Välkommen till

Prova på

Uppdrag

Äntas
berättelse

Prova på mera

NTA,
skolhuvudmän,
akademier

I nuläget är utskriftfunktionen avstängd, tanken är med att göra den digitala upplevelsen så bra som möjligt och begränsa antalet utskrifter. Vissa delar borde kanske vara tillgängliga för utskrift, men där behöver vi hjälp från användaren som kan berätta vad som fungerar bäst.

Sidan är i nuläget bara anpassad för en liggande läsplatta och större.

Skolverket, 2018

Mellander, E. & Rasmusson, M., 2020

Skolverket, 2022

Skolverket, 2018

Skolverket, 2018

Skolverket, 2018

Före

Låt barnen pröva att flytta på tunga föremål genom att skjuta dem framåt på golvet eller marken.

Låt barnen pröva att bära en hink fylld med sand. Låta dem sedan ställa samma hink med sand på en liten skottkärra och köra den. Be barnen beskriva vilket som var det lättaste sättet att förflytta hinken och varför de tyckte det.
Efter

Be barnen hitta på ett sätt att transportera ett tungt föremål en sträcka.

Förse barnen med en ganska tung sten och ett antal pinnar av olika längder och dimensioner. Be barnen förflytta stenen med hjälp av pinnarna.

Före

Be barnen lyssna på olika ljud som kan göras med hjälp av material som finns på förskolan, både inomhus och utomhus. De kan exempelvis lyssna på hur det låter när de rasslar runt bland klossar eller gräver i sandlådan. Be barnen beskriva hur det låter.

Låt barnen lägga några små saker i sina kupade händer och lyssna på ljudet som uppstår när de skakar händerna. Be barnen beskriva hur det låter.
Efter

Be barnen hämta föremål som de sedan ska släppa mot exempelvis sandlådekanten så att det hörs en duns.

Be barnen hitta ett ställe utomhus där de kan släppa samma föremål utan att det hörs en duns. Be barnen berätta varför de tror att ljudet låter annorlunda när de släpper föremålet mot olika underlag.

Före

Be barnen ta fram en hink. Låt dem hälla vatten i hinken. Låt sedan barnen lägga olika saker i vattnet. Be dem observera vilka saker som inte löser sig i vattnet.

Be barnen blanda gegga. Låt dem pröva att blanda lera med vatten, jord med vatten och sand med vatten. Låt dem jämföra resultaten. Be dem beskriva likheter och skillnader mellan blandningarna.
Efter

Be barnen blanda två olika material som de inte tror löser sig i varandra.

Be barnen tillverka egen målarfärg genom att göra en lösning av vatten och något annat.

Prova på-uppdrag för förskolan   

Digital temapärm      

Välkommen till
prova på-uppdrag Prova på-uppdrag för förskolanVälkommen att arbeta med NTA Skolutvecklings prova på-uppdrag för förskolan. Prova på-uppdragen utgår från målen i förskolans läroplan,1 och har kopplingar till vardagssituationer på förskolan. Vi hoppas att uppdragen ska inspirera och stimulera barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap och teknik. I förskolan sker lek och lärande kontinuerligt och enligt läroplanen ska arbetslaget ta tillvara barnens nyfikenhet och utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om naturvetenskap och teknik. Genom tre prova-på uppdrag får barnen möta teknik, fysik och kemi på ett lekfullt sätt. När barn och vuxna samarbetar och använder sig av ett undersökande arbetssätt, får barnen möjlighet att kommunicera sin förståelse och samtidigt lära av andra för att på så vis utveckla sitt eget kunnande. I teknikuppdraget Transportuppfinnaren ges barnen möjlighet att arbeta på ett kreativt sätt när de ska komma på en teknisk lösning för att underlätta förflyttning av ett tungt föremål på matbordet. I Ljuddetektiven får barnen utforska det fysikaliska fenomenet ljud. De ska försöka lista ut vad det är för föremål som har lagts i en försluten toalettpappersrulle genom att lyssna till ljudet som uppstår när den skakas. I uppdraget Vattenutforskaren ges barnen möjlighet att utforska enkel kemi genom att undersöka om olika saker kan lösas i vatten. Till uppdragen finns en berättelse om Änta som ska gå på kalas. Äntaberättelsen kan skapa nyfikenhet inför de olika uppdragen, men också användas som en del i ett språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskap och teknik. Änta upplever olika händelser som ni kan koppla till det barnen får uppleva när de arbetar med prova på-uppdragen. Till uppdragen finns också kortuppdrag. De kan användas som förberedelse inför prova på-uppdragen. De kan också användas vid efterarbete, för att barnen ska få befästa de kunskaper och erfarenheter de skaffat sig under arbetet med de olika prova på-uppdragen. Kortuppdragen kan också med fördel plockas fram när tillfälle ges, som ett sätt att skapa undervisning i spontana lärsituationer. Prova på-uppdragen har utvecklats på samma sätt som ett NTA-tema. Det är en omfattande process där experter med olika kunskapsområden samarbetar. En viktig del är att följa läroplanen och den ämnesdidaktiska forskningen. Stor hänsyn tas till synpunkter från de förskollärare som är involverade i utvecklingen av uppdragen. Alla texter granskas av NTA:s vetenskapliga råd som består av ledamöter från Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ämnesdidaktiska forskare från universitet och högskolor. Vi önskar er många glädjerika och kreativa stunder av utforskande och upptäckande tillsammans med barnen på era förskolor.

 Nina Holm, Förskollärare, NTA-samordnare, Karlstads kommun Sofie Eldh, Förskollärare, NTA-samordnare, Linköpings kommun Sara Wennergren, Utvecklingsstrateg, NTA Skolutveckling Veronica Bjurulf, Vd, NTA Skolutveckling

 Referenslista Mellander, E. & Rasmusson, M. (2020). Effekter av NTA på skolprestationer i årskurs 6. Rapport. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala universitet. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Norstedts juridik. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18 Skolverket (2022). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik Grundskolan. Hämtad 22 februari 2022 från https://www.skolverket.se/getFile?file=9801

 Copysida NTA Skolutveckling ekonomisk förening
Lilla Frescativägen 4A
114 18 Stockholm
ntaskolutveckling.se

Redaktion: Anna Nordin, Nina Holm, Sara Wennergren, Siv Engelmark, Sofie Eldh, Veronica Bjurulf.
Faktagranskare: Göran Grimvall, professor emeritus i teoretisk fysik, Kungliga Tekniska högskolan, ledamot Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Richard Brenner, professor i elementarpartikelfysik, Uppsala universitet, ledamot Kungl. Vetenskapsakademien. Ulf Ellervik, professor i kemi, Lunds universitet, ledamot Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.
Ett särskilt tack riktas till utprovarna av uppdragen.

Formgivning och produktion: AB Typoform.
Illustrationer: AB Typoform.
Foton: Gitana Daher, Kristin Engvall, Nina Holm, Sofie Eldh och Viola Enarsson.

NTA, prova på-uppdrag
Version 1.0
© 2023 NTA Skolutveckling ekonomisk förening

Upphovsrätt:
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och tillhandahålls under Creative Commons licensen Erkännande Icke Kommersiell Inga Bearbetningar (CC BY-NC-ND). Materialet får även användas i enlighet med avtalet om kopiering i skolor (UFB4). Materialet får ej användas för kommersiella syften. Ändringar i materialet är förbjudet.

 Så fungerar webbplatsen LiteTips4.svg
ESERO SverigeESERO Sverige är ett initiativ av Europeiska rymdorganisationen ESA och Rymdstyrelsen. Syftet är att öka barns och ungdomars intresse för och kunskap inom STEM-ämnena, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. ESERO Sverige erbjuder ett stöd för lärare i grundskolan och gymnasieskolan när det gäller undervisning i just dessa ämnen. ESERO Sverige anordnar kurser för lärare och arbetslag i förskolan samt skapar resurser och material till förskolor och skolor.

ESERO Sverige drivs av KTH i samarbete med Wisdome projektets fem arenor: Tekniska museet, Malmö museer, Universeum, Visualiseringscentrum C och Curiosum. Flera andra organisationer medverkar i projektet.

Mer information om programmet finns på www.esero.se

Cecilia Kozma, manager ESERO SverigeMariana Back, co-manager ESERO Sverige

logo1.jpg NTA – ett samarbete mellan
skolhuvudmän och akademierNTA (Naturvetenskap och teknik för alla) startade som ett projekt 1997 i samverkan mellan Linköpings kommun, Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Efter sex års projekttid bildade de skolhuvudmän som då använde sig av NTA, den ekonomiska föreningen NTA Produktion och Service som fick ansvaret för driftsverksamheten. KVA och IVA fortsatte att ansvara för utveckling och utvärdering i projektet NTA Utveckling. Från och med 2013 har föreningen ansvar för hela NTA-programmet, från utveckling och drift till utvärdering. I samband med organisationsförändringen bytte föreningen namn till NTA Skolutveckling. Akademiernas engagemang fortsätter genom att de finns representerade i föreningens styrelse samt att de utser ledamöter till det vetenskapliga råd som bland annat granskar NTA Skolutvecklings nyproducerade och reviderade teman.logo2.jpg
Äntas berättelse Änta går på kalas intro_tema_spalt.svg Änta studsar upp ur sängen varje morgon. Det finns alltid så många spännande saker att utforska, undersöka och upptäcka. Äntas mamma skojar och säger att Änta är alldeles för nyfiken. Som om det inte var bra att vara nyfiken! Det är genom att vara nyfiken som Änta lär sig en massa. Det bästa hon vet är att vara klurig och finurlig och fundera ut hur saker och ting fungerar. Änta har precis fyllt fem år och känner sig ganska stor. Hon är nästan äldst på förskolan och klarar av det mesta helt själv. Hemma hos Änta bor förutom Änta hennes mamma och pappa och deras hund Walf. Det bästa Änta vet är när hon får åka till mormor och morfar. I närheten har hon sina kusiner och Antä, en liten figur som bor i skogen, som hon brukar leka med. För tung för att förflytta Äntas mormor fyller år och Änta är på väg till mormor och morfar för att fira henne. Änta och hennes mamma och pappa ska hjälpa till att ordna med kalaset för mormor. De ska baka tårta och duka fint i den stora trädgården. När de kommer fram till mormors och morfars hus springer Änta snabbt upp för trappan till rummet där hon alltid brukar sova när hon hälsar på. Hon lyckas få med sig sin väska fast den är ganska tung och svår att bära. I väskan finns så många saker som hon behöver för att kunna fira mormor ordentligt. När Änta packat upp alla saker hör hon hur morfar ropar att kusinerna har kommit och att det är dags att äta lunch. Hon kan känna lukten av pannkaka och det vattnas i munnen. Änta skyndar sig ner för trappan och ut på verandan. Där har morfar dukat för lunch med en fin rödrutig duk, tallrikar, bestick och glas. På bordet finns också en förpackning med mjölk, ett fat med pannkakor och en skål med den godaste blåbärssylt man kan tänka sig. Äntas kusiner har redan satt sig vid bordet och Änta sätter sig mitt emot dem. De tar för sig av den goda lunchen och Änta blir alldeles lila om munnen av blåbärssylten. Hon blir också väldigt törstig. illu_mugg.svg Änta sträcker sig efter mjölkpaketet, skruvar av korken och häller upp mjölk i sitt glas. När hon ska skicka mjölken vidare till sina kusiner känner hon att mjölkpaketet är så tungt att hon inte orkar lyfta det över bordet. Hon bestämmer sig för att i stället skjuta det mot kusinerna men då välter mjölkpaketet och mjölken forsar ut över den fina duken. Änta blir alldeles förskräckt. Morfar kommer och hjälper till att torka upp mjölken. Han ser att Änta är ledsen. – Gråt inte över spilld mjölk, säger morfar. Så brukar morfar säga när det inte är något att göra åt det som har hänt. – Du får komma på en smart lösning så att det blir lättare att skicka mjölken över bordet. Du kan gå till vår verkstad och uppfinna något, säger han till Änta. Änta blir glad igen. Under eftermiddagen har hon fullt upp med att klura på en lösning. Hon tycker det är svårt, så hon kanske kan be någon om hjälp. Testar hur det låter illu_burk.svg I verkstaden ser Änta fyra små blanka metallburkar som står på en hylla. Hon lyfter ner en burk och ska precis öppna locket när mormor kommer in. – Stopp, ropar mormor. – Det är inte meningen att du ska veta vad som finns i burken. De där burkarna ska vara med i en tävling vi ska ha på kalaset och det är bara jag som vet vad som finns där i, fortsätter hon. Nu blir Änta nyfiken, vad kan det vara för tävling? Mormor berättar att tävlingen går ut på att alla som kommer på kalaset ska försöka lista ut vad som finns i burkarna genom att skaka dem och lyssna hur det låter. Änta tycker det låter som en rolig tävling och bestämmer sig för att öva. Hon ber mormor om en tom burk och ger sig genast ut för att leta upp saker som hon kan stoppa i burken och lyssna på hur det låter. Änta funderar på om det verkligen kan bli så stor skillnad på ljudet beroende på vad som ligger i burken. illu_kotte.svg När Änta går ut från verkstaden hör hon knastret på grusgången. Hon bestämmer sig då för att testa hur det låter om hon lägger en sten i burken och skakar den. Oj, vilket starkt och skramligt ljud det blev. Änta ställer ifrån sig burken på marken och funderar på vad mormor kan ha gömt i burkarna. Det är inte så långt till skogen och Änta säger till mormor att hon går till skogsbrynet. Dit får hon gå själv, för därifrån syns hon från huset. Vid skogsbrynet kan hon säkert hitta många olika saker att pröva. Väl där kommer hon på att hon har lämnat burken vid verkstaden. Änta plockar upp två olika kottar och några barr. Hon tar med sig det hon hittat och går mot verkstaden. Lika löser lika På vägen tillbaka får hon plötsligt syn på en trädstam som har något genomskinligt och glittrigt på sig. Änta vill genast undersöka vad det kan vara och känner på trädstammen. Undrar om det är det här som kallas för kåda, tänker Änta och fortsätter gå. Längs stigen ser hon några vackra och färgglada blommor som hon plockar för att ge till mormor. Nu har hon mycket att bära på. Väl framme vid verkstaden blir hon väldigt förvånad när hon ska lägga ifrån sig alla saker hon hittat. Blommorna har fastnat i handen. Hon petar försiktigt bort blommorna och känner att hennes hand är alldeles klibbig. Hon går in i verkstaden för att tvätta händerna. Vattnet är ljummet och alldeles lagom varmt att tvätta sig i. Men hur hon än skrubbar sig vill kletet inte försvinna. Så märkligt! Morfar tittar in i verkstaden och undrar vad Änta gör. Då berättar hon om sin kletiga hand som hon inte kan få ren. Morfar tittar på handen. – Det är inte är så konstigt. Kådan från trädet som du fått på din hand kan inte vatten lösa upp. Du behöver smör eller olja, för lika löser lika, säger han. Änta vet inte vad hon ska tro men följer med morfar till köket. Han tar fram matolja och häller lite på en bit hushållspapper som han ger till Änta. Hon gnuggar på det kletiga och blir jätteförvånad när det enkelt försvinner. Morfar ser hennes förvåning. – Ja det var ju som jag sa, lika löser lika. Vissa saker kan lösa sig i vatten men andra behöver andra lösningsmedel. Du kan testa med några olika saker som finns här i köket, säger morfar. illu_sked.svg Änta plockar ner ett glas och fyller det till hälften med ljummet vatten. Hon tänker på att mormor brukar duka fram socker när det är fikadags. Men när hon tänker efter så verkar det som att sockerbitarna förvinner i kaffet. Hon går till sockerskålen och tar upp en sockerbit och lägger i det ljumma vattnet. Hon tittar på sockerbiten som ligger i vattnet och tycker inte att det händer någonting. Änta kommer på att hon kanske kan röra med en sked, precis som hon sett att mormor gör. Hon ser att sockerbiten blir mindre och mindre och rätt vad det är så är den borta. Var tog den vägen? Det här var spännande, undrar om det finns fler saker som hon kan pröva att lösa i vattnet? När hon står där och funderar hör hon någon som ropar att det är dags för födelsedagsfika. illu_blomma.svg Änta suckar eftersom hon precis tänkt att hon kanske kunde lösa upp den torra färgen hon sett i en burk i verkstaden. Hon hade fått en jättebra idé. Hon ville måla en tavla till mormor i födelsedagspresent men nu kommer hon inte hinna det. Hon bestämmer sig för att göra det sedan och springer snabbt till verkstaden för att hämta de små blommorna hon plockade tidigare – de ska mormor få. Det var tur att inte alla blommorna blev kladdiga av kådan. Nu ska det bli gott med tårta, hoppas det är gräddtårta med jordgubbar på.
Prova på-uppdrag Smartare ljudmätare smartarelusmatare.jpg digitalt-prova-smartare-ljudmatare Smartare fiske smartarefiske.jpg digitalt-prova-smartare-fiske Människan
i rymden smartarerymden.jpg digitalt-prova-rymden Prova på-uppdrag
för förskolan BakgrundOm uppdragetNTA Skolutveckling har utvecklat tre prova på-uppdrag med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll för förskolan. Syftet med uppdragen är att stimulera barns intresse för och lärande inom naturvetenskap och teknik. Prova på-uppdragen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, precis som allt undervisningsmaterial från NTA Skolutveckling. Ämnesinnehållet i de tre prova på-uppdragen är teknik, fysik respektive kemi. Uppdragen kopplas samman med berättelsen Änta går på kalas. Den handlar om Änta, en karaktär som är nyfiken och utforskar sin omgivning. För dig som redan arbetar med NTA passar det bra att arbeta med dessa uppdrag i anslutning till förskolans teman. I uppdraget Transportuppfinnaren ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska teknik i vardagen. De ges också möjlighet att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får använda sin kreativitet för att konstruera något som ska underlätta för dem i en vardaglig situation. Barnen får arbeta som uppfinnare och ska komma fram till olika lösningar på hur de ska förflytta ett mjölkpaket vid matbordet utan att behöva lyfta det. De får också konstruera och testa sina konstruktioner. I Uppdraget Ljuddetektiven ges barnen möjlighet att uppleva och utforska det naturvetenskapliga fenomenet ljud. De ges också möjlighet att utveckla sin förståelse för vardagliga ord och naturvetenskapliga begrepp relaterade till fenomenet ljud. Barnen får vara ljuddetektiver som ska försöka lista ut vad det är för föremål som har lagts i en försluten toalettpappersrulle genom att lyssna till ljudet som uppstår när den skakas. I uppdraget Vattenutforskaren ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska det naturvetenskapliga fenomenet löslighet. De ges möjlighet att diskutera och förundras över vad som händer när de lägger olika ämnen och föremål i vatten. Barnen får vara utforskare och upptäcka att vissa ämnen löser sig i vatten medan andra inte gör det. Om förskolans NTA-teman NTA:s teman för förskolan utgår från läroplanen för förskolan.1 Ljus är ett tema som närmar sig naturvetenskapen på ett lekfullt och undersökande sätt. I temat får barnen undersöka skuggor, reflekterat ljus, ljusets färger samt växter och ljus. Teknik och hållbar utveckling är ett tema där den vardagliga tekniken och hållbar utveckling står i fokus. Temat ger inspiration för att barnen ska upptäcka och göra undersökningar kring konstruktioner, transporter och hållbarhet på förskolan och i dess närområden. Upplev fysik och kemi är ett tema som sträcker sig från förskolan till förskoleklass och årskurs 1–3. Barnen och eleverna får uppleva, undersöka och lära sig om ämnens egenskaper, ljud, ljus, kraft och rörelse.

 IntroduktionSyfteSyftet med uppdragen är att stimulera barns intresse för och lärande inom naturvetenskap och teknik.Genom att arbeta med uppdragen ges barnen möjlighet att få förståelse för enkla kemiska processer, fysikaliska fenomen samt tekniska lösningar i vardagen. MålBarnen ges, i enlighet med förskolans läroplan,1 bland annat förutsättningar att utveckla: nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap förståelse för naturvetenskap … samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Ett undersökande och språkutvecklande arbetssätt I NTA Skolutvecklings teman använder sig barnen av ett undersökande arbetssätt. Det betyder att barnen genom undersökningar söker svar på frågor, utifrån innehållet i undervisningen. Ni i arbetslaget utgör ett viktigt stöd. Genom att konstruera och pröva sig fram undersöker barnen naturvetenskap samt hur teknik fungerar. Undervisningen utgör sammanhanget för dem, där ni kan följa deras kunskapsutveckling och samtidigt ge det stöd och den stimulans de behöver. Barnen uppmuntras och stimuleras att kommunicera. Deras samtal med er och med varandra spelar en avgörande roll för utvecklingen av språk och användningen av naturvetenskapliga och tekniska begrepp. Det undersökande arbetssättet som används i NTA har många fördelar. Forskning har visat att det är effektivt för barnens lärande.2 Teknik – Naturvetenskap I de tre prova på-uppdragen får barnen möta ämnesinnehåll från teknikämnet samt de två naturvetenskapliga ämnena fysik och kemi. Teknik och naturvetenskap är två skilda kunskapsområden. Tekniken handlar om hur saker och ting skulle kunna vara och hur man kan åstadkomma det man vill, medan naturvetenskap undersöker hur saker och ting är.3

 Uppdragens arbetscykel Om uppdraget Under denna rubrik kan du läsa en text som vänder sig till arbetslaget i förskolan. Den beskriver erfarenheter från utprovningen av uppdragen och hur uppdragen kan kopplas till andra områden som till exempel språk, matematik och hållbar utveckling. Frågor före Under denna rubrik presenteras några förslag på frågor som kan passa för att stimulera barnens nyfikenhet och tankar, så kallade produktiva frågor. Frågorna kopplar de undersökningar som följer till sammanhang som är bekanta för barnen. De ger också er i arbetslaget en inblick i barnens förkunskaper om uppdragets innehåll. Vi undersöker Här ges beskrivningar av uppdragen. De är i hög utsträckning utformade utifrån aktiviteter, föremål och händelser, som tillhör vardagen i förskolans verksamhet. Det betyder att det material som behövs för att genomföra uppdragen finns på förskolan. Frågor efter Under denna rubrik samlar vi frågor som kan vara bra att reflektera över tillsammans med barnen när undersökningen är genomförd. Uppföljande samtal och frågor kan få barnen att vilja gå vidare och undersöka mera. Vi undersöker vidare Här ges förslag på uppföljande eller utvidgade uppdrag eller undersökningar. Tips Under denna rubrik behandlas vad som kan vara värt att uppmärksamma för att underlätta genomförandet av ett uppdrag. Kort om I uppdragen finns en kort beskrivning av de naturvetenskapliga eller tekniska begrepp som uppdragen behandlar. Avsikten är att ge er i arbetslaget en faktabakgrund som kan underlätta genomförandet och vara ett stöd för att bemöta barnens frågor och samtal kring uppdragen. Kortuppdrag Till uppdragen finns korta uppdrag, så kallade kortuppdrag. Kortuppdragen kan användas som förberedelse inför ett längre uppdrag. De kan också användas vid efterarbete, för att barnen ska få befästa de kunskaper och erfarenheter de skaffat sig under arbetet med ett huvuduppdrag. Kortuppdragen kan också med fördel plockas fram när tillfälle ges, som ett sätt att skapa undervisning i spontana lärsituationer. Äntas berättelse Till uppdragen finns en berättelse om Änta att läsa tillsammans med barnen. I den funderar Änta över de olika fysikaliska fenomen, kemiska processer och tekniska lösningar som hon möter i sin vardag. Till hjälp har hon sina släktingar och vänner.

 1
Transportuppfinnaren Om uppdragetI det här uppdraget ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska teknik i vardagen genom att arbeta som uppfinnare. Barnen ska komma fram till olika lösningar på hur de ska förflytta ett mjölkpaket vid matbordet utan att behöva lyfta det. De får också konstruera och testa sina konstruktioner. Syftet med uppdraget är att göra barnen uppmärksamma på att tekniska lösningar kan förenkla deras vardag. Barnen får också använda sig av det undersökande arbetssättet. När ni arbetar med uppdraget Transportuppfinnaren utforskar barnen teknik, men det finns även möjlighet att arbeta mot andra mål i förskolans läroplan.4 Till exempel kan barnen utforska enkel fysik genom att ges möjlighet att uppleva skillnaden i friktion beroende på vilka material de använder i sina konstruktioner. I den här texten kan ni läsa exempel utifrån perspektiven språk, matematik och hållbar utveckling. SpråkNär det gäller språket kan ni i arbetslaget lägga till och benämna tekniska begrepp i samband med de vardagliga begrepp som barnen använder i uppdraget. På så sätt bidrar ni till att barnen lär sig nya begrepp och utvecklar förståelse för dessa. Om ett barn till exempel uttrycker att det är tungt att förflytta ett mjölkpaket så kan ni i arbetslaget bekräfta detta och samtidigt nämna att det behövs stor kraft för att kunna förflytta mjölkpaketet. Andra begrepp som används i det här uppdraget är konstruktioner, skisser och modifieringar. I vardagligt språk kanske vi benämner detta som byggen, teckningar och ändringar. Medan barnen utvecklar sina konstruktioner kan det vara lämpligt att ställa frågor som gör att de utvecklar sitt tekniska kunnande. En fråga kan exempelvis vara: hur har du konstruerat din uppfinning för att den ska kunna förflytta ett mjölkpaket? Ni kan också behöva göra olika anpassningar. Exempelvis kan bildstöd, eller tecken som stöd, med fördel användas för att förtydliga innebörden av de olika begrepp som används i uppdraget. Matematik I det här uppdraget kan ni synliggöra matematik genom att prata om storlek, längd, vikt och form. När det gäller storlek handlar det om att konstruera något som kan förflytta ett mjölkpaket, exempelvis storleken av något ett mjölkpaket får plats på. Om ni undersöker begreppet längd kan det handla om längd på konstruktionen, men även om hur långt konstruktionen ska färdas. I samband med att ni dricker upp mjölken kommer mjölkpaketet att väga mindre och mindre. Här finns en möjlighet för barnen att få känna skillnad i vikt genom att lyfta på mjölkpaket med olika mycket mjölk i. I det här uppdraget kan barnen få erfarenheter av både tvådimensionella och tredimensionella former. Botten på deras konstruktion kan vara utformad som en cirkel, triangel eller rektangel. Mjölkpaketet som de ska förflytta är en kropp i tre dimensioner, det kan exempelvis vara utformat som ett rätblock. Barnen kommer också att upptäcka att det blir skillnad i stabilitet om de väljer att förflytta ett mjölkpaket som står upp eller ett som ligger ned. Hållbar utveckling Barnen får i detta uppdrag använda sin kreativitet och fantasi när de skapar en lösning på ett problem som Änta har. Samtidigt kan slutprodukten underlätta för dem själva i en vardaglig situation. Det är viktigt att barnen får öva på att använda sin kreativitet och fantasi. I framtiden kommer det att ställas krav på att vi människor kan komma med innovativa lösningar på problem som vi ställs inför. Att barnen ges tid till att pröva och göra om för att lösa sina utmaningar, tränar dem inför framtida problemlösning som kan gälla allt ifrån egna vardagliga bekymmer till globala klimatfrågor. När barnen ställs inför ett problem för att hjälpa någon annan är det också en del av den sociala dimensionen av en hållbar utveckling. Att värna om andra är ett sätt att värna om vår värld. Anpassningar Beroende på barngruppen, lärmiljön och materialet ni har på er förskola kan ni behöva göra vissa anpassningar av uppdraget. Om ni till exempel arbetar med de yngsta barnen kan ni hoppa över Frågor före och genomföra uppdraget direkt. På så sätt ges barnen erfarenhet av teknik. Då är det ni i arbetslaget som sätter ord på det barnen får uppleva. Ni kan också utelämna steget där barnen ska göra en skiss. Om barnen inte kommer på några egna förslag för att lösa problemet kan ni plocka fram material att använda. Det kan vara material som direkt kan användas som transportmedel men även material som inte passar som transportmedel. Då blir materialet utgångspunkten där barnen får pröva och jämföra de olika materialen. Ni i arbetslaget är de som bestämmer om uppdraget ska utföras enskilt, parvis eller i mindre grupper. Det kan vara en idé att först göra uppdraget tillsammans för att sedan låta barnen enskilt eller parvis fundera ut en egen lösning på problemet. För de barn som kommit långt i sin utveckling och behöver utmanas utifrån sin kunskapsnivå kan utmaningarna ökas. Det kan exempelvis ske genom att barnet får göra en ritning i stället för en skiss. Exempel från en förskola En förskola som arbetade med det här uppdraget började med att läsa Änta går på kalas. I slutet av berättelsen ber Änta om hjälp med att konstruera ett transportmedel som kan förflytta ett mjölkpaket. Barnen kom med många fantastiska uppslag på hur de skulle lösa Äntas problem. När barngruppen hade arbetat med det här uppdraget och var klara med sina konstruktioner fortsatte de med vidare undersökningar. Barnen kom nu med egna idéer om vad skulle undersökas. Det första de fokuserade på var om det var bäst att ha mjölkpaketet stående eller liggandes på deras konstruktion. Nästa område som barnen fokuserade på och undersökte var hastighet. De var mycket nyfikna på hur fort transportmedlet kunde färdas utan att mjölkpaketet ramlade. Barnen uppskattade att få testa olika sätt att förflytta ett mjölkpaket. Det var spännande i sig att klara uppdraget, men det var också väldigt kul att köra runt med transportmedlet som de själva hade konstruerat. Barnen fortsatte att konstruera och pröva sina konstruktioner under en lång tid. De hängav sig åt arbetsuppgiften och arbetslaget kunde se att barnens tankar och arbete utvecklades under tidens gång.

 FörberedelserTill prova på-uppdragen finns en berättelse som heter Änta går på kalas. En del av den utgör utgångspunkten för det här uppdraget. Berättelsen om Änta ger substans för uppdragets innehåll, men kan också vara en igenkänningsfaktor för barnen. När ni läser den kan ni använda er av bilder eller rekvisita för att tydliggöra berättelsen. Innehållet kan även skrivas om och användas som ett brev som Änta skickar till barnen där hon ber dem om hjälp. När barnen ska pröva sina konstruktioner behöver det finnas mjölkpaket fyllda med vatten. Ett tips är att diska ur tomma mjölkkartonger, fylla dem med vatten och sedan limma fast korkarna för att undvika läckage.

 Arbeta med uppdrag Tran-
sportuppfinnarenI det här uppdraget ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska teknik i vardagen. De ges också möjlighet att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Frågor före Vad tror ni att en uppfinnare gör? Hur gör ni om ni vill flytta på något som är väldigt tungt? Vi undersöker Vi behöver mjölkkartong fylld med vatten papper penna material att konstruera med dokumentationsverktyg. Vi uppfinner transportmedel Läs berättelsen Änta går på kalas under rubriken För tung för att förflytta för barnen. Berätta sedan för barnen att de nu ska få arbeta som uppfinnare. Änta har ett problem som de kan hjälpa till att lösa. Änta tycker att mjölkpaketet är så tungt när hon ska förflytta det till sina kusiner när de sitter och äter. Be barnen fundera på hur ett mjölkpaket skulle kunna förflyttas till någon vid ett matbord utan att det behöver lyftas. Dokumentera deras förslag. Be barnen göra skisser på sina förslag, antingen med papper och penna eller digitalt. Låt dem fundera på vilket material de vill använda i sin konstruktion. Leta tillsammans med barnen upp det material som behövs. Låt barnen bygga sina konstruktioner efter de skisser de har gjort. Ta fram den vattenfyllda mjölkkartongen och låt barnen pröva sina konstruktioner. Be barnen berätta om konstruktionen fungerade som de avsett. Om inte, be dem göra modifieringar för att sedan testa konstruktionen igen. Se till att barnen får tid att upprepa detta tills de är nöjda med resultatet. Låt barnen visa sina konstruktioner och berätta om sina uppfinningar för varandra. Frågor efter Hur löste ni Äntas problem? Blev det lättare att förflytta mjölkpaketet med hjälp av er konstruktion? Berätta. Vi undersöker vidare Låt barnen uppfinna något som kan förflytta dem själva. Be barnen göra en användarinstruktion för hur deras konstruktioner fungerar. Be barnen programmera ordningen för hur de häller upp ett glas mjölk. Det finns bilder för varje steg att skriva ut. Låt barnen använda bilderna, alternativt göra egna, för att steg för steg visa vad man måste göra för att kunna hälla mjölk i ett glas efter instruktion. Kort om skisser och ritningarSkisser utgör ofta underlag till ritningar och används för att beskriva en idé. En skiss görs ofta på fri hand, medan en ritning är mer noggrann och innehåller mått. Ni kan själva avgöra om barnen ska göra skisser eller ritningar, endera manuellt med papper, penna och linjal, eller digitalt i något ritprogram. De kan också få pröva att göra skisser eller ritningar innan de bygger någonting, eller efter att de är klara med sina konstruktioner.

 Bilder till programmering Programmerings_instruktioner_1.pdf Programmerings_instruktioner_2.pdf Programmerings_instruktioner_3.pdf Programmerings_instruktioner_4.pdf programmering1.jpg programmering2.jpg programmering3.jpg programmering4.jpg programmering5.jpg programmering6.jpg programmering7.jpg 2
Ljuddetektiven Om uppdragetI det här uppdraget ges barnen möjlighet att uppleva och utforska det fysikaliska fenomenet ljud genom att vara ljuddetektiver. Barnen ska försöka lista ut vad det är för föremål som har lagts i en försluten toalettpappersrulle genom att lyssna till ljudet som uppstår när den skakas. Syftet med uppdraget är att göra barnen uppmärksamma på fenomenet ljud. Barnen får upptäcka att ljud kan låta lika eller olika, med olika styrka samt att ljud uppstår genom rörelse. Barnen får också använda sig av det undersökande arbetssättet. När ni arbetar med uppdraget Ljuddetektiven utforskar barnen naturvetenskap, men det finns även möjlighet att arbeta mot andra mål i förskolans läroplan.5 I den här texten ges exempel på detta utifrån perspektiven språk, matematik och hållbar utveckling. SpråkNär det gäller språket kan ni i arbetslaget lägga till och benämna naturvetenskapliga begrepp i samband med de vardagliga begrepp som barnen använder i uppdraget. På så sätt bidrar ni till att barnen lär sig nya begrepp och utvecklar förståelse för dessa. Om ett barn exempelvis skakar toalettpappersrullen kraftigt och säger att det låter högt, kan ni förtydliga det barnen säger genom att säga att det är ett kraftigt ljud med hög ljudstyrka eller hög ljudvolym. Barnen får i det här uppdraget även möjlighet att beskriva hur de uppfattar ljuden de undersöker. Här kan barnen och ni i arbetslaget använda många beskrivande ord kring de föremål som ni prövar att göra ljud med. Ni kan också behöva göra olika anpassningar. Exempelvis kan bildstöd, eller tecken som stöd, med fördel användas för att förtydliga innebörden av de olika begrepp som används i uppdraget. Matematik I det här uppdraget kan ni synliggöra matematik genom att prata om storlek och mängder. När det gäller storlek handlar det om att hitta föremål som får plats att röra sig inuti toalettpappersrullen så att ljud kan uppstå. De föremål som barnen väljer kan användas till storlekssortering och i samband med det kan matematiska begrepp som större och mindre användas. När det gäller mängder och antal kan barnen få gissa om det är ett eller flera föremål av samma eller olika sort inuti den stängda toalettpappersrullen. Ni kan också förbereda toalettpappersrullar med noll, en, två och många saker. Barnen kan då genom att skaka och lyssna försöka lista ut hur många föremål det är i de olika toalettpappersrullarna. På detta vis synliggörs antal på ett konkret sätt. Hållbar utveckling Vi sparar på råmaterial genom att återbruka och återanvända toalettpappersrullarna. Att återbruka är ekonomiskt hållbart då förskolan behöver göra färre inköp av annat material för att genomföra uppdraget. Den ekologiska dimensionen av hållbarhet kan synliggöras i samband med att ni tar föremål från naturen och lägger i toalettpappersrullarna. Då kan ni diskutera med barnen om vad som får användas från vår natur. Exempelvis får pinnar som ligger på marken plockas upp och brytas till mindre bitar. Grenar som växer på träd och buskar får däremot inte brytas av. Det här är ett gyllene tillfälle att prata om allemansrätten. Den ekologiska dimensionen av hållbarhet görs synlig genom att barnen får kunskap om att naturen i deras närmiljö ska värnas. Anpassningar Beroende på barngruppen, lärmiljön och materialet ni har på er förskola kan ni behöva göra vissa anpassningar av uppdraget. Om ni arbetar med de yngsta barnen kan ni till exempel hoppa över Frågor före och genomföra undersökningen i uppdraget direkt. På så sätt ger ni barnen en erfarenhet av att utforska ljud. Då är det ni i arbetslaget som sätter ord på det barnen får uppleva. Ett annat förslag på anpassning är att ni i arbetslaget tar fram föremål och lägger på en bricka och låter barnen gissa vilket av de föremålen det är som ligger i toalettpappersrullen. Här kan ni göra det enkelt genom att plocka fram föremål som är lätta att känna igen ljudet av. Ni kan också välja att göra det lite svårare genom att använda föremål som genererar liknande ljud när de skakas i toalettpappersrullen. För att utmana barn som kommit långt i sin kunskapsutveckling och sitt utforskande kan en anpassning vara att lägga två olika föremål i samma toalettpappersrulle. En annan anpassning kan vara att be barnen lyssna på om ljudet som uppstår blir olika beroende på om föremålen stöter mot varandra eller mot toalettpappersrullens väggar. När det gäller material bör de föremål som finns i den förberedda toalettpappersrullen vara enkla att återfinna i den lärmiljö ni valt att använda för uppdraget. Valet av lärmiljö är också en anpassning, där avgränsning är en viktig faktor. Exempelvis kan uppdraget ske i ett enda rum på förskolan, på en hel avdelning, ute på hela förskolegården eller på en plats i förskolans närmiljö. Under Vi undersöker vidare finns en punkt där barnen får programmera egen musik med hjälp av färgprickar. Här kan en anpassning vara att börja med att använda sig av enbart två färger och ljud för att sedan utöka antalet i takt med barnens kunskaper. Exempel från en förskola I uppdraget får barnen möjlighet att träna sin förmåga att identifiera ljud i kända lärmiljöer och sätta ord på dessa. Ett barn uttryckte att ”jag vet vad det är som låter för jag har lärt mig att lyssna så bra”. En barngrupp som genomförde det här uppdraget började med att pröva grus i sin toalettpappersrulle eftersom de tyckte att det lät som att det var många små saker i den förberedda toalettpappersrullen när de skakade den. När de prövade med grus beskrev de att gruset lät som ett hårdare ljud än ljudet de jämförde med. Barnen sa då att de behövde hitta något som var mjukare än grus men ändå var lite hårt. De lade i tallbarr och skakade. Nu lät ljudet mer lika men barnen var inte riktigt nöjda, det var inte exakt samma ljud. Förskolläraren frågade då om de vill pröva ytterligare något föremål. Ett av barnen svarade att det finns andra sorters barr. Då gav sig barnen i väg för att leta upp granbarr som de konstaterade är kortare än tallbarren och kanske låter mer lika det ursprungliga ljudet. Efter att ha bytt ut tallbarren mot granbarr, skakat och lyssnat, var barnen rörarande överens om att de nu hade två ”toarullemaracas” som lät precis likadant. I ovanstående exempel skulle barnen träna sin förmåga att identifiera ljud. När de fick agera ljuddetektiver var det tydligt att de använde sina förmågor att verkligen lyssna till ljudet som uppstod när de skakade på toalettpappersrullarna. De använde sina tidigare erfarenheter av olika föremål för att koppla samman föremålens egenskaper till det ljud som de eftersökte. Barnen fick berätta varför de ville pröva de föremål som de föreslog, och uppmanades också att vara mycket uppmärksamma på hur ljuden som uppstod lät. De fick även identifiera nyanser av ljuden som uppstod och använda dessa erfarenheter för att till slut kunna hitta rätt föremål.

FörberedelserFörbered genom att ta fram tomma toalettpappersrullar. Förslut dem i ena änden genom att klämma ihop dem och fästa med häftapparat eller tejp. ljuddetektiven_1.jpg Till uppdraget behövs två toalettpappersrullar till varje grupp av barn. En som är försluten i båda ändar med föremål i och en som är tom men försluten i ena änden. I den öppna toalettpappersrullen ska barnen lägga i föremål. Gör en markering på de toalettpappersrullar som ni själva har lagt ner något i, så att ni vet vad varje toalettpappersrulle innehåller. Ni kan välja om alla grupper ska lista ut samma föremål eller om det ska vara olika föremål i gruppernas förberedda toalettpappersrullar. Planera vilka föremål som ska gömmas i toalettpappersrullarna utifrån vilken lärmiljö ni ska genomföra uppdraget i. Tänk på att det ska finnas föremål så att alla grupper kan skapa sitt ljud. För stora föremål kan fastna och om ni väljer små föremål, som exempelvis granbarr, kan det behövas flera för att det ska höras något ljud. Lägg ner de föremål ni bestämt er för i de förberedda toalettpappersrullarna. Kläm ihop andra sidan av toalettpappersrullarna så att formen blir som en tetraeder, se bilden. Fäst den ihopklämda sidan och pröva att skaka så att ni hör att ett ljud uppstår. ljuddetektiven_2.jpg Arbeta med uppdrag LjuddetektivenI det här uppdraget ges barnen möjlighet att uppleva och utforska det naturvetenskapliga fenomenet ljud. De ges också möjlighet att utveckla sin förståelse för vardagliga ord och naturvetenskapliga begrepp relaterade till fenomenet ljud. Frågor före Vad tror ni att en detektiv gör? Vad tror ni behövs för att skapa ett ljud? Tror ni att ni kan ta reda på vad det är för sak genom att bara höra ett ljud? Berätta. Vi undersöker Vi behöver förslutna toalettpappersrullar med föremål från någon eller några av era lärmiljöer, utomhus och inomhus tomma toalettpappersrullar som är förslutna i ena änden häftapparat eller tejp. Vi undersöker ljud Läs berättelsen Änta går på kalas under rubriken Testar hur det låter för barnen. Berätta sedan för barnen att de nu ska få vara ljuddetektiver. De ska få klura ut vad det är för föremål som gömmer sig i toalettpappersrullen genom att lyssna på ljudet som uppstår när toalettpappersrullen skakas. Dela in barngruppen i mindre grupper. Ni kan med fördel vara en vuxen i varje grupp. Varje grupp tilldelas en toalettpappersrulle med föremål i och en tom toalettpappersrulle som är försluten i ena änden. Varje grupp ska utforska ljudet som uppstår i den förberedda toalettpappersrullen när de skakar den. Be barnen skaka på olika sätt, exempelvis långsamt, snabbt, mjukt eller hårt. Be barnen beskriva ljudet som uppstår när toalettpappersrullen skakas. Be dem göra en förutsägelse om vad de tror det är för föremål som finns i toalettpappersrullen och varför de tror det. Be barnen hämta de föremål som de föreslagit. Låt barnen testa ljudet från föremålen de samlat ihop genom att lägga dem ett i taget i den tomma toalettpappersrullen. Kläm ihop den öppna änden utan att fästa ihop den. Låt barnen skaka, lyssna och jämföra ljudet med ljudet från den förberedda toalettpappersrullen. Lyssna på alla föremål som barnen hämtat. Diskutera tillsammans i gruppen om de olika ljud ni har hört. Låt barnen beskriva vilka föremål de har hittat som de tycker låter mest lika ljudet från den förberedda toalettpappersrullen. Diskutera tillsammans med barnen vilka egenskaper dessa föremål har. Om barnen inte tycker att de hittat exakt lika ljud får ni fortsätta att leta efter ytterligare föremål. Då kan barnens beskrivningar av föremålen bli ledtrådar för att hitta rätt föremål. Låt barnen pröva sina nya föremål på samma sätt som tidigare. Upprepa tills barnen har hittat föremålet som genererar ett ljud som de tycker låter lika som det ursprungliga ljudet. Låt barnen häfta ihop sin toalettpappersrulle så att gruppen nu har två toalettpappersrullar som låter likadant när de skakas. Samla alla grupperna. Låt en grupp skaka sina toalettpappersrullar så att alla kan höra ljudet från dem. Be barnen i de andra grupperna att ge förslag på vad det kan vara för föremål i toalettpappersrullarna. Låt den grupp som skakat berätta för de övriga grupperna vad de har stoppat i för föremål och varför de valde det föremålet. Upprepa tills alla grupper har fått skaka sina toalettspappersrullar. Frågor efter Hur lät ljuden från föremålen i de olika toalettpappersrullarna när ni skakade dem? Blev det någon skillnad på ljudet när ni skakade toalettpappersrullarna på olika sätt? Berätta. Hur kom ni fram till vilka föremål ni skulle pröva att göra ljud med för att få det att låta lika när ni skakade båda toalettpappersrullarna? Hittade ni olika föremål som lät likadant när ni hade lagt dem i toalettpappersrullen och skakade den? Berätta varför ni tycker att de lät lika. Hur såg föremålen ut? Vi undersöker vidare Låt barnen själva gömma föremål i en tom toalettpappersrulle. Be barnen ge toalettpappersrullen till en vuxen som ska försöka hitta samma föremål genom att bara lyssna när de skakar toalettpappersrullen. När den vuxne kommer tillbaka ska hen förklara sitt val av föremål: Jag valde det här för att…. Låt barnen spela ”ljudmemory” och para ihop de toalettpappersrullar som genererar lika ljud när de skakas. Låt barnen använda toalettpappersrullarna som maracas och spela musik tillsammans. Låt barnen programmera musik och spela den med sina toalettpappersrullemaracas. Instruktioner för programmering av musik finns nedan. Instruktioner för musikprogrammering Skriv ut eller låt barnen tillverka egna färgprickar. Måla toalettpappersrullarna i de färger som prickarna har. Se till att varje föremål representerar en färg, exempelvis alla toalettpappersrullemaracas med kotte i har grön färg, alla toalettpappersrullemaracas med grus i har blå färg etcetera. Låt barnen placera ut färgprickarna i en rad på golvet, ute på marken eller på ett bord, vertikalt eller horisontellt. Varje färgprick representerar ett skak av en toalettpappersrullemaracas med samma färg som pricken. Vill barnen att en sorts toalettpappersrullemaracas ska skakas flera gånger i rad kan antingen flera färgprickar med samma färg placeras efter varandra eller så kan ni använda ett upprepakommando. Om ni vill ha en paus i musikstycket kan ni använda er av en tom toalettpappersrullemaracas som inte ger något ljud ifrån sig när den skakas. Låt barnen provspela sin musik genom att följa sin programmering. Diskutera med barnen om de är nöjda med sin musik eller om det är några färgprickar som de vill flytta på så att ordningen i programmeringen blir en annan. Upprepa tills barnen är nöjda med sin musik. Spela in med hjälp av ett dokumentationsverktyg. ljuddetektiven_3.jpg Kort om ljud Ljud är vibrationer som uppstår genom rörelse. Vibrationerna skapar förtunningar och förtätningar av luftens ljudvågor. När dessa når våra öron skickas nervsignaler till vår hjärna som tolkar vad det är för ljud vi hör. Ibland kallar vi ett starkt ljud för ett högt ljud och ett svagt ljud för ett lågt ljud. Det gäller att inte blanda ihop dessa uttryck med begreppen hög och låg ton. En hög ton är till exempel ett pip, medan en låg ton kan vara ett brummande. En hög ton är en snabb vibration (många svängningar per sekund), medan en låg ton är en långsam vibration (få svängningar per sekund). Tekniskt sett uppstår inte ljud förrän någon hör det. Ljud är vibrationer som någon uppfattar. Om ingen är där för att lyssna uppstår vibrationen, men inte ljudet.

 3
Vattenutforskaren Om uppdragetI det här uppdraget ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska enkel kemi i vardagen genom att vara utforskare. Barnen får erfara att vissa ämnen löser sig i vatten medan andra inte gör det. Syftet med uppdraget är att göra barnen nyfikna på naturvetenskap genom att de får utforska löslighet i vatten. Barnen får också använda sig av det undersökande arbetssättet. När ni genomför uppdraget Vattenutforskaren får barnen erfarenhet av att arbeta med naturvetenskap, men det finns även möjlighet att arbeta mot andra mål i förskolans läroplan.6 I den här texten ges exempel på detta utifrån perspektiven språk, matematik och hållbar utveckling. SpråkNär det gäller språket kan ni i arbetslaget lägga till och benämna naturvetenskapliga begrepp i samband med de vardagliga begrepp som barnen använder i uppdraget. På så sätt bidrar ni till att barnen lär sig nya begrepp och utvecklar förståelse för dessa. Om ett barn till exempel uttrycker att saltet försvinner i vattnet, så kan ni i arbetslaget bekräfta att det ser ut så, men att saltet har löst sig i vattnet och att det nu har blivit en blandning. I det här uppdraget får barnen hälla upp vatten till hälften i en behållare. Begreppet hälften kan då konkretiseras om ni samtidigt använder begreppet. Barnen får i det här uppdraget en möjlighet att använda sig av många beskrivande ord. Det sker i samband med att de observerar och berättar vilka egenskaper de föremål har som löser sig i vatten, respektive vilka egenskaper de som inte löser sig i vatten har. Ett barn uttryckte sig så här: ”Gatkritan som löser sig i vatten känns hård och lite smulig och kladdkritan som inte löser sig i vatten känns hård och lite kletig”. Ni kan också behöva göra olika anpassningar. Exempelvis kan bildstöd, eller tecken som stöd, med fördel användas för att förtydliga innebörden av de olika begrepp som används i uppdraget. Matematik I det här uppdraget kan ni synliggöra matematik genom att prata om storlek, rumsuppfattning och volym. När barnen hämtar föremål behöver de kunna avgöra om föremålet de vill pröva får plats i den behållare de ska placera det i. Om barnen väljer att pröva att lösa flaskfärg i vatten kan ni be dem observera vad som händer när mängden vätska ökar. Om de däremot väljer att lägga en leksaksbil i vattnet kommer de att kunna se att vattenytan stiger. När de tar upp leksaksbilen igen kan ni gemensamt konstatera att mängden vätska är densamma som innan de lade i leksaksbilen. För att tydliggöra att vätskenivån är oförändrad kan ni markera denna på behållaren med en penna eller en bit tejp. Hållbar utveckling Passa på att tillsammans med barnen diskutera vad de använder vatten till under en dag. Vatten är en resurs som vi behöver vara sparsamma med. Det kan vara lätt att tro att vi har obegränsat med dricksvatten eftersom det är enkelt för oss att hämta från vattenkranen. Men det rena vattnet är inget som kan tas för givet. Ni kan med hjälp av internet ta reda på hur barn i andra delar av världen får tag i vatten. Kunskap om hur andra människor har det skapar en förståelse för att det finns olika förutsättningar, både inom ett land och mellan länder. Det kan leda till en vilja att hjälpa dem som inte har det lika bra som vi och även till att barnen lär sig att agera resurseffektivt. När uppdraget är genomfört kan ni fråga barnen om de har något förslag på vad ni ska göra med det vatten ni har använt. Anpassningar Beroende på barngruppen, lärmiljön och materialet ni har på er förskola kan ni behöva göra vissa anpassningar av uppdraget. Om ni till exempel arbetar med de yngsta barnen kan ni hoppa över Frågor före och genomföra undersökningen i uppdraget direkt. Det ger barnen en erfarenhet av naturvetenskap. Då är det ni i arbetslaget som sätter ord på det barnen får uppleva. Om barnen ni arbetar med inte kommer på några egna förslag på sådant som de vill pröva att lösa i vatten kan ni plocka fram material som de kan välja bland. För de barn som kommit långt i sin utveckling och behöver utmanas utifrån sin kunskapsnivå kan utmaningarna ökas. Detta kan exempelvis ske genom att barnet får göra uppdragen i Undersök vidare. Exempel från en förskola På en förskola bestämde sig arbetslaget för att alla barn skulle få varsin mugg för att utforska om de kunde lösa upp salt i vatten. Därefter fick barnen pröva om de kunde lösa upp andra saker i sitt vatten. Barnen tyckte att det var mycket spännande och var glada över att få utforska det de själva var nyfikna på. Barnen använda sin fantasi och hämtade saker från exempelvis ateljén, konstruktionsrummet och köket. Efter en stund utbrast ett av barnen “duplogubbelösningen fungerar inte". Barnens glädje över att få göra själva var stor, de kunde och fick göra allt från att hälla vatten och planera sina undersökningar till att slutligen kunna se olika resultat. De prövade om och om igen.

 FörberedelserBestäm vilka två olika material ni ska använda i början av undersökningen. Välj ett material som löser sig i vatten, och ett som inte gör det. Plocka fram genomskinliga behållare i lämplig storlek så att alla barn får varsin. Se även till att ha vatten lätt tillgängligt, antingen i en tillbringare eller genom att ni utför undersökningen nära en vattenkran. Bestäm även i vilken lärmiljö ni vill genomföra undersökningen. Det kan spela roll för vilket material som finns tillgängligt för barnen att undersöka. Gör gärna undersökningen både utomhus och inomhus. Säkerhetsaspekter vid kemilaborationer: Smaka aldrig på något. Skydda ögon och kläder vid behov. Se till att det inte finns mat i närheten. Undvik giftigt material.

 Arbeta med uppdrag VattenutforskarenI det här uppdraget ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska enkel kemi genom att de undersöker det naturvetenskapliga fenomenet löslighet. De ges även möjlighet att samtala om naturvetenskap. Frågor före Vad tror ni att en utforskare gör? Vad tror ni att det betyder att något löser sig i vatten? Har ni någon gång sett något som har löst sig i vatten? Berätta. Vi undersöker Vi behöver vatten genomskinliga behållare material att pröva, exempelvis salt och leksaksbil dokumentationsverktyg. Vi utforskar löslighet i vatten Läs berättelsen Änta går på kalas under rubriken Lika löser lika för barnen. Berätta sedan för barnen att de ska få vara utforskare. Förbered genom att ta fram något som löser sig i vatten samt något som inte löser sig i vatten, exempelvis salt och en leksaksbil. Låt barnen göra en förutsägelse genom att föreslå om något av det ni plockat fram kommer att lösa sig i vatten. Be dem berätta varför de tror som de gör. Dokumentera deras svar. Låt barnen hälla upp vatten till hälften i två genomskinliga behållare. Låt barnen lägga det ena ni valt, exempelvis leksaksbil, i den ena behållaren. Observera vad som händer och dokumentera resultatet. Låt barnen lägga det andra ni valt, exempelvis salt, i den andra behållaren. Observera vad som händer och dokumentera resultatet. Det kan ta en liten stund för salt att lösa sig. Det löser sig snabbare om man rör. Be barnen hämta något annat som de vill testa om det löser sig i vatten. Be barnen berätta om de tror att det de hämtat kommer att lösa sig i vatten eller inte och varför de tror det. Låt barnen hälla upp nytt vatten till hälften i en genomskinlig behållare. Be dem testa om de föremål som de har hämtat löser sig i vatten, ett per behållare. Dokumentera genom att filma. Frågor efter Vad löste sig i vatten? Vad löste sig inte i vatten? Vad tror ni det beror på att något löser sig i vatten? Kan ni komma på någon gång när ni själva har löst något i vatten? Berätta. När kan det vara bra att något löser sig i vatten? Vi undersöker vidare Låt barnen undersöka om resultatet blir annorlunda om vattnet de löser saker i är varmt eller kallt. Låt barnen undersöka om saker som löser sig i vatten även kan lösa sig i andra vätskor såsom matolja, flytande tvål eller sirap. Låt barnen spara sina blandningar några dagar för att undersöka vad som blir kvar när vattnet har avdunstat. Be barnen följa processen och få möjlighet att se hur vätskenivån blir lägre och lägre. Be barnen fundera på om och hur de kan få det upplösta ämnet till ursprunglig form igen. Låt dem pröva sina förslag. Låt barnen utforska andra saker med vatten, exempelvis om föremål flyter eller sjunker i vatten. Tips Spela in filmerna i slowmotion. Måla med blandningarna för att se hur resultatet blir när målningen har torkat. Kort om blandningarEn blandning inom kemin består av två eller flera substanser som inte är bundna till varandra. Det finns blandningar där man kan se de olika beståndsdelarna, en heterogen blandning, och blandningar där man inte kan se de olika beståndsdelarna, en homogen blandning. Fasta ämnen, vätskor eller gaser eller kombinationer av dessa kan bilda blandningar. När de blandar sig så väl att man inte kan urskilja de olika beståndsdelarna kallas det lösning. Ämnet som löses upp finns ändå kvar i lösningen, men delas upp i så små delar, att man inte kan se dessa ens i ett mikroskop. Ett exempel är när socker löses i vatten.

 4
Kortuppdrag 1-3 Kortuppdrag till prova på-uppdrag för förskolan Transportuppfinnaren tabel1 Ljuddetektiven tabel2 Vattenutforskaren tabel3 1
Transportuppfinnarenuppd1_intro.jpg bryt 2
Ljuddetektivenuppd2_intro.jpg bryt 3
Vattenutforskarenuppd3_intro.jpg bryt 4
Kortuppdrag 1-3uppd4_intro.jpg bryt