Digitalt - Prova på förskolan – NTA Skolutveckling

Skolverket, 2018

Mellander, E. & Rasmusson, M., 2020

Skolverket, 2022

Skolverket, 2018

Före
Låt barnen pröva att flytta på tunga föremål genom att skjuta dem framåt på golvet eller marken. Låt barnen pröva att bära en hink fylld med sand. Låta dem sedan ställa samma hink med sand på en liten skottkärra och köra den. Be barnen beskriva vilket som var det lättaste sättet att förflytta hinken och varför de tyckte det.
Efter
Be barnen hitta på ett sätt att transportera ett tungt föremål en sträcka. Förse barnen med en ganska tung sten och ett antal pinnar av olika längder och dimensioner. Be barnen förflytta stenen med hjälp av pinnarna.

Före
Be barnen lyssna på olika ljud som kan göras med hjälp av material som finns på förskolan, både inomhus och utomhus. De kan exempelvis lyssna på hur det låter när de rasslar runt bland klossar eller gräver i sandlådan. Be barnen beskriva hur det låter. Låt barnen lägga några små saker i sina kupade händer och lyssna på ljudet som uppstår när de skakar händerna. Be barnen beskriva hur det låter.
Efter
Be barnen hämta föremål som de sedan ska släppa mot exempelvis sandlådekanten så att det hörs en duns. Be barnen hitta ett ställe utomhus där de kan släppa samma föremål utan att det hörs en duns. Be barnen berätta varför de tror att ljudet låter annorlunda när de släpper föremålet mot olika underlag.

Före
Be barnen ta fram en hink. Låt dem hälla vatten i hinken. Låt sedan barnen lägga olika saker i vattnet. Be dem observera vilka saker som inte löser sig i vattnet. Be barnen blanda gegga. Låt dem pröva att blanda lera med vatten, jord med vatten och sand med vatten. Låt dem jämföra resultaten. Be dem beskriva likheter och skillnader mellan blandningarna.
Efter
Be barnen blanda två olika material som de inte tror löser sig i varandra. Be barnen tillverka egen målarfärg genom att göra en lösning av vatten och något annat.

Före
Låt barnen göra sandkakor så att alla kompisar får var sin sandkaka. Be barnen hämta en pinne. Låt dem sedan leta efter något som är kortare än, längre än och lika långt som pinnen.
Efter
Fyll en hink med sand. Be barnen dela upp sanden mellan sig så att alla får lika mycket. Be barnen hämta så många pinnar som de tror de behöver för att pinnarna ska räcka en viss sträcka eller täcka ett visst område. Låt dem sedan pröva om pinnarna räcker hela sträckan eller täcker hela det valda området.

Prova på-uppdrag för förskolan

Digital temapärm

Välkommen till
prova på-uppdrag Prova på-uppdrag för förskolanVälkommen att arbeta med NTA Skolutvecklings prova på-uppdrag för förskolan. Prova på-uppdragen utgår från målen i förskolans läroplan,1 och har kopplingar till vardagssituationer på förskolan. Vi hoppas att uppdragen ska inspirera och stimulera barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. I förskolan sker lek och lärande kontinuerligt och enligt läroplanen ska arbetslaget ta tillvara barnens nyfikenhet och utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om naturvetenskap, teknik och matematik. Genom fyra prova på-uppdrag får barnen möta teknik, fysik, kemi och matematik på ett lekfullt sätt. När barn och vuxna samarbetar och använder sig av ett undersökande arbetssätt, får barnen möjlighet att kommunicera sin förståelse och samtidigt lära av andra för att på så vis utveckla sitt eget kunnande. I teknikuppdraget Transportuppfinnaren ges barnen möjlighet att arbeta på ett kreativt sätt när de ska komma på en teknisk lösning för att underlätta förflyttning av ett tungt föremål på matbordet. I Ljuddetektiven får barnen utforska det fysikaliska fenomenet ljud. De ska försöka lista ut vad det är för föremål som har lagts i en försluten toalettpappersrulle genom att lyssna till ljudet som uppstår när den skakas. I uppdraget Vattenutforskaren ges barnen möjlighet att utforska enkel kemi genom att undersöka om olika saker kan lösas i vatten. I uppdraget Lerproblemlösaren ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska matematik i vardagen. De ges möjlighet att upptäcka att det finns flera sätt att lösa ett matematiskt problem. Till uppdragen finns en berättelse om Änta som ska gå på kalas. Äntaberättelsen kan skapa nyfikenhet inför de olika uppdragen, men också användas som en del i ett språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskap, teknik och matematik. Änta upplever olika händelser som ni kan koppla till det barnen får uppleva när de arbetar med prova på-uppdragen. Till uppdragen finns också kortuppdrag. De kan användas som förberedelse inför prova på-uppdragen. De kan också användas vid efterarbete, för att barnen ska få befästa de kunskaper och erfarenheter de skaffat sig under arbetet med de olika prova på-uppdragen. Kortuppdragen kan också med fördel plockas fram när tillfälle ges, som ett sätt att skapa undervisning i spontana lärsituationer. Prova på-uppdragen har utvecklats på samma sätt som ett NTA-tema. Det är en omfattande process där experter med olika kunskapsområden samarbetar. En viktig del är att följa läroplanen och den ämnesdidaktiska forskningen. Stor hänsyn tas till synpunkter från de förskollärare som är involverade i utvecklingen av uppdragen. Alla texter granskas av NTA:s vetenskapliga råd som består av ledamöter från Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ämnesdidaktiska forskare från universitet och högskolor. Vi önskar er många glädjerika och kreativa stunder av utforskande och upptäckande tillsammans med barnen på era förskolor.

Nina Holm, Förskollärare, NTA-samordnare, Karlstads kommun Sofie Eldh, Förskollärare, NTA-samordnare, Linköpings kommun Sara Wennergren, Utvecklingsstrateg, NTA Skolutveckling Veronica Bjurulf, Vd, NTA Skolutveckling

Referenslista Mellander, E. & Rasmusson, M. (2020). Effekter av NTA på skolprestationer i årskurs 6. Rapport. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala universitet. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Norstedts juridik. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18 Copysida NTA Skolutveckling ekonomisk förening
Lilla Frescativägen 4A
114 18 Stockholm
ntaskolutveckling.se

Redaktion: Anna Nordin, Nina Holm, Sara Wennergren, Siv Engelmark, Sofie Eldh, Veronica Bjurulf.
Faktagranskare: Anna Rutgersson, professor i meteorologi, Uppsala universitet, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien. Eva Norén, docent i matematikämnets didaktik, Stockholms universitet. Göran Grimvall, professor emeritus i teoretisk fysik, Kungliga Tekniska högskolan, ledamot Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Richard Brenner, professor i elementarpartikelfysik, Uppsala universitet, ledamot Kungl. Vetenskapsakademien. Ulf Ellervik, professor i kemi, Lunds universitet, ledamot Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.
Ett särskilt tack riktas till utprovarna av uppdragen.

Formgivning och produktion: AB Typoform.
Illustrationer: AB Typoform.
Foton: Gitana Daher, Kristin Engvall, Nina Holm, Sofie Eldh och Viola Enarsson.

NTA, prova på-uppdrag
Version 2.0
© 2024 NTA Skolutveckling ekonomisk förening

Upphovsrätt:
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och tillhandahålls under Creative Commons licensen Erkännande Icke Kommersiell Inga Bearbetningar (CC BY-NC-ND). Materialet får även användas i enlighet med avtalet om kopiering i skolor (UFB4). Materialet får ej användas för kommersiella syften. Ändringar i materialet är förbjudet.

Så fungerar webbplatsen LiteTips6.svg
ESERO SverigeESERO Sverige är ett initiativ av Europeiska rymdorganisationen ESA och Rymdstyrelsen. Syftet är att öka barns och ungdomars intresse för och kunskap inom STEM-ämnena, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. ESERO Sverige erbjuder ett stöd för lärare i grundskolan och gymnasieskolan när det gäller undervisning i just dessa ämnen. ESERO Sverige anordnar kurser för lärare och arbetslag i förskolan samt skapar resurser och material till förskolor och skolor.

ESERO Sverige drivs av KTH i samarbete med Wisdome projektets fem arenor: Tekniska museet, Malmö museer, Universeum, Visualiseringscentrum C och Curiosum. Flera andra organisationer medverkar i projektet.

Mer information om programmet finns på www.esero.se

Cecilia Kozma, manager ESERO SverigeMariana Back, co-manager ESERO Sverige

logo1.jpg NTA – ett samarbete mellan
skolhuvudmän och akademierNTA (Naturvetenskap och teknik för alla) startade som ett projekt 1997 i samverkan mellan Linköpings kommun, Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Efter sex års projekttid bildade de skolhuvudmän som då använde sig av NTA, den ekonomiska föreningen NTA Produktion och Service som fick ansvaret för driftsverksamheten. KVA och IVA fortsatte att ansvara för utveckling och utvärdering i projektet NTA Utveckling. Från och med 2013 har föreningen ansvar för hela NTA-programmet, från utveckling och drift till utvärdering. I samband med organisationsförändringen bytte föreningen namn till NTA Skolutveckling. Akademiernas engagemang fortsätter genom att de finns representerade i föreningens styrelse samt att de utser ledamöter till det vetenskapliga råd som bland annat granskar NTA Skolutvecklings nyproducerade och reviderade teman.logo2.jpg
Äntas berättelse Änta går på kalas intro_tema_spaltny.svg Änta studsar upp ur sängen varje morgon. Det finns alltid så många spännande saker att utforska, undersöka och upptäcka. Äntas mamma skojar och säger att Änta är alldeles för nyfiken. Som om det inte var bra att vara nyfiken! Det är genom att vara nyfiken som Änta lär sig en massa. Det bästa hon vet är att vara klurig och finurlig och fundera ut hur saker och ting fungerar. Änta har precis fyllt fem år och känner sig ganska stor. Hon är nästan äldst på förskolan och klarar av det mesta helt själv. Hemma hos Änta bor förutom Änta hennes mamma och pappa och deras hund Walf. Det bästa Änta vet är när hon får åka till mormor och morfar. I närheten har hon sina kusiner och Antä, en liten figur som bor i skogen, som hon brukar leka med. För tung för att förflytta Äntas mormor fyller år och Änta är på väg till mormor och morfar för att fira henne. Änta och hennes mamma och pappa ska hjälpa till att ordna med kalaset för mormor. De ska baka tårta och duka fint i den stora trädgården. När de kommer fram till mormors och morfars hus springer Änta snabbt upp för trappan till rummet där hon alltid brukar sova när hon hälsar på. Hon lyckas få med sig sin väska fast den är ganska tung och svår att bära. I väskan finns så många saker som hon behöver för att kunna fira mormor ordentligt. När Änta packat upp alla saker hör hon hur morfar ropar att kusinerna har kommit och att det är dags att äta lunch. Hon kan känna lukten av pannkaka och det vattnas i munnen. Änta skyndar sig ner för trappan och ut på verandan. Där har morfar dukat för lunch med en fin rödrutig duk, tallrikar, bestick och glas. På bordet finns också en förpackning med mjölk, ett fat med pannkakor och en skål med den godaste blåbärssylt man kan tänka sig. Äntas kusiner har redan satt sig vid bordet och Änta sätter sig mitt emot dem. De tar för sig av den goda lunchen och Änta blir alldeles lila om munnen av blåbärssylten. Hon blir också väldigt törstig. illu_mjolk.svg Änta sträcker sig efter mjölkpaketet, skruvar av korken och häller upp mjölk i sitt glas. När hon ska skicka mjölken vidare till sina kusiner känner hon att mjölkpaketet är så tungt att hon inte orkar lyfta det över bordet. Hon bestämmer sig för att i stället skjuta det mot kusinerna men då välter mjölkpaketet och mjölken forsar ut över den fina duken. Änta blir alldeles förskräckt. Morfar kommer och hjälper till att torka upp mjölken. Han ser att Änta är ledsen. – Gråt inte över spilld mjölk, säger morfar. Så brukar morfar säga när det inte är något att göra åt det som har hänt. – Du får komma på en smart lösning så att det blir lättare att skicka mjölken över bordet. Du kan gå till vår verkstad och uppfinna något, säger han till Änta. Änta blir glad igen. Under eftermiddagen har hon fullt upp med att klura på en lösning. Hon tycker det är svårt, så hon kanske kan be någon om hjälp. Testar hur det låter illu_burk.svg I verkstaden ser Änta fyra små blanka metallburkar som står på en hylla. Hon lyfter ner en burk och ska precis öppna locket när mormor kommer in. – Stopp, ropar mormor. – Det är inte meningen att du ska veta vad som finns i burken. De där burkarna ska vara med i en tävling vi ska ha på kalaset och det är bara jag som vet vad som finns där i, fortsätter hon. Nu blir Änta nyfiken, vad kan det vara för tävling? Mormor berättar att tävlingen går ut på att alla som kommer på kalaset ska försöka lista ut vad som finns i burkarna genom att skaka dem och lyssna hur det låter. Änta tycker det låter som en rolig tävling och bestämmer sig för att öva. Hon ber mormor om en tom burk och ger sig genast ut för att leta upp saker som hon kan stoppa i burken och lyssna på hur det låter. Änta funderar på om det verkligen kan bli så stor skillnad på ljudet beroende på vad som ligger i burken. illu_kotte.svg När Änta går ut från verkstaden hör hon knastret på grusgången. Hon bestämmer sig då för att testa hur det låter om hon lägger en sten i burken och skakar den. Oj, vilket starkt och skramligt ljud det blev. Änta ställer ifrån sig burken på marken och funderar på vad mormor kan ha gömt i burkarna. Det är inte så långt till skogen och Änta säger till mormor att hon går till skogsbrynet. Dit får hon gå själv, för därifrån syns hon från huset. Vid skogsbrynet kan hon säkert hitta många olika saker att pröva. Väl där kommer hon på att hon har lämnat burken vid verkstaden. Änta plockar upp två olika kottar och några barr. Hon tar med sig det hon hittat och går mot verkstaden. Lika löser lika På vägen tillbaka får hon plötsligt syn på en trädstam som har något genomskinligt och glittrigt på sig. Änta vill genast undersöka vad det kan vara och känner på trädstammen. Undrar om det är det här som kallas för kåda, tänker Änta och fortsätter gå. Längs stigen ser hon några vackra och färgglada blommor som hon plockar för att ge till mormor. Nu har hon mycket att bära på. Väl framme vid verkstaden blir hon väldigt förvånad när hon ska lägga ifrån sig alla saker hon hittat. Blommorna har fastnat i handen. Hon petar försiktigt bort blommorna och känner att hennes hand är alldeles klibbig. Hon går in i verkstaden för att tvätta händerna. Vattnet är ljummet och alldeles lagom varmt att tvätta sig i. Men hur hon än skrubbar sig vill kletet inte försvinna. Så märkligt! Morfar tittar in i verkstaden och undrar vad Änta gör. Då berättar hon om sin kletiga hand som hon inte kan få ren. Morfar tittar på handen. – Det är inte är så konstigt. Kådan från trädet som du fått på din hand kan inte vatten lösa upp. Du behöver smör eller olja, för lika löser lika, säger han. Änta vet inte vad hon ska tro men följer med morfar till köket. Han tar fram matolja och häller lite på en bit hushållspapper som han ger till Änta. Hon gnuggar på det kletiga och blir jätteförvånad när det enkelt försvinner. Morfar ser hennes förvåning. – Ja det var ju som jag sa, lika löser lika. Vissa saker kan lösa sig i vatten men andra behöver andra lösningsmedel. Du kan testa med några olika saker som finns här i köket, säger morfar. illu_sked.svg Änta plockar ner ett glas och fyller det till hälften med ljummet vatten. Hon tänker på att mormor brukar duka fram socker när det är fikadags. Men när hon tänker efter så verkar det som att sockerbitarna förvinner i kaffet. Hon går till sockerskålen och tar upp en sockerbit och lägger i det ljumma vattnet. Hon tittar på sockerbiten som ligger i vattnet och tycker inte att det händer någonting. Änta kommer på att hon kanske kan röra med en sked, precis som hon sett att mormor gör. Hon ser att sockerbiten blir mindre och mindre och rätt vad det är så är den borta. Var tog den vägen? Det här var spännande, undrar om det finns fler saker som hon kan pröva att lösa i vattnet? När hon står där och funderar hör hon någon som ropar att det är dags för födelsedagsfika. illu_blomma.svg Änta suckar eftersom hon precis tänkt att hon kanske kunde lösa upp den torra färgen hon sett i en burk i verkstaden. Hon hade fått en jättebra idé. Hon ville måla en tavla till mormor i födelsedagspresent men nu kommer hon inte hinna det. Hon bestämmer sig för att göra det sedan och springer snabbt till verkstaden för att hämta de små blommorna hon plockade tidigare – de ska mormor få. Det var tur att inte alla blommorna blev kladdiga av kådan. Nu ska det bli gott med tårta, hoppas det är gräddtårta med jordgubbar på. Änta bjuder Antä på kakor Dagen efter kalaset vaknar Änta och tänker på att det var så trevligt med mormors kalas och gott med fika. Tårtan tog slut, så tyvärr fick inte Antä smaka på den. Antä är en liten figur som bor i skogen som Änta brukar leka med när hon är hos mormor och morfar. Änta tänker att hon kanske kan baka något för att ta med till Antä. Hon frågar morfar om hon kan få baka de där goda kakorna som hans mamma bakade till honom när han var liten. Morfar svarar att det är klart att hon får, men hon måste se till att kakorna räcker till flera, inte bara till Antä och henne själv. Änta vet att receptet finns i en fin pärm med snirklig text på pärmens rygg. Pärmen står högt upp på en hylla i köket. Det är så högt upp att hon måste ställa sig på en stol för att nå den. Änta kan många saker, men hon kan inte läsa skrivstil så hon ber sina kusiner om hjälp. Änta och kusinerna läser receptet tillsammans och plockar fram alla ingredienser de behöver för att baka de goda kakorna. De hjälps åt att hälla i alla ingredienserna och blanda ihop degen. Till slut är den som en enda stor klump. Nu måste de klura ut hur många kakor degen ska räcka till och hur de ska göra för att alla kakor ska bli lika stora. Änta och kusinerna har olika förslag på hur de ska lösa problemet och prövar de olika sätten. Till slut ligger alla kakorna på plåten och morfar kommer och sätter in dem i ugnen. Det tar en stund att grädda kakorna och under tiden leker Änta och kusinerna med den mystiska tärningen.* När de känner doften av de nygräddade kakorna går de tillbaka till köket. När kakorna svalnat packar Änta en korg med saft och kakor och går längs stigen till Antäs lilla hus. Hon dukar upp saften och kakorna på en filt utanför huset, eftersom Antäs hus är så litet att hon inte får plats där inne. Antä kommer ut ur sitt lilla hus och ser på pickniken som Änta har dukat upp. – Oj, vilka jättestora kakor! Hur ska jag orka äta upp en hel kaka? frågar han. Så underligt det är tänker Änta, att något som är så litet för mig kan vara så stort för något annan.
* Den mystiska tärningen är ett uppdrag som finns i NTA-temat Matematik i olika lärmiljöer.
Prova på uppdrag Människan
i rymden smartarerymden.jpg digitalt-prova-rymden Till månen
och tillbaka smartaremanen.jpg digitalt-prova-smartare-manen Smartare fiske smartarefiske.jpg digitalt-prova-smartare-fiske Smartare ljudmätare smartarelusmatare.jpg digitalt-prova-smartare-ljudmatare Prova på-uppdrag
för förskolan BakgrundOm uppdragenNTA Skolutveckling har utvecklat fyra prova på-uppdrag med naturvetenskapligt, tekniskt och matematiskt innehåll för förskolan. Syftet med uppdragen är att stimulera barns intresse för och lärande inom naturvetenskap, teknik och matematik. Prova på-uppdragen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, precis som allt undervisningsmaterial från NTA Skolutveckling. Ämnesinnehållet i de fyra prova på-uppdragen är teknik, fysik, kemi respektive matematik. Uppdragen kopplas samman med berättelsen Änta går på kalas. Den handlar om Änta, en karaktär som är nyfiken och utforskar sin omgivning. För dig som redan arbetar med NTA passar det bra att arbeta med dessa uppdrag i anslutning till förskolans teman. I uppdraget Transportuppfinnaren ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska teknik i vardagen. De ges också möjlighet att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får använda sin kreativitet för att konstruera något som ska underlätta för dem i en vardaglig situation. Barnen får arbeta som uppfinnare och ska komma fram till olika lösningar på hur de ska förflytta ett mjölkpaket vid matbordet utan att behöva lyfta det. De får också konstruera och testa sina konstruktioner. I Uppdraget Ljuddetektiven ges barnen möjlighet att uppleva och utforska det naturvetenskapliga fenomenet ljud. De ges också möjlighet att utveckla sin förståelse för vardagliga ord och naturvetenskapliga begrepp relaterade till fenomenet ljud. Barnen får vara ljuddetektiver som ska försöka lista ut vad det är för föremål som har lagts i en försluten toalettpappersrulle genom att lyssna till ljudet som uppstår när den skakas. I uppdraget Vattenutforskaren ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska det naturvetenskapliga fenomenet löslighet. De ges möjlighet att diskutera och förundras över vad som händer när de lägger olika ämnen och föremål i vatten. Barnen får vara utforskare och upptäcka att vissa ämnen löser sig i vatten medan andra inte gör det. I uppdraget Lerproblemlösaren ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska matematik i vardagen. De ges möjlighet att upptäcka att det finns flera sätt att lösa ett matematiskt problem. Barnen får vara lerproblemlösare och möta matematik inom mätning och antal. Om förskolans NTA-teman NTA:s teman för förskolan utgår från läroplanen för förskolan.2 Ljus är ett tema som närmar sig naturvetenskapen på ett lekfullt och undersökande sätt. I temat får barnen undersöka skuggor, reflekterat ljus, ljusets färger samt växter och ljus. Teknik och hållbar utveckling är ett tema där den vardagliga tekniken och hållbar utveckling står i fokus. Temat ger inspiration för att barnen ska upptäcka och göra undersökningar kring konstruktioner, transporter och hållbarhet på förskolan och i dess närområden. Upplev fysik och kemi är ett tema som sträcker sig från förskolan till förskoleklass och årskurs 1–3. Barnen och eleverna får uppleva, undersöka och lära sig om ämnens egenskaper, ljud, ljus, kraft och rörelse. Matematik i olika lärmiljöer är ett tema som ger barnen förutsättningar att utveckla sin nyfikenhet och förståelse för matematik. Barnen arbetar undersökande och problemlösande utifrån sina individuella kunskaper och erfarenheter.

Introduktion Prova på-uppdraget innehåller förutom denna introduktionstext: Om uppdraget Dessa texter vänder sig till arbetslaget i förskolan. De beskriver erfarenheter från utprovningen av uppdragen och hur uppdragen kan kopplas till andra områden som till exempel språk och hållbar utveckling. Förberedelser Här kan ni läsa om förberedelser som behöver göras inför genomförandet av uppdragen tillsammans med barnen. Arbeta med uppdraget Undersökningar som barnen ska genomföra. Kortuppdrag Till uppdragen finns korta uppdrag, så kallade kortuppdrag. Kortuppdragen kan användas som förberedelse inför ett längre uppdrag. De kan också användas vid efterarbete, för att barnen ska få befästa de kunskaper och erfarenheter de skaffat sig under arbetet med ett huvuduppdrag. Kortuppdragen kan också med fördel plockas fram när tillfälle ges, som ett sätt att skapa undervisning i spontana lärsituationer. Äntas berättelse Till uppdragen finns en berättelse om Änta att läsa tillsammans med barnen. I den funderar Änta över de olika fysikaliska fenomen, kemiska processer, tekniska lösningar och matematik som hon möter i sin vardag. Till hjälp har hon sina släktingar och vänner. SyfteSyftet med uppdragen är att stimulera barns intresse för och lärande inom naturvetenskap, teknik och matematik.Genom att arbeta med uppdragen ges barnen möjlighet att få förståelse för enkla kemiska processer, fysikaliska fenomen, tekniska lösningar samt matematik i vardagen. MålBarnen ges, i enlighet med förskolans läroplan,3 bland annat förutsättningar att utveckla: nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar förståelse för rum … och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal … mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling förståelse för naturvetenskap … samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Ett undersökande och språkutvecklande arbetssätt I NTA Skolutvecklings teman använder sig barnen av ett undersökande arbetssätt. Det betyder att barnen genom undersökningar söker svar på frågor, utifrån innehållet i undervisningen. Ni i arbetslaget utgör ett viktigt stöd. Genom att konstruera och pröva sig fram undersöker barnen naturvetenskap samt hur teknik fungerar. Undervisningen utgör sammanhanget för dem, där ni kan följa deras kunskapsutveckling och samtidigt ge det stöd och den stimulans de behöver. Barnen uppmuntras och stimuleras att kommunicera. Deras samtal med er och med varandra spelar en avgörande roll för utvecklingen av språk och användningen av naturvetenskapliga, tekniska och matematiska begrepp. Det undersökande arbetssättet som används i NTA har många fördelar. Forskning har visat att det är effektivt för barnens lärande.4

Uppdragens arbetscykel Uppdragets mål I början av varje uppdrag finns en ruta. I den rutan beskrivs uppdragets mål med utgångspunkt från läroplanen för förskolan. Frågor före Under denna rubrik presenteras några förslag på frågor som kan passa för att stimulera barnens nyfikenhet och tankar, så kallade produktiva frågor. Frågorna kopplar de undersökningar som följer till sammanhang som är bekanta för barnen. De ger också er i arbetslaget en inblick i barnens förkunskaper om uppdragets innehåll. Vi undersöker Här ges beskrivningar av uppdragen. De är i hög utsträckning utformade utifrån aktiviteter, föremål och händelser, som tillhör vardagen i förskolans verksamhet. Det betyder att det material som behövs för att genomföra uppdragen finns på förskolan. Frågor efter Under denna rubrik samlar vi frågor som kan vara bra att reflektera över tillsammans med barnen när undersökningen är genomförd. Uppföljande samtal och frågor kan få barnen att vilja gå vidare och undersöka mera. Vi undersöker vidare Här ges förslag på uppföljande eller utvidgade uppdrag eller undersökningar. Tips Under denna rubrik behandlas vad som kan vara värt att uppmärksamma för att underlätta genomförandet av ett uppdrag. Kort om I uppdragen finns en kort beskrivning av den naturvetenskap, teknik eller matematik som uppdragen behandlar. Avsikten är att ge er i arbetslaget en faktabakgrund som kan underlätta genomförandet och vara ett stöd för att bemöta barnens frågor och samtal kring uppdragen.

1
Transportuppfinnaren Om uppdragetI det här uppdraget ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska teknik i vardagen genom att arbeta som uppfinnare. Barnen ska komma fram till olika lösningar på hur de ska förflytta ett mjölkpaket vid matbordet utan att behöva lyfta det. De får också konstruera och testa sina konstruktioner. Syftet med uppdraget är att göra barnen uppmärksamma på att tekniska lösningar kan förenkla deras vardag. Barnen får också använda sig av det undersökande arbetssättet. När ni arbetar med uppdraget Transportuppfinnaren utforskar barnen teknik, men det finns även möjlighet att arbeta mot andra mål i förskolans läroplan.6 Till exempel kan barnen utforska enkel fysik genom att ges möjlighet att uppleva skillnaden i friktion beroende på vilka material de använder i sina konstruktioner. I den här texten kan ni läsa exempel utifrån perspektiven språk, matematik och hållbar utveckling. SpråkNär det gäller språket kan ni i arbetslaget lägga till och benämna tekniska begrepp i samband med de vardagliga begrepp som barnen använder i uppdraget. På så sätt bidrar ni till att barnen lär sig nya begrepp och utvecklar förståelse för dessa. Om ett barn till exempel uttrycker att det är tungt att förflytta ett mjölkpaket så kan ni i arbetslaget bekräfta detta och samtidigt nämna att det behövs stor kraft för att kunna förflytta mjölkpaketet. Andra begrepp som används i det här uppdraget är konstruktioner, skisser och modifieringar. I vardagligt språk kanske vi benämner detta som byggen, teckningar och ändringar. Medan barnen utvecklar sina konstruktioner kan det vara lämpligt att ställa frågor som gör att de utvecklar sitt tekniska kunnande. En fråga kan exempelvis vara: hur har du konstruerat din uppfinning för att den ska kunna förflytta ett mjölkpaket? Ni kan också behöva göra olika anpassningar. Exempelvis kan bildstöd, eller tecken som stöd, med fördel användas för att förtydliga innebörden av de olika begrepp som används i uppdraget. Matematik I det här uppdraget kan ni synliggöra matematik genom att prata om storlek, längd, vikt och form. När det gäller storlek handlar det om att konstruera något som kan förflytta ett mjölkpaket, exempelvis storleken av något ett mjölkpaket får plats på. Om ni undersöker begreppet längd kan det handla om längd på konstruktionen, men även om hur långt konstruktionen ska färdas. I samband med att ni dricker upp mjölken kommer mjölkpaketet att väga mindre och mindre. Här finns en möjlighet för barnen att få känna skillnad i vikt genom att lyfta på mjölkpaket med olika mycket mjölk i. I det här uppdraget kan barnen få erfarenheter av både tvådimensionella och tredimensionella former. Botten på deras konstruktion kan vara utformad som en cirkel, triangel eller rektangel. Mjölkpaketet som de ska förflytta är en kropp i tre dimensioner, det kan exempelvis vara utformat som ett rätblock. Barnen kommer också att upptäcka att det blir skillnad i stabilitet om de väljer att förflytta ett mjölkpaket som står upp eller ett som ligger ned. Hållbar utveckling Barnen får i detta uppdrag använda sin kreativitet och fantasi när de skapar en lösning på ett problem som Änta har. Samtidigt kan slutprodukten underlätta för dem själva i en vardaglig situation. Det är viktigt att barnen får öva på att använda sin kreativitet och fantasi. I framtiden kommer det att ställas krav på att vi människor kan komma med innovativa lösningar på problem som vi ställs inför. Att barnen ges tid till att pröva och göra om för att lösa sina utmaningar, tränar dem inför framtida problemlösning som kan gälla allt ifrån egna vardagliga bekymmer till globala klimatfrågor. När barnen ställs inför ett problem för att hjälpa någon annan är det också en del av den sociala dimensionen av en hållbar utveckling. Att värna om andra är ett sätt att värna om vår värld. Anpassningar Beroende på barngruppen, lärmiljön och materialet ni har på er förskola kan ni behöva göra vissa anpassningar av uppdraget. Om ni till exempel arbetar med de yngsta barnen kan ni hoppa över Frågor före och genomföra uppdraget direkt. På så sätt ges barnen erfarenhet av teknik. Då är det ni i arbetslaget som sätter ord på det barnen får uppleva. Ni kan också utelämna steget där barnen ska göra en skiss. Om barnen inte kommer på några egna förslag för att lösa problemet kan ni plocka fram material att använda. Det kan vara material som direkt kan användas som transportmedel men även material som inte passar som transportmedel. Då blir materialet utgångspunkten där barnen får pröva och jämföra de olika materialen. Ni i arbetslaget är de som bestämmer om uppdraget ska utföras enskilt, parvis eller i mindre grupper. Det kan vara en idé att först göra uppdraget tillsammans för att sedan låta barnen enskilt eller parvis fundera ut en egen lösning på problemet. För de barn som kommit långt i sin utveckling och behöver utmanas utifrån sin kunskapsnivå kan utmaningarna ökas. Det kan exempelvis ske genom att barnet får göra en ritning i stället för en skiss. Exempel från en förskola En förskola som arbetade med det här uppdraget började med att läsa Änta går på kalas. I slutet av berättelsen ber Änta om hjälp med att konstruera ett transportmedel som kan förflytta ett mjölkpaket. Barnen kom med många fantastiska uppslag på hur de skulle lösa Äntas problem. När barngruppen hade arbetat med det här uppdraget och var klara med sina konstruktioner fortsatte de med vidare undersökningar. Barnen kom nu med egna idéer om vad skulle undersökas. Det första de fokuserade på var om det var bäst att ha mjölkpaketet stående eller liggandes på deras konstruktion. Nästa område som barnen fokuserade på och undersökte var hastighet. De var mycket nyfikna på hur fort transportmedlet kunde färdas utan att mjölkpaketet ramlade. Barnen uppskattade att få testa olika sätt att förflytta ett mjölkpaket. Det var spännande i sig att klara uppdraget, men det var också väldigt kul att köra runt med transportmedlet som de själva hade konstruerat. Barnen fortsatte att konstruera och pröva sina konstruktioner under en lång tid. De hängav sig åt arbetsuppgiften och arbetslaget kunde se att barnens tankar och arbete utvecklades under tidens gång.

FörberedelserTill prova på-uppdragen finns en berättelse som heter Änta går på kalas. En del av den utgör utgångspunkten för det här uppdraget. Berättelsen om Änta ger substans för uppdragets innehåll, men kan också vara en igenkänningsfaktor för barnen. När ni läser den kan ni använda er av bilder eller rekvisita för att tydliggöra berättelsen. Innehållet kan även skrivas om och användas som ett brev som Änta skickar till barnen där hon ber dem om hjälp. När barnen ska pröva sina konstruktioner behöver det finnas mjölkpaket fyllda med vatten. Ett tips är att diska ur tomma mjölkkartonger, fylla dem med vatten och sedan limma fast korkarna för att undvika läckage.

Arbeta med uppdrag Tran-
sportuppfinnarenI det här uppdraget ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska teknik i vardagen. De ges också möjlighet att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Frågor före Vad tror ni att en uppfinnare gör? Hur gör ni om ni vill flytta på något som är väldigt tungt? Vi undersöker Vi behöver mjölkkartong fylld med vatten papper penna material att konstruera med dokumentationsverktyg. Vi uppfinner transportmedel Läs berättelsen Änta går på kalas under rubriken För tung för att förflytta för barnen. Berätta sedan för barnen att de nu ska få arbeta som uppfinnare. Änta har ett problem som de kan hjälpa till att lösa. Änta tycker att mjölkpaketet är så tungt när hon ska förflytta det till sina kusiner när de sitter och äter. Be barnen fundera på hur ett mjölkpaket skulle kunna förflyttas till någon vid ett matbord utan att det behöver lyftas. Dokumentera deras förslag. Be barnen göra skisser på sina förslag, antingen med papper och penna eller digitalt. Låt dem fundera på vilket material de vill använda i sin konstruktion. Leta tillsammans med barnen upp det material som behövs. Låt barnen bygga sina konstruktioner efter de skisser de har gjort. Ta fram den vattenfyllda mjölkkartongen och låt barnen pröva sina konstruktioner. Be barnen berätta om konstruktionen fungerade som de avsett. Om inte, be dem göra modifieringar för att sedan testa konstruktionen igen. Se till att barnen får tid att upprepa detta tills de är nöjda med resultatet. Låt barnen visa sina konstruktioner och berätta om sina uppfinningar för varandra. Frågor efter Hur löste ni Äntas problem? Blev det lättare att förflytta mjölkpaketet med hjälp av er konstruktion? Berätta. Vi undersöker vidare Låt barnen uppfinna något som kan förflytta dem själva. Be barnen göra en användarinstruktion för hur deras konstruktioner fungerar. Be barnen programmera ordningen för hur de häller upp ett glas mjölk. Det finns bilder för varje steg att skriva ut. Låt barnen använda bilderna, alternativt göra egna, för att steg för steg visa vad man måste göra för att kunna hälla mjölk i ett glas efter instruktion. Kort om skisser och ritningarSkisser utgör ofta underlag till ritningar och används för att beskriva en idé. En skiss görs ofta på fri hand, medan en ritning är mer noggrann och innehåller mått. Ni kan själva avgöra om barnen ska göra skisser eller ritningar, endera manuellt med papper, penna och linjal, eller digitalt i något ritprogram. De kan också få pröva att göra skisser eller ritningar innan de bygger någonting, eller efter att de är klara med sina konstruktioner.

Bilder till programmering Programmerings_instruktioner_1.pdf Programmerings_instruktioner_2.pdf Programmerings_instruktioner_3.pdf Programmerings_instruktioner_4.pdf programmering1.jpg programmering2.jpg programmering3.jpg programmering4.jpg programmering5.jpg programmering6.jpg programmering7.jpg 2
Ljuddetektiven Om uppdragetI det här uppdraget ges barnen möjlighet att uppleva och utforska det fysikaliska fenomenet ljud genom att vara ljuddetektiver. Barnen ska försöka lista ut vad det är för föremål som har lagts i en försluten toalettpappersrulle genom att lyssna till ljudet som uppstår när den skakas. Syftet med uppdraget är att göra barnen uppmärksamma på fenomenet ljud. Barnen får upptäcka att ljud kan låta lika eller olika, med olika styrka samt att ljud uppstår genom rörelse. Barnen får också använda sig av det undersökande arbetssättet. När ni arbetar med uppdraget Ljuddetektiven utforskar barnen naturvetenskap, men det finns även möjlighet att arbeta mot andra mål i förskolans läroplan.7 I den här texten ges exempel på detta utifrån perspektiven språk, matematik och hållbar utveckling. SpråkNär det gäller språket kan ni i arbetslaget lägga till och benämna naturvetenskapliga begrepp i samband med de vardagliga begrepp som barnen använder i uppdraget. På så sätt bidrar ni till att barnen lär sig nya begrepp och utvecklar förståelse för dessa. Om ett barn exempelvis skakar toalettpappersrullen kraftigt och säger att det låter högt, kan ni förtydliga det barnen säger genom att säga att det är ett kraftigt ljud med hög ljudstyrka eller hög ljudvolym. Barnen får i det här uppdraget även möjlighet att beskriva hur de uppfattar ljuden de undersöker. Här kan barnen och ni i arbetslaget använda många beskrivande ord kring de föremål som ni prövar att göra ljud med. Ni kan också behöva göra olika anpassningar. Exempelvis kan bildstöd, eller tecken som stöd, med fördel användas för att förtydliga innebörden av de olika begrepp som används i uppdraget. Matematik I det här uppdraget kan ni synliggöra matematik genom att prata om storlek och mängder. När det gäller storlek handlar det om att hitta föremål som får plats att röra sig inuti toalettpappersrullen så att ljud kan uppstå. De föremål som barnen väljer kan användas till storlekssortering och i samband med det kan matematiska begrepp som större och mindre användas. När det gäller mängder och antal kan barnen få gissa om det är ett eller flera föremål av samma eller olika sort inuti den stängda toalettpappersrullen. Ni kan också förbereda toalettpappersrullar med noll, en, två och många saker. Barnen kan då genom att skaka och lyssna försöka lista ut hur många föremål det är i de olika toalettpappersrullarna. På detta vis synliggörs antal på ett konkret sätt. Hållbar utveckling Vi sparar på råmaterial genom att återbruka och återanvända toalettpappersrullarna. Att återbruka är ekonomiskt hållbart då förskolan behöver göra färre inköp av annat material för att genomföra uppdraget. Den ekologiska dimensionen av hållbarhet kan synliggöras i samband med att ni tar föremål från naturen och lägger i toalettpappersrullarna. Då kan ni diskutera med barnen om vad som får användas från vår natur. Exempelvis får pinnar som ligger på marken plockas upp och brytas till mindre bitar. Grenar som växer på träd och buskar får däremot inte brytas av. Det här är ett gyllene tillfälle att prata om allemansrätten. Den ekologiska dimensionen av hållbarhet görs synlig genom att barnen får kunskap om att naturen i deras närmiljö ska värnas. Anpassningar Beroende på barngruppen, lärmiljön och materialet ni har på er förskola kan ni behöva göra vissa anpassningar av uppdraget. Om ni arbetar med de yngsta barnen kan ni till exempel hoppa över Frågor före och genomföra undersökningen i uppdraget direkt. På så sätt ger ni barnen en erfarenhet av att utforska ljud. Då är det ni i arbetslaget som sätter ord på det barnen får uppleva. Ett annat förslag på anpassning är att ni i arbetslaget tar fram föremål och lägger på en bricka och låter barnen gissa vilket av de föremålen det är som ligger i toalettpappersrullen. Här kan ni göra det enkelt genom att plocka fram föremål som är lätta att känna igen ljudet av. Ni kan också välja att göra det lite svårare genom att använda föremål som genererar liknande ljud när de skakas i toalettpappersrullen. För att utmana barn som kommit långt i sin kunskapsutveckling och sitt utforskande kan en anpassning vara att lägga två olika föremål i samma toalettpappersrulle. En annan anpassning kan vara att be barnen lyssna på om ljudet som uppstår blir olika beroende på om föremålen stöter mot varandra eller mot toalettpappersrullens väggar. När det gäller material bör de föremål som finns i den förberedda toalettpappersrullen vara enkla att återfinna i den lärmiljö ni valt att använda för uppdraget. Valet av lärmiljö är också en anpassning, där avgränsning är en viktig faktor. Exempelvis kan uppdraget ske i ett enda rum på förskolan, på en hel avdelning, ute på hela förskolegården eller på en plats i förskolans närmiljö. Under Vi undersöker vidare finns en punkt där barnen får programmera egen musik med hjälp av färgprickar. Här kan en anpassning vara att börja med att använda sig av enbart två färger och ljud för att sedan utöka antalet i takt med barnens kunskaper. Exempel från en förskola I uppdraget får barnen möjlighet att träna sin förmåga att identifiera ljud i kända lärmiljöer och sätta ord på dessa. Ett barn uttryckte att ”jag vet vad det är som låter för jag har lärt mig att lyssna så bra”. En barngrupp som genomförde det här uppdraget började med att pröva grus i sin toalettpappersrulle eftersom de tyckte att det lät som att det var många små saker i den förberedda toalettpappersrullen när de skakade den. När de prövade med grus beskrev de att gruset lät som ett hårdare ljud än ljudet de jämförde med. Barnen sa då att de behövde hitta något som var mjukare än grus men ändå var lite hårt. De lade i tallbarr och skakade. Nu lät ljudet mer lika men barnen var inte riktigt nöjda, det var inte exakt samma ljud. Förskolläraren frågade då om de vill pröva ytterligare något föremål. Ett av barnen svarade att det finns andra sorters barr. Då gav sig barnen i väg för att leta upp granbarr som de konstaterade är kortare än tallbarren och kanske låter mer lika det ursprungliga ljudet. Efter att ha bytt ut tallbarren mot granbarr, skakat och lyssnat, var barnen rörarande överens om att de nu hade två ”toarullemaracas” som lät precis likadant. I ovanstående exempel skulle barnen träna sin förmåga att identifiera ljud. När de fick agera ljuddetektiver var det tydligt att de använde sina förmågor att verkligen lyssna till ljudet som uppstod när de skakade på toalettpappersrullarna. De använde sina tidigare erfarenheter av olika föremål för att koppla samman föremålens egenskaper till det ljud som de eftersökte. Barnen fick berätta varför de ville pröva de föremål som de föreslog, och uppmanades också att vara mycket uppmärksamma på hur ljuden som uppstod lät. De fick även identifiera nyanser av ljuden som uppstod och använda dessa erfarenheter för att till slut kunna hitta rätt föremål.

FörberedelserFörbered genom att ta fram tomma toalettpappersrullar. Förslut dem i ena änden genom att klämma ihop dem och fästa med häftapparat eller tejp. ljuddetektiven_1.jpg Till uppdraget behövs två toalettpappersrullar till varje grupp av barn. En som är försluten i båda ändar med föremål i och en som är tom men försluten i ena änden. I den öppna toalettpappersrullen ska barnen lägga i föremål. Gör en markering på de toalettpappersrullar som ni själva har lagt ner något i, så att ni vet vad varje toalettpappersrulle innehåller. Ni kan välja om alla grupper ska lista ut samma föremål eller om det ska vara olika föremål i gruppernas förberedda toalettpappersrullar. Planera vilka föremål som ska gömmas i toalettpappersrullarna utifrån vilken lärmiljö ni ska genomföra uppdraget i. Tänk på att det ska finnas föremål så att alla grupper kan skapa sitt ljud. För stora föremål kan fastna och om ni väljer små föremål, som exempelvis granbarr, kan det behövas flera för att det ska höras något ljud. Lägg ner de föremål ni bestämt er för i de förberedda toalettpappersrullarna. Kläm ihop andra sidan av toalettpappersrullarna så att formen blir som en tetraeder, se bilden. Fäst den ihopklämda sidan och pröva att skaka så att ni hör att ett ljud uppstår. ljuddetektiven_2.jpg Arbeta med uppdrag LjuddetektivenI det här uppdraget ges barnen möjlighet att uppleva och utforska det naturvetenskapliga fenomenet ljud. De ges också möjlighet att utveckla sin förståelse för vardagliga ord och naturvetenskapliga begrepp relaterade till fenomenet ljud. Frågor före Vad tror ni att en detektiv gör? Vad tror ni behövs för att skapa ett ljud? Tror ni att ni kan ta reda på vad det är för sak genom att bara höra ett ljud? Berätta. Vi undersöker Vi behöver förslutna toalettpappersrullar med föremål från någon eller några av era lärmiljöer, utomhus och inomhus tomma toalettpappersrullar som är förslutna i ena änden häftapparat eller tejp. Vi undersöker ljud Läs berättelsen Änta går på kalas under rubriken Testar hur det låter för barnen. Berätta sedan för barnen att de nu ska få vara ljuddetektiver. De ska få klura ut vad det är för föremål som gömmer sig i toalettpappersrullen genom att lyssna på ljudet som uppstår när toalettpappersrullen skakas. Dela in barngruppen i mindre grupper. Ni kan med fördel vara en vuxen i varje grupp. Varje grupp tilldelas en toalettpappersrulle med föremål i och en tom toalettpappersrulle som är försluten i ena änden. Varje grupp ska utforska ljudet som uppstår i den förberedda toalettpappersrullen när de skakar den. Be barnen skaka på olika sätt, exempelvis långsamt, snabbt, mjukt eller hårt. Be barnen beskriva ljudet som uppstår när toalettpappersrullen skakas. Be dem göra en förutsägelse om vad de tror det är för föremål som finns i toalettpappersrullen och varför de tror det. Be barnen hämta de föremål som de föreslagit. Låt barnen testa ljudet från föremålen de samlat ihop genom att lägga dem ett i taget i den tomma toalettpappersrullen. Kläm ihop den öppna änden utan att fästa ihop den. Låt barnen skaka, lyssna och jämföra ljudet med ljudet från den förberedda toalettpappersrullen. Lyssna på alla föremål som barnen hämtat. Diskutera tillsammans i gruppen om de olika ljud ni har hört. Låt barnen beskriva vilka föremål de har hittat som de tycker låter mest lika ljudet från den förberedda toalettpappersrullen. Diskutera tillsammans med barnen vilka egenskaper dessa föremål har. Om barnen inte tycker att de hittat exakt lika ljud får ni fortsätta att leta efter ytterligare föremål. Då kan barnens beskrivningar av föremålen bli ledtrådar för att hitta rätt föremål. Låt barnen pröva sina nya föremål på samma sätt som tidigare. Upprepa tills barnen har hittat föremålet som genererar ett ljud som de tycker låter lika som det ursprungliga ljudet. Låt barnen häfta ihop sin toalettpappersrulle så att gruppen nu har två toalettpappersrullar som låter likadant när de skakas. Samla alla grupperna. Låt en grupp skaka sina toalettpappersrullar så att alla kan höra ljudet från dem. Be barnen i de andra grupperna att ge förslag på vad det kan vara för föremål i toalettpappersrullarna. Låt den grupp som skakat berätta för de övriga grupperna vad de har stoppat i för föremål och varför de valde det föremålet. Upprepa tills alla grupper har fått skaka sina toalettspappersrullar. Frågor efter Hur lät ljuden från föremålen i de olika toalettpappersrullarna när ni skakade dem? Blev det någon skillnad på ljudet när ni skakade toalettpappersrullarna på olika sätt? Berätta. Hur kom ni fram till vilka föremål ni skulle pröva att göra ljud med för att få det att låta lika när ni skakade båda toalettpappersrullarna? Hittade ni olika föremål som lät likadant när ni hade lagt dem i toalettpappersrullen och skakade den? Berätta varför ni tycker att de lät lika. Hur såg föremålen ut? Vi undersöker vidare Låt barnen själva gömma föremål i en tom toalettpappersrulle. Be barnen ge toalettpappersrullen till en vuxen som ska försöka hitta samma föremål genom att bara lyssna när de skakar toalettpappersrullen. När den vuxne kommer tillbaka ska hen förklara sitt val av föremål: Jag valde det här för att…. Låt barnen spela ”ljudmemory” och para ihop de toalettpappersrullar som genererar lika ljud när de skakas. Låt barnen använda toalettpappersrullarna som maracas och spela musik tillsammans. Låt barnen programmera musik och spela den med sina toalettpappersrullemaracas. Instruktioner för programmering av musik finns nedan. Instruktioner för musikprogrammering Skriv ut eller låt barnen tillverka egna färgprickar. Måla toalettpappersrullarna i de färger som prickarna har. Se till att varje föremål representerar en färg, exempelvis alla toalettpappersrullemaracas med kotte i har grön färg, alla toalettpappersrullemaracas med grus i har blå färg etcetera. Låt barnen placera ut färgprickarna i en rad på golvet, ute på marken eller på ett bord, vertikalt eller horisontellt. Varje färgprick representerar ett skak av en toalettpappersrullemaracas med samma färg som pricken. Vill barnen att en sorts toalettpappersrullemaracas ska skakas flera gånger i rad kan antingen flera färgprickar med samma färg placeras efter varandra eller så kan ni använda ett upprepakommando. Om ni vill ha en paus i musikstycket kan ni använda er av en tom toalettpappersrullemaracas som inte ger något ljud ifrån sig när den skakas. Låt barnen provspela sin musik genom att följa sin programmering. Diskutera med barnen om de är nöjda med sin musik eller om det är några färgprickar som de vill flytta på så att ordningen i programmeringen blir en annan. Upprepa tills barnen är nöjda med sin musik. Spela in med hjälp av ett dokumentationsverktyg. ljuddetektiven_3.jpg Kort om ljud Ljud är vibrationer som uppstår genom rörelse. Vibrationerna skapar förtunningar och förtätningar av luftens ljudvågor. När dessa når våra öron skickas nervsignaler till vår hjärna som tolkar vad det är för ljud vi hör. Ibland kallar vi ett starkt ljud för ett högt ljud och ett svagt ljud för ett lågt ljud. Det gäller att inte blanda ihop dessa uttryck med begreppen hög och låg ton. En hög ton är till exempel ett pip, medan en låg ton kan vara ett brummande. En hög ton är en snabb vibration (många svängningar per sekund), medan en låg ton är en långsam vibration (få svängningar per sekund). Tekniskt sett uppstår inte ljud förrän någon hör det. Ljud är vibrationer som någon uppfattar. Om ingen är där för att lyssna uppstår vibrationen, men inte ljudet.

3
Vattenutforskaren Om uppdragetI det här uppdraget ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska enkel kemi i vardagen genom att vara utforskare. Barnen får erfara att vissa ämnen löser sig i vatten medan andra inte gör det. Syftet med uppdraget är att göra barnen nyfikna på naturvetenskap genom att de får utforska löslighet i vatten. Barnen får också använda sig av det undersökande arbetssättet. När ni genomför uppdraget Vattenutforskaren får barnen erfarenhet av att arbeta med naturvetenskap, men det finns även möjlighet att arbeta mot andra mål i förskolans läroplan.8 I den här texten ges exempel på detta utifrån perspektiven språk, matematik och hållbar utveckling. SpråkNär det gäller språket kan ni i arbetslaget lägga till och benämna naturvetenskapliga begrepp i samband med de vardagliga begrepp som barnen använder i uppdraget. På så sätt bidrar ni till att barnen lär sig nya begrepp och utvecklar förståelse för dessa. Om ett barn till exempel uttrycker att saltet försvinner i vattnet, så kan ni i arbetslaget bekräfta att det ser ut så, men att saltet har löst sig i vattnet och att det nu har blivit en blandning. I det här uppdraget får barnen hälla upp vatten till hälften i en behållare. Begreppet hälften kan då konkretiseras om ni samtidigt använder begreppet. Barnen får i det här uppdraget en möjlighet att använda sig av många beskrivande ord. Det sker i samband med att de observerar och berättar vilka egenskaper de föremål har som löser sig i vatten, respektive vilka egenskaper de som inte löser sig i vatten har. Ett barn uttryckte sig så här: ”Gatkritan som löser sig i vatten känns hård och lite smulig och kladdkritan som inte löser sig i vatten känns hård och lite kletig”. Ni kan också behöva göra olika anpassningar. Exempelvis kan bildstöd, eller tecken som stöd, med fördel användas för att förtydliga innebörden av de olika begrepp som används i uppdraget. Matematik I det här uppdraget kan ni synliggöra matematik genom att prata om storlek, rumsuppfattning och volym. När barnen hämtar föremål behöver de kunna avgöra om föremålet de vill pröva får plats i den behållare de ska placera det i. Om barnen väljer att pröva att lösa flaskfärg i vatten kan ni be dem observera vad som händer när mängden vätska ökar. Om de däremot väljer att lägga en leksaksbil i vattnet kommer de att kunna se att vattenytan stiger. När de tar upp leksaksbilen igen kan ni gemensamt konstatera att mängden vätska är densamma som innan de lade i leksaksbilen. För att tydliggöra att vätskenivån är oförändrad kan ni markera denna på behållaren med en penna eller en bit tejp. Hållbar utveckling Passa på att tillsammans med barnen diskutera vad de använder vatten till under en dag. Vatten är en resurs som vi behöver vara sparsamma med. Det kan vara lätt att tro att vi har obegränsat med dricksvatten eftersom det är enkelt för oss att hämta från vattenkranen. Men det rena vattnet är inget som kan tas för givet. Ni kan med hjälp av internet ta reda på hur barn i andra delar av världen får tag i vatten. Kunskap om hur andra människor har det skapar en förståelse för att det finns olika förutsättningar, både inom ett land och mellan länder. Det kan leda till en vilja att hjälpa dem som inte har det lika bra som vi och även till att barnen lär sig att agera resurseffektivt. När uppdraget är genomfört kan ni fråga barnen om de har något förslag på vad ni ska göra med det vatten ni har använt. Anpassningar Beroende på barngruppen, lärmiljön och materialet ni har på er förskola kan ni behöva göra vissa anpassningar av uppdraget. Om ni till exempel arbetar med de yngsta barnen kan ni hoppa över Frågor före och genomföra undersökningen i uppdraget direkt. Det ger barnen en erfarenhet av naturvetenskap. Då är det ni i arbetslaget som sätter ord på det barnen får uppleva. Om barnen ni arbetar med inte kommer på några egna förslag på sådant som de vill pröva att lösa i vatten kan ni plocka fram material som de kan välja bland. För de barn som kommit långt i sin utveckling och behöver utmanas utifrån sin kunskapsnivå kan utmaningarna ökas. Detta kan exempelvis ske genom att barnet får göra uppdragen i Undersök vidare. Exempel från en förskola På en förskola bestämde sig arbetslaget för att alla barn skulle få varsin mugg för att utforska om de kunde lösa upp salt i vatten. Därefter fick barnen pröva om de kunde lösa upp andra saker i sitt vatten. Barnen tyckte att det var mycket spännande och var glada över att få utforska det de själva var nyfikna på. Barnen använda sin fantasi och hämtade saker från exempelvis ateljén, konstruktionsrummet och köket. Efter en stund utbrast ett av barnen “duplogubbelösningen fungerar inte". Barnens glädje över att få göra själva var stor, de kunde och fick göra allt från att hälla vatten och planera sina undersökningar till att slutligen kunna se olika resultat. De prövade om och om igen.

FörberedelserBestäm vilka två olika material ni ska använda i början av undersökningen. Välj ett material som löser sig i vatten, och ett som inte gör det. Plocka fram genomskinliga behållare i lämplig storlek så att alla barn får varsin. Se även till att ha vatten lätt tillgängligt, antingen i en tillbringare eller genom att ni utför undersökningen nära en vattenkran. Bestäm även i vilken lärmiljö ni vill genomföra undersökningen. Det kan spela roll för vilket material som finns tillgängligt för barnen att undersöka. Gör gärna undersökningen både utomhus och inomhus. Säkerhetsaspekter vid kemilaborationer: Smaka aldrig på något. Skydda ögon och kläder vid behov. Se till att det inte finns mat i närheten. Undvik giftigt material.

Arbeta med uppdrag VattenutforskarenI det här uppdraget ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska enkel kemi genom att de undersöker det naturvetenskapliga fenomenet löslighet. De ges även möjlighet att samtala om naturvetenskap. Frågor före Vad tror ni att en utforskare gör? Vad tror ni att det betyder att något löser sig i vatten? Har ni någon gång sett något som har löst sig i vatten? Berätta. Vi undersöker Vi behöver vatten genomskinliga behållare material att pröva, exempelvis salt och leksaksbil dokumentationsverktyg. Vi utforskar löslighet i vatten Läs berättelsen Änta går på kalas under rubriken Lika löser lika för barnen. Berätta sedan för barnen att de ska få vara utforskare. Förbered genom att ta fram något som löser sig i vatten samt något som inte löser sig i vatten, exempelvis salt och en leksaksbil. Låt barnen göra en förutsägelse genom att föreslå om något av det ni plockat fram kommer att lösa sig i vatten. Be dem berätta varför de tror som de gör. Dokumentera deras svar. Låt barnen hälla upp vatten till hälften i två genomskinliga behållare. Låt barnen lägga det ena ni valt, exempelvis leksaksbil, i den ena behållaren. Observera vad som händer och dokumentera resultatet. Låt barnen lägga det andra ni valt, exempelvis salt, i den andra behållaren. Observera vad som händer och dokumentera resultatet. Det kan ta en liten stund för salt att lösa sig. Det löser sig snabbare om man rör. Be barnen hämta något annat som de vill testa om det löser sig i vatten. Be barnen berätta om de tror att det de hämtat kommer att lösa sig i vatten eller inte och varför de tror det. Låt barnen hälla upp nytt vatten till hälften i en genomskinlig behållare. Be dem testa om de föremål som de har hämtat löser sig i vatten, ett per behållare. Dokumentera genom att filma. Frågor efter Vad löste sig i vatten? Vad löste sig inte i vatten? Vad tror ni det beror på att något löser sig i vatten? Kan ni komma på någon gång när ni själva har löst något i vatten? Berätta. När kan det vara bra att något löser sig i vatten? Vi undersöker vidare Låt barnen undersöka om resultatet blir annorlunda om vattnet de löser saker i är varmt eller kallt. Låt barnen undersöka om saker som löser sig i vatten även kan lösa sig i andra vätskor såsom matolja, flytande tvål eller sirap. Låt barnen spara sina blandningar några dagar för att undersöka vad som blir kvar när vattnet har avdunstat. Be barnen följa processen och få möjlighet att se hur vätskenivån blir lägre och lägre. Be barnen fundera på om och hur de kan få det upplösta ämnet till ursprunglig form igen. Låt dem pröva sina förslag. Låt barnen utforska andra saker med vatten, exempelvis om föremål flyter eller sjunker i vatten. Tips Spela in filmerna i slowmotion. Måla med blandningarna för att se hur resultatet blir när målningen har torkat. Kort om blandningarEn blandning inom kemin består av två eller flera substanser som inte är bundna till varandra. Det finns blandningar där man kan se de olika beståndsdelarna, en heterogen blandning, och blandningar där man inte kan se de olika beståndsdelarna, en homogen blandning. Fasta ämnen, vätskor eller gaser eller kombinationer av dessa kan bilda blandningar. När de blandar sig så väl att man inte kan urskilja de olika beståndsdelarna kallas det lösning. Ämnet som löses upp finns ändå kvar i lösningen, men delas upp i så små delar, att man inte kan se dessa ens i ett mikroskop. Ett exempel är när socker löses i vatten.

4
Lerproblemlösaren Om uppdragetAtt räkna är ett naturligt inslag under en dag på förskolan. Exempelvis räknar barnen hur många de är i gruppen, hur många bestick, tallrikar och glas som ska dukas fram till måltiderna, antal prickar på en tärning eller att det finns en spade till varje barn när de ska gräva i sandlådan. Det finns goda möjligheter att utmana barnen i deras taluppfattning utifrån de kunskaper och erfarenheter barnen redan har. I det här uppdraget ges barnen möjlighet att upptäcka och utforska matematik i vardagen genom att arbeta som problemlösare. Barnen får möjlighet att upptäcka att det finns flera sätt att lösa ett matematiskt problem. I uppdraget Lerproblemlösaren möter de matematik inom mätning och antal. Mätning kan handla om att mäta längd, vikt, volym, area och mängd. I Lerproblemlösaren får barnen utforska flera av dessa olika mätområden genom att använda leklera. Mätning handlar om att jämföra – ibland med en given enhet som exempelvis en meter eller ett kilo. Men det kan också handla om att jämföra med sin egen fot eller ett föremål. I det här uppdraget utforskar och använder sig barnen av flera olika jämförelsebegrepp. Syftet med uppdraget är att barnen får utforska mätning och utveckla sin taluppfattning. De får även använda ett matematiskt språk samt att de uppmärksammas på att det kan finnas flera lösningar på ett matematiskt problem. När ni arbetar med Lerproblemlösaren utforskar barnen matematik, men det finns även möjlighet att arbeta mot andra mål i förskolans läroplan.9 Till exempel kan barnen utforska enkel teknik genom att de ges möjlighet att uppleva skillnaden i hur högt de kan bygga ett torn med leklera utifrån hur de formar lekleran. I den här texten kan ni läsa exempel utifrån perspektiven språk, naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling. SpråkNär det gäller språket kan ni i arbetslaget lägga till och benämna matematiska begrepp i samband med att barnen använder vardagliga begrepp när de arbetar med uppdraget. När barnen formar bollar av leklera kan ni benämna bollarna som klot. När de rullar lekleran och formar långa maskar av den kan ni ta tillfället i akt och benämna de olika maskarna med begreppen lång, längre och längst. Ni i arbetslaget belyser och tillför jämförelseorden för att berika barnens språk. När barnen konkret upplever begreppen blir de enklare att befästa. Om ett barn har rullat en lång mask kan ni i arbetslaget be dem att rulla en längre mask för att sedan jämföra vilken mask som är längst. I jämförelsen blir då den andra masken kortast trots att den är lång. Här gäller det att vara uppmärksam på att när ett barn uttrycker att något är långt kan ett annat barn uppfatta samma föremål som kort. Då finns goda möjligheter att uppmärksamma barnen på att saker kan ses utifrån olika perspektiv. I en jämförelse finns det alltid något att jämföra med, en hund är liten i förhållande till en elefant men stor i förhållande till en myra. Aktiviteter som berör jämförelsebegrepp som exempelvis stor, liten, lång, kort, tung och lätt kan ge upphov till många intressanta diskussioner och reflektioner tillsammans med barnen. Det är viktigt att barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar utifrån dessa begrepp och samtidigt få ta del av andras tankar. Inför uppdraget finns Frågor före som barnen får svara på. Frågorna är ett sätt för er i arbetslaget att få ta del av barnens förförståelse samtidigt som det leder in barnen på själva uppdraget. I uppdraget ska barnen följa instruktioner. Det kan räcka med muntliga instruktioner men ibland kanske ni behöver visa ett exempel, använda bilder eller tecken som stöd för att förtydliga instruktionerna. Efter att uppdraget är genomfört kan ni använda Frågor efter, för att ge barnen en chans att reflektera över det de gjort och förklara de lösningar de har kommit fram till. Det kan synliggöra det lärande som skett. Barnen får också möjlighet att använda de begrepp som de kommit i kontakt med under arbetets gång och på så vis befästa och utveckla sitt språk. Naturvetenskap I det här uppdraget kan naturvetenskapen synliggöras genom den kemiska processen blandning, då ni i arbetslaget, tillsammans med barnen, blandar samman ingredienser till en leklera. Inom kemin består en blandning av två eller flera substanser som inte är bundna till varandra. Det finns blandningar där man kan se de olika beståndsdelarna, en heterogen blandning, och blandningar där man inte kan se de olika beståndsdelarna, en homogen blandning. Ni kan även synliggöra den kemiska processen avdunstning. Avdunstning innebär att molekyler övergår från att vara i vätskeform till att vara i gasform. Om lekleran lämnas framme kommer vätskan att avdunsta och lekleran att torka och bli hård. Detta kan generera ett utforskande för att förklara fenomenet. Lägg en bit leklera i en försluten förpackning eller i ett glas med plastfolie över. Lägg en lika stor bit leklera i ett glas bredvid, utan plastfolie över. Låt barnen följa processen och observera över tid vad som händer med de olika bitarna av leklera. Teknik I samband med att barnen får använda redskap för att göra lekleran platt kan de få utforska teknik i vardagen. Det kan handla om att barnen får testa ett redskap, exempelvis en kavel, och jämföra detta med att använda bara händerna. Det kan också handla om att jämföra olika redskaps egenskaper och vad de ger för fördelar när lekleran ska plattas ut jämnt. I den del av uppdraget som handlar om att bygga ett så högt torn som möjligt av leklera kan begrepp som stabilitet, utformning och materialets egenskaper belysas. Exempelvis kan ni jämföra om det blir enklare att bygga ett högt torn med leklera som formas till klossar, jämfört med klossar av leklera som ni låter torka. Hållbar utveckling I det här uppdraget ska ni tillsammans tillverka leklera av olika ingredienser. Ni kan med fördel använda ingredienser med utgångsdatum i närtid. Ett annat sätt att arbeta hållbart på är att bara göra den mängd leklera som ni faktiskt behöver, för att på så sätt hushålla med råvaror. Att dessutom förvara lekleran så att den går att använda många gånger är hållbart ur en ekonomisk dimension. Om ni i stället använder keramiklera så går denna att återfukta med vanligt vatten så länge den inte är bränd i ugn. På så sätt kan leran återanvändas många gånger. Anpassningar Beroende på barngruppen, lärmiljön och materialet ni har på er förskola kan ni behöva göra vissa anpassningar av uppdraget. Om ni till exempel arbetar med de yngsta barnen kan ni hoppa över Frågor före och genomföra uppdraget direkt. Då är det ni i arbetslaget som sätter ord på det barnen får uppleva. På så sätt ges barnen erfarenhet av matematik. I uppdraget är problemen de ska lösa rangordnade utifrån svårighetsgrad där det enklaste problemet kommer först. Ni i arbetslaget kan anpassa mängden leklera som barnen får, men även anpassa uppgifterna som ska lösas utifrån barnens kunskaper och erfarenheter. Det är enklare för barnen att se skillnaden på längden genom att jämföra längden på lekleran de format med ett föremål än med längden på sig själv. De barn som kommit långt i sin utveckling kan utmanas genom att de får svårare utmaningar när de ska mäta och dela lekleran. Exempelvis kan de dela lekleran i bråkdelar så som fjärdedelar eller åttondelar. De kan också få andra räkneuppgifter att klura på, exempelvis att baka så många kakor att alla vid bordet får fyra kakor var. De kan även få hitta på egna uppdrag till sina kamrater och låta dem genomföra dessa. Exempel från en förskola På en förskola skulle barnen dela lekleran lika mellan varandra. De provade först att göra små märken i lekleran för att sedan dela den. Barnen upptäckte då att bitarna var olika stora. Ett barn utbrast: ”Vi kan ta den där som visar lika!” Förskolläraren frågade om hen menade vågen och det var precis vad barnet menade. Med vågen till hjälp fick de till lika tunga bitar men det blev fler bitar leklera än det var barn i gruppen. Förskolläraren konstaterade att det blev leklera över och frågade barnen vad de skulle göra åt det. Barnen uttryckte att det inte gjorde något, det kunde ju komma någon mer som ville vara med. Det var en fin tanke och blev en bra lösning på problemet. På en annan förskola frågade förskolläraren barnen hur de skulle kunna dela upp lekleran i fyra delar, eftersom det var fyra barn som deltog. Ett barn sa att de skulle använda en kniv och tog då fram en smörkniv av plast och började skära i lekleran. Ett annat barn prövade att dela lekleran med händerna och delade upp i fyra delar. När alla barn fått varsin bit av lekleran sa ett av dem att hen ville baka en pizza. Det inspirerade de andra barnen som också ville göra pizza. Detta resulterade i att barnen kunde utforska jämförelseorden stor och liten, större och mindre utifrån storleken på de pizzor som de bakat. Förskolärararen anpassade undersökningen efter barnens intresse men behöll syftet med uppdraget. Dessa två exempel visar på hur förskolläraren är lyhörd för barnens förslag. Exemplen visar även att barnen får uppleva att det går att lösa problem på flera olika sätt.

FörberedelserTa tillsammans med barnen fram bunke, slev, mått och ingredienser till lekleran ni ska tillverka. Ett förslag på recept finns under rubriken Instruktioner för leklera. Tillverka lekleran utifrån receptet. Låt barnen mäta, hälla och röra. Hjälps åt att knåda lekleran så att den blir jämn och len. Arbeta med uppdrag LerproblemlösarenI det här uppdraget ges barnen förutsättningar att utveckla sin förståelse för matematik i vardagen samt sina kunskaper om mätning. De får också använda matematiska begrepp samt pröva egna och andras lösningar av olika problem. Frågor före Vad tror ni det betyder att man får lika mycket av något om det är flera som ska dela? Vet ni något som är längre än era egna armar? Berätta. Vet ni något som är kortare än era egna fötter? Berätta. Vet ni något som är högre än en dörr? Berätta. Vet ni något som är större än en matta? Berätta. Vi undersöker Vi behöver leklera redskap att använda till lekleran dokumentationsverktyg. Vi löser lerproblem Läs berättelsen Änta går på kalas under rubriken Änta bjuder Antä på kakor för barnen. Berätta för barnen att de nu ska få lösa problem. Ta tillsammans med barnen fram lekleran och eventuella redskap. Be barnen räkna hur många de är som ska dela på lekleran. Låt barnen enskilt, parvis eller i grupp, få komma med förslag på hur de kan dela upp lekleran så att alla får lika mycket. Dokumentera barnens förslag. Be barnen pröva alla sätt de har gett förslag på. Be dem berätta hur de vet att det blivit lika mycket leklera i de olika klumparna. Dokumentera resultaten med foton. När alla barn har fått lika stor mängd leklera är det dags att välja ett av följande problem som barnen får börja med att lösa:

– Hur lång kan lekleran bli? Låt barnen forma sin klump av leklera så att den blir så lång som möjligt. Be barnen jämföra om lekleran är lika lång som exempelvis bordsskivan eller ett barns längd.

– Hur stor yta kan lekleran täcka? Låt barnen göra en förutsägelse för hur stor lekleran kan bli om de kavlar ut den tunt. Be dem jämföra med ett föremål, exempelvis en bricka eller ett ritpapper. Låt barnen berätta varför de tror som de gör. Låt dem pröva om förutsägelsen stämmer.

– Hur högt kan lekleran staplas? Låt barnen forma lekleran till byggklossar av valfri form. Be barnen stapla ett så högt torn som möjligt av lekleran de format. Låt barnen undersöka vilken form lekleran har när den kan staplas högt. Be dem även jämföra tornens höjd med sig själva.

– Hur många kakor räcker lekleran till? Låt barnen använda varsin kakform och kavel. Be dem kavla ut sin leklera och trycka ut så många kakor de kan. Låt barnen, var och en, räkna hur många kakor de har bakat. Låt dem fundera på om det blir olika många kakor beroende på kakornas storlek och tjocklek.

– Hur många kompisar räcker kakorna till? Låt barnen baka kakor av sin leklera. Be dem sedan lista ut hur många kompisar de kan bjuda på kakor om varje kompis ska få exempelvis tre kakor. Be barnen lägga märke till om kakorna räcker precis eller om det blir kakor över.

– Hur lite leklera behövs för att nå över hela bordets längd? Be barnen göra en förutsägelse för hur liten klump leklera de behöver för att den ska kunna nå från bordets ena ände till den andra när den rullas tunt, utan att den går sönder. Låt barnen pröva. Räcker inte lekleran till får barnen lägga till leklera. Blir det för mycket får de ta bort lite leklera. När lekleran täcker hela bordets längd får barnen rulla ihop lekleran till en klump för att se hur liten mängd leklera som behövdes för att nå så långt. Frågor efter Hur gjorde ni för att dela upp lekleran? Hur kunde ni veta att alla fick lika mycket leklera? Fanns det någon skillnad i hur lång er leklera kunde bli? Fanns det något samband mellan längd och tjocklek? Hur stor kunde er leklera bli när ni kavlade den tunt? Hur högt torn kunde ni bygga med er leklera och vilken form hade tornet? Hur många kakor bakade ni med er leklera? Spelade storleken och tjockleken på kakorna roll för hur många kakor ni kunde baka av er leklera? Berätta. Hur många kompisar kunde ni bjuda på kakor om alla fick tre kakor var? Blev det kakor över som inte räckte till ytterligare en kompis? Hur liten klump leklera behövde ni för att den skulle kunna nå över hela bordets längd? Vi undersöker vidare Låt barnen använda lekleran för att undersöka och skapa olika tvådimensionella och tredimensionella geometriska figurer – och samband mellan dessa. Undersök exempelvis om det blir en tvådimensionell geometrisk figur om de plattar till ett klot, eller hur många kvadrater det behövs för att skapa en kub. Låt barnen använda lekleran för att skapa olika mönster, exempelvis mönstret stor boll, liten boll, stor boll, liten boll. Efter utförd uppgift kan ni jämföra barnens olika mönster och uppmärksamma dem på att det finns en stor variation av hur mönster kan skapas. Be barnen kavla ut en bit leklera och trycka mönster i lekleran med hjälp av olika leksaker. Be barnen utforska vilka olika varianter av mönster de kan trycka i lekleran med de leksaker de valt. Be barnen baka tre kakor var. Låt barnen sedan baka fler än tre kakor och färre än tre. Låt dem baka tre stora och tre små kakor och se att det är lika många, fast i olika storlek. Efter utförd uppgift kan ni jämföra barnens resultat och prata om och uppmärksamma dem på fler än, färre än och lika många. Tips Om barnen pratar om att lekleran är olika tung kan ni tillverka en enkel jämnviktsvåg av en galge och två likadana hinkar. Då kan barnen pröva att jämföra leklerans vikt. hinkvikt.jpg Om det finns allergiska barn i gruppen eller om ni av någon annan anledning inte har möjlighet att tillverka egen lera kan ni använda keramiklera i stället. Den går att blöta upp med vatten och återanvända så länge den inte är bränd i ugn. Instruktioner för leklera Leklera recept01_ny.svg recept02_ny.svg Instruktioner: 1. Blanda ihop mjöl och salt. 2. Häll på matolja, citronjuice och hett kranvatten och rör om tills allt är blandat till en leklera. Om ni vill ha annan färg än vit på lekleran kan ni färga den genom att tillsätta ett par droppar karamellfärg i vattnet. 3. Tillsätt mer vatten eller mjöl om leklerans konsistens känns för torr eller för blöt. 4. Knåda lekleran tills den känns jämn och len. Kort omMatematik handlar i många fall om mätning. Mätning innebär att bedöma och jämföra egenskaper hos objekt eller företeelser i omvärlden, till exempel avstånd, storlek, vikt, yta, mängd eller tid.

K
Kortuppdrag 1-4 Kortuppdrag till prova på-uppdrag för förskolan Transportuppfinnaren tabel1 Ljuddetektiven tabel2 Vattenutforskaren tabel3 Lerproblemlösaren tabel4 1
Transportuppfinnarenuppd1_intro.jpg bryt 2
Ljuddetektivenuppd2_intro.jpg bryt 3
Vattenutforskarenuppd3_intro.jpg bryt 4
Lerproblemlösarenuppd4_intro.jpg bryt 5
Kortuppdrag 1-4uppd5_intro.jpg bryt