg bryt e19up13U2_bildspelNyare67.jpg bryt e20up13U2_bildspelNyare68.jpg bryt e21up13U2_bildspelNyare69.jpg bryt f1up13U2_bildspelNyare70.jpg bryt f2up13U2_bildspelNyare71.jpg bryt f3up13U2_bildspelNyare72.jpg bryt f4up13U2_bildspelNyare73.jpg bryt f5up13U2_bildspelNyare74.jpg bryt f6up13U2_bildspelNyare75.jpg bryt f7up13U2_bildspelNyare76.jpg bryt f8up13U2_bildspelNyare77.jpg bryt f9up13U2_bildspelNyare78.jpg bryt f10up13U2_bildspelNyare79.jpg bryt f11up13U2_bildspelNyare80.jpg bryt f12up13U2_bildspelNyare81.jpg bryt f13up13U2_bildspelNyare82.jpg bryt f14up13U2_bildspelNyare83.jpg bryt f15up13U2_bildspelNyare84.jpg bryt f16up13U2_bildspelNyare85.jpg bryt f17up13U2_bildspelNyare86.jpg bryt f18up13U2_bildspelNyare87.jpg bryt f19up13U2_bildspelNyare88.jpg bryt f20up13U2_bildspelNyare89.jpg bryt f21up13U2_bildspelNyastNY90.jpg bryt f22up13U2_bildspelNyastNY91.jpg bryt f23up13U2_bildspelNyastNY92.jpg bryt f24up13U2_bildspelNyast93.jpg bryt f25up13U2_bildspelNyast94.jpg bryt f26up13U2_bildspelNyastNY95.jpg bryt f27up13U2_bildspelNyast96.jpg bryt f28up13U2_bildspelNyast97.jpg bryt f29up13U2_bildspelNyare98.jpg bryt f30up13U2_bildspelNyare99.jpg bryt f31up13U2_bildspelNyastNY100.jpg bryt f32up13U2_bildspelNyare101.jpg bryt f33up13U2_bildspelNyare102.jpg bryt f34up13U2_bildspelNyastNY103.jpg bryt f35up13U2_bildspelNyare104.jpg bryt f36up13U2_bildspelNyare105.jpg bryt f37up13U2_bildspelNyastNY106.jpg bryt f38up13U2_bildspelNyastNY107.jpg bryt f39up13U2_bildspelNyastNY108.jpg bryt f40up13U2_bildspelNyastNY109.jpg bryt f41up13U2_bildspelNyare110.jpg bryt f42up13U2_bildspelNyast111.jpg bryt f43up13U2_bildspelNyare112.jpg bryt f44up13U2_bildspelNyastNY113.jpg bryt f45up13U2_bildspelNyare114.jpg bryt f46up13U2_bildspelNyastNY115.jpg bryt f47up13U2_bildspelNyastNY116.jpg bryt f48up13U2_bildspelNyare117.jpg bryt f49up13U2_bildspelNyare118.jpg bryt f50up13U2_bildspelNyare119.jpg bryt f51up13U2_bildspelNyast120.jpg bryt f52up13U2_bildspelNyare121.jpg bryt f53up13U2_bildspelNyare122.jpg bryt f54up13U2_bildspelNyast123.jpg bryt f55up13U2_bildspelNyastNY124.jpg bryt f56up13U2_bildspelNyastNY125.jpg bryt f57up13U2_bildspelNyare126.jpg